Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Första tvisten om uthyrningslagen i domstol

En tvist om uthyrningslagen prövas för första gången i domstol då Unionen stämmer techföretaget Samsung. Förbundet menar att företaget lämnat erbjudande om en anställning som inte fanns.
Lina Björk Publicerad
Unionens chefsjurist Malin Wulkan
Unionens chefsjurist Malin Wulkan anser att Samsung har kringgått reglerna i uthyrningslagen. Foto: Claudio Bresciani TT/Unionen

Efter att 80 konsulter på Samsung hade jobbat 24 månader lämnade företaget ett erbjudande. Alternativen: få en tillsvidareanställning enligt de nya reglerna i uthyrningslagen eller tacka nej och fortsätt jobba hos oss med möjlighet till bonus.

Men erbjudandet om en fast anställning kom med en varning. Eftersom företaget har ett maxantal i antal anställda kunde den som valde det alternativet sägas upp på grund av arbetsbrist. 
En person tackade ja till erbjudandet och sades upp innan hon hann tillträda sin tjänst. Unionen anser att arbetsgivaren kringgått reglerna i uthyrningslagen. 

– Vi anser att företaget aldrig hade för avsikt att erbjuda en tillsvidareanställning eftersom de visste att det inte fanns utrymme att utöka personalstyrkan. Avsikten var att begränsa sina egna kostnader, säger Malin Wulkan, chefsjurist på Unionen. 

 

Domen avgörande för hur reglerna tolkas

Att vara bemanningsanställd kan vara osäkrare än att ha en vanlig anställning. I oktober 2022 ändrades därför reglerna i uthyrningslagen. Enligt de nya reglerna ska den som har varit uthyrd till ett företag i mer än 24 månader erbjudas anställning hos kunden. Om kunden inte vill anställa ska konsulten få två månadslöner som kompensation. Två år efter att reglerna ändrades prövas lagen i domstol för första gången. Och domen kommer att bli avgörande för hur fack och arbetsgivare ska tolka bestämmelserna.

– Skulle man gå på arbetsgivarens linje så kommer reglerna i uthyrningslagen inte ge det skydd som var avsett för uthyrda arbetstagare. Då kommer det vara möjligt att kringgå syftet med de nya reglerna, säger Malin Wulkan.

Almega, som företräder Samsung är av en annan åsikt. 

Foto: Kate Gabor

– Det finns väldigt tydliga förarbeten där det framgår vad som är ett kringgående av reglerna i uthyrningslagen och vad som inte är det. Och arbetsbrist är inte det, så vi tycker att arbetsgivaren haft fog att hantera ärendet som de gjorde, säger Hedda Mann, biträdande chefsjurist på Almega. 

Unionen stämmer arbetsgivaren på 150 000 i skadestånd för brott mot lagen om anställningsskydd och samt utebliven lön och semester. 

Det här är uthyrningslagen

  • Ändringarna i uthyrningslagen var en del i det las-paket som flera fackförbund och arbetsgivare kom överens om 2020.
     
  • Tanken är att reglerna ska skydda bemanningsanställda. Efter två år ska kundföretaget erbjuda arbetstagaren en tillsvidare­anställning eller välja att betala en ersättning motsvarande två månadslöner till arbetstagaren. 
     
  • Om arbetstagaren inte tar anställnings­erbjudandet fortsätter anställningen hos bemannings­företaget och uthyrningen kan fortsätta. 
     
  • Uthyrningen kan även fortsätta om kundföretaget väljer att betala ersättningen. Det är alltså inte fråga om ett förbud att fortsatt anlita bemanningsföretaget eller om ett yrkesförbud av något slag.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Avskedad för fel stämpling – AD splittrad i dom om fackligt uppdrag

Vem bestämmer över tiden för en fackligt förtroendevald? Frågan har ställts på sin spets i Arbetsdomstolen, AD, där ledamöterna inte var överens. Unionens chefsjurist Malin Wulkan tror inte domen påverkar viljan till fackliga uppdrag.
Sandra Lund Publicerad 27 januari 2026, kl 13:01
en delad bild med en stämpelklocka till vänster och Malin Wulka, chefsjurist på Unionen till höger. Hon bär svart kavaj, blå blus och glasögon.
Unionens chefsjurist säger att stämpelklocka är mindre vanligt på arbetsplatser för privatanställda tjänstemän. Men att det alltid är väldigt viktigt att komma överens om arbetstider och frånvaro när man har ett fackligt förtroendeuppdrag, särskilt om det är på heltid.
Foto: Janerik Henriksson TT/Peter Knutson

En kvinna som jobbat som försäkringsutredare på Försäkringskassan sedan 2012, och varit heltidsfacklig sedan 2016 blev sparkad strax före jul 2023. 

Att bli avskedad och inte uppsagd är den allvarligare varianten av att bli av med jobbet. Då anser arbetsgivaren att man som anställd ”grovt åsidosatt sina åligganden mot arbetsgivaren”.

Har stämplat fel

Enligt myndigheten hade kvinnan bland annat tidrapporterat fel, under totalt 17 olika dagar. Hon ska inte alltid ha stämplat in och ut korrekt, som anställda där måste göra med en röd respektive grön knapp på datorn. 

Hon ska också ha fått felaktig lön och ersättning under några av dagarna, enligt arbetsgivaren.

Kvinnan, och hennes fackförbund Akavia, ansåg i stället att avskedandet var fel och tog fallet hela vägen till Arbetsdomstolen (AD). 

"Det kan inte vara möjligt"

Hon och facket ansåg att fackligt förtroendevalda på heltid inte kan redovisa sin tid på samma sätt som en anställd. Kvinnan hade i stället jobbat utifrån en slags förtroendearbetstid, eftersom uppdraget inte går att sköta på fasta tider.

I förra veckan kom domen. Domstolen gick på arbetsgivarens linje, även om två av sju ledamöter inte höll med om att det var fel att redovisa tiden schablonmässigt såsom kvinnan gjort.

– Det kan inte vara möjligt. Det kan inte vara möjligt. Ingen kommer våga vara facklig längre. Vi kan skrota hela den svenska modellen, sa kvinnan själv till Svenska dagbladet som följt fallet.

Även Anders Kjellberg, professor i sociologi som forskar kring arbetsmarknadens parter, ställer sig i samma artikel frågan om vem som nu ska våga vara facklig.

Malin Wulkan, chefsjurist på Unionen, ser inte det komma.

– Nej, jag hoppas och tror inte det. Men det är arbetsgivaren som betalar, då måste tiden man lägger ner på ett uppdrag vara transparent. Är man det minsta osäker vad som gäller kontakta arbetsgivaren så att det blir tydligt. Så släcker man oro.

Unionen: Naturligt att följa avtal 

Domstolen lyfter också fram att flextiden som fanns på Försäkringskassan hade förhandlats fram genom kollektivavtal. Och att det då är än större anledning för en fackligt förtroendevald att följa ett sådant avtal.

– Det är naturligt att man följer de avtal man själv träffat. Sedan får man säga att flextiden hade väldigt vida ramar på Försäkringskassan. Att kunna flexa från 06.00 till 21.00 måndag till söndag kan riskera just otydlighet, säger Malin Wulkan.

Känner du igen problematiken från Unionens medlemmar?

– Nej, det är verkligen ovanligt. Jag kan inte påminna mig om ett enda ärende. Däremot kan vi få många frågor om vilken facklig tid som behövs för uppdraget.

För det finns inga tydliga regler för det?

– Man ska ha så mycket facklig tid som behövs för uppdraget på arbetsplatsen. Så man måste komma överens med arbetsgivaren om vad det är. Det blir mer speciellt om man är facklig på heltid. Då kan det riskera att bli otydligt hur man ska hantera ledighet och registrering av arbetstid.

Akavia får stå för rättegång

Akavia ska ersätta staten för rättegångskostnad på 343 750 kronor. 

Arbetsdomstolen är högsta instans när det kommer till tvister på arbetsmarknaden, beslutet går i regel inte att överklaga.

Läs domen i sin helhet.