Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Första tvisten om uthyrningslagen i domstol

En tvist om uthyrningslagen prövas för första gången i domstol då Unionen stämmer techföretaget Samsung. Förbundet menar att företaget lämnat erbjudande om en anställning som inte fanns.
Lina Björk Publicerad
Unionens chefsjurist Malin Wulkan
Unionens chefsjurist Malin Wulkan anser att Samsung har kringgått reglerna i uthyrningslagen. Foto: Claudio Bresciani TT/Unionen

Efter att 80 konsulter på Samsung hade jobbat 24 månader lämnade företaget ett erbjudande. Alternativen: få en tillsvidareanställning enligt de nya reglerna i uthyrningslagen eller tacka nej och fortsätt jobba hos oss med möjlighet till bonus.

Men erbjudandet om en fast anställning kom med en varning. Eftersom företaget har ett maxantal i antal anställda kunde den som valde det alternativet sägas upp på grund av arbetsbrist. 
En person tackade ja till erbjudandet och sades upp innan hon hann tillträda sin tjänst. Unionen anser att arbetsgivaren kringgått reglerna i uthyrningslagen. 

– Vi anser att företaget aldrig hade för avsikt att erbjuda en tillsvidareanställning eftersom de visste att det inte fanns utrymme att utöka personalstyrkan. Avsikten var att begränsa sina egna kostnader, säger Malin Wulkan, chefsjurist på Unionen. 

 

Domen avgörande för hur reglerna tolkas

Att vara bemanningsanställd kan vara osäkrare än att ha en vanlig anställning. I oktober 2022 ändrades därför reglerna i uthyrningslagen. Enligt de nya reglerna ska den som har varit uthyrd till ett företag i mer än 24 månader erbjudas anställning hos kunden. Om kunden inte vill anställa ska konsulten få två månadslöner som kompensation. Två år efter att reglerna ändrades prövas lagen i domstol för första gången. Och domen kommer att bli avgörande för hur fack och arbetsgivare ska tolka bestämmelserna.

– Skulle man gå på arbetsgivarens linje så kommer reglerna i uthyrningslagen inte ge det skydd som var avsett för uthyrda arbetstagare. Då kommer det vara möjligt att kringgå syftet med de nya reglerna, säger Malin Wulkan.

Almega, som företräder Samsung är av en annan åsikt. 

Foto: Kate Gabor

– Det finns väldigt tydliga förarbeten där det framgår vad som är ett kringgående av reglerna i uthyrningslagen och vad som inte är det. Och arbetsbrist är inte det, så vi tycker att arbetsgivaren haft fog att hantera ärendet som de gjorde, säger Hedda Mann, biträdande chefsjurist på Almega. 

Unionen stämmer arbetsgivaren på 150 000 i skadestånd för brott mot lagen om anställningsskydd och samt utebliven lön och semester. 

Det här är uthyrningslagen

  • Ändringarna i uthyrningslagen var en del i det las-paket som flera fackförbund och arbetsgivare kom överens om 2020.
     
  • Tanken är att reglerna ska skydda bemanningsanställda. Efter två år ska kundföretaget erbjuda arbetstagaren en tillsvidare­anställning eller välja att betala en ersättning motsvarande två månadslöner till arbetstagaren. 
     
  • Om arbetstagaren inte tar anställnings­erbjudandet fortsätter anställningen hos bemannings­företaget och uthyrningen kan fortsätta. 
     
  • Uthyrningen kan även fortsätta om kundföretaget väljer att betala ersättningen. Det är alltså inte fråga om ett förbud att fortsatt anlita bemanningsföretaget eller om ett yrkesförbud av något slag.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Från bakgrundsmusik till megasuccé. Mannens musik streamades över 100 miljoner gånger, men arbetsgivaren – ett svenskt produktionsbolag – tog alla intäkter. Unionen kräver nu att intäkterna från musiken ska delas lika mellan parterna. Foto: Colourbox

Ljudproducenten var anställd på ett svenskt produktionsbolag. Hösten 2022 gav arbetsgivaren honom i uppdrag att skapa lugn bakgrundsmusik, en genre som är populär på olika streamingtjänster. Uppdraget låg utanför hans ordinarie arbetsuppgifter, som främst handlade om radioreklam och ljudproduktion.

Oväntad supersuccé

På egen hand skapade han 101 verk, skrev musiken, spelade in och producerade färdiga masterinspelningar. Arbetet skedde till största delen på fritiden, hemma med egen dator och egna instrument.

Då hände det som alla musiker troligtvis drömmer om – låtarna blev en jättesuccé och började streamas på Spotify, Amazon och andra plattformar. I dagsläget handlar det om långt över 100 miljoner spelningar.

Arbetsgivaren tog miljonintäkterna

Trots framgången fick ljudproducenten inte en krona i ersättning utöver sin vanliga lön. Mannen hade nämligen skrivit under ett avtal som innebar att 100 procent av intäkterna från musiken skulle gå till arbetsgivaren. Själv uppger han att han skrev på avtalet eftersom cheferna presenterade det som standard i branschen och som ett krav för att musiken skulle släppas.

Våren 2024 sade ljudproducenten upp sig. Men intäkterna från hans musik har fortsatt att rulla in – till arbetsgivaren. Fram till slutet av 2025 hade musiken dragit in drygt 2,7 miljoner kronor.

Unionen: Avtalet är oskäligt

Nu har Unionen stämt det svenska produktionsbolaget i Arbetsdomstolen, AD, och kräver att avtalet skrivs om i efterhand. Förbundsjurist Karl Hägg, som driver ärendet, menar att medlemmens låga lön har en betydande roll i sammanhanget.

– Det var omöjligt att förutse den succé som blev. Enligt vår mening är det oskäligt med noll i ersättning i det här fallet. Men det kan vara ok i de fall där arbetstagaren samtidigt får rimligt betalt för sitt arbete, säger han.

 

”Intäkterna bör delas lika”

Enligt Unionen är det orimligt att alla pengar gått till arbetsgivaren. Förbundet kräver att intäkterna från musiken ska delas lika mellan parterna – både redan utbetalda och framtida intäkter. 

– Enligt vår mening har det också betydelse i sammanhanget att musiken i stor utsträckning skapades på medlemmens fritid och med hans egen utrustning. 

Medlemmen har ju skrivit på det här avtalet. Hur kan det då anses oskäligt?
– Att ett avtal är påskrivet betyder inte att det automatiskt står sig. Det finns regler i både avtalslagen och lagen om upphovsrätt som gör att man i efterhand kan ändra avtal som blivit orättvisa av olika skäl, säger Karl Hägg.

Domen i AD kan få stor betydelse

Facket pekar på att avtalet skrevs i ett läge där den anställde var i tydlig beroendeställning. Man hänvisar också till nyare regler kring upphovsrätt, som ska skydda artister och andra kreatörer när ett verk i efterhand visar sig bli betydligt mer lönsamt än någon kunnat förutse.

Om AD går på Unionens linje kan domen få principiell betydelse, menar Karl Hägg.

– Den kan ge vägledning i fall där en anställd i ett kreativt yrke har skrivit under ett mycket obalanserat avtal och ersättningen i efterhand visar sig vara oproportionerligt låg.

Kollega söker arbetsgivaren för en kommentar.

Musik skapad i tjänsten - Detta gäller:

Den ekonomiska rätten: En arbetsgivare har enligt praxis rätt att använda ett verk i sin verksamhet. Vill arbetsgivaren sälja verket vidare eller använda det utanför kärnverksamheten krävs ett skriftligt avtal om överlåtelse.

Den ideella rätten: Även om arbetsgivaren har den ekonomiska rätten till verket, och kan sälja den, har upphovspersonen alltid kvar den ideella rätten. Det innebär att man har rätt att bli namngiven som skapare och rätten att inte få musiken förvanskad kan aldrig överlåtas.

Källa: Svensk Scenkonst. Lagen om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk.