Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Första tvisten om uthyrningslagen i domstol

En tvist om uthyrningslagen prövas för första gången i domstol då Unionen stämmer techföretaget Samsung. Förbundet menar att företaget lämnat erbjudande om en anställning som inte fanns.
Lina Björk Publicerad
Unionens chefsjurist Malin Wulkan
Unionens chefsjurist Malin Wulkan anser att Samsung har kringgått reglerna i uthyrningslagen. Foto: Claudio Bresciani TT/Unionen

Efter att 80 konsulter på Samsung hade jobbat 24 månader lämnade företaget ett erbjudande. Alternativen: få en tillsvidareanställning enligt de nya reglerna i uthyrningslagen eller tacka nej och fortsätt jobba hos oss med möjlighet till bonus.

Men erbjudandet om en fast anställning kom med en varning. Eftersom företaget har ett maxantal i antal anställda kunde den som valde det alternativet sägas upp på grund av arbetsbrist. 
En person tackade ja till erbjudandet och sades upp innan hon hann tillträda sin tjänst. Unionen anser att arbetsgivaren kringgått reglerna i uthyrningslagen. 

– Vi anser att företaget aldrig hade för avsikt att erbjuda en tillsvidareanställning eftersom de visste att det inte fanns utrymme att utöka personalstyrkan. Avsikten var att begränsa sina egna kostnader, säger Malin Wulkan, chefsjurist på Unionen. 

 

Domen avgörande för hur reglerna tolkas

Att vara bemanningsanställd kan vara osäkrare än att ha en vanlig anställning. I oktober 2022 ändrades därför reglerna i uthyrningslagen. Enligt de nya reglerna ska den som har varit uthyrd till ett företag i mer än 24 månader erbjudas anställning hos kunden. Om kunden inte vill anställa ska konsulten få två månadslöner som kompensation. Två år efter att reglerna ändrades prövas lagen i domstol för första gången. Och domen kommer att bli avgörande för hur fack och arbetsgivare ska tolka bestämmelserna.

– Skulle man gå på arbetsgivarens linje så kommer reglerna i uthyrningslagen inte ge det skydd som var avsett för uthyrda arbetstagare. Då kommer det vara möjligt att kringgå syftet med de nya reglerna, säger Malin Wulkan.

Almega, som företräder Samsung är av en annan åsikt. 

Foto: Kate Gabor

– Det finns väldigt tydliga förarbeten där det framgår vad som är ett kringgående av reglerna i uthyrningslagen och vad som inte är det. Och arbetsbrist är inte det, så vi tycker att arbetsgivaren haft fog att hantera ärendet som de gjorde, säger Hedda Mann, biträdande chefsjurist på Almega. 

Unionen stämmer arbetsgivaren på 150 000 i skadestånd för brott mot lagen om anställningsskydd och samt utebliven lön och semester. 

Det här är uthyrningslagen

  • Ändringarna i uthyrningslagen var en del i det las-paket som flera fackförbund och arbetsgivare kom överens om 2020.
     
  • Tanken är att reglerna ska skydda bemanningsanställda. Efter två år ska kundföretaget erbjuda arbetstagaren en tillsvidare­anställning eller välja att betala en ersättning motsvarande två månadslöner till arbetstagaren. 
     
  • Om arbetstagaren inte tar anställnings­erbjudandet fortsätter anställningen hos bemannings­företaget och uthyrningen kan fortsätta. 
     
  • Uthyrningen kan även fortsätta om kundföretaget väljer att betala ersättningen. Det är alltså inte fråga om ett förbud att fortsatt anlita bemanningsföretaget eller om ett yrkesförbud av något slag.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
De tre driftledarna arbetade kvällar, nätter och helger i åratal - utan att få ersättning för jour och övertid. Nu kräver Unionen ett stort skadestånd för brott mot arbetstidsregler. Foto: Colourbox

Tre medlemmar i Unionen kräver sin arbetsgivare – ett företag som sköter färdtjänst, sjukresor och skolskjuts i Skåne – på stora summor i Arbetsdomstolen efter en tvist om jour och övertid. 

Två av driftledarna hade ansvar för en jourfunktion utanför ordinarie arbetstid – kvällar, nätter och helger. Dit kom akuta ärenden som behövde hanteras direkt för att undvika störningar i trafiken. Trots det fick de varken ersättning för att stå i beredskap eller för arbetet som utfördes under kvälls- och helgpassen. Allvarligt, menar Unionen, som nu stämt företaget i Arbetsdomstolen.

– Det här har pågått under en lång tid och vi vet att medarbetare har påtalat den omfattande arbetsbördan för chefer utan att det skett någon förbättring. Så mot bakgrund av det har vi svårt att se att det skulle kunna vara ett misstag från arbetsgivarens sida, säger Annika Melin Koeppel, förbundsjurist på Unionen som företräder medlemmarna.

2,5 timmars övertid varje dag – utan betalning

Samtidigt ska en tredje anställd ha arbetat långa dagar med ansvar för skoltrafikens drift. Hans arbetsdag började tidigt och slutade sent – i praktiken omkring 2,5 timmars övertid varje vardag, enligt Unionens stämningsansökan. Inte heller det arbetet ska ha ersatts.

Reglerna i avtalet är tydliga: om en arbetsgivare kräver att en anställd ska stå till förfogande och arbeta utanför ordinarie arbetstid, då har man också rätt till ersättning, säger Annika Melin Koeppel.

Kräver bolaget på miljoner

Facket menar att det rör sig om systematiska avsteg från kollektivavtalet under en längre tid. Totalt kräver Unionen drygt 800000 kronor för en av medlemmarna och 270000 kronor för en annan för utebliven beredskaps- och övertidsersättning. För den tredje medlemmen kräver Unionen närmare 90000 kronor i övertidsersättning. 

Summorna talar sitt tydliga språk om hur mycket kvälls- och helgarbete som har utförts, säger Annika Melin Koeppel. 

Brott mot viloregler påverkar privatliv

Utöver det yrkar Unionen på 325 000 kronor i skadestånd för de tre medlemmarna samt 450000 kronor till förbundet för brott mot arbetstidsregler och kollektivavtal. Sammanlagt landar alltså Unionens krav på över 1,9 miljoner kronor.

Hur allvarligt är det att en arbetsgivare bryter mot viloreglerna?

De här reglerna finns av en anledning – det ska ges möjlighet till återhämtning från arbetet för att man ska kunna utföra ett bra jobb. Jobbar man som medlemmarna gjort i det här fallet påverkas både privatlivet och arbetslivet.

Fotnot: Arbetsgivaren har avböjt att kommentera tvisten.

Skillnaden mellan övertid, jourtid och beredskap

  • Övertid: Du får arbeta max 150 timmar allmän övertid per kalenderår. Maxgränsen är 50 timmar under en kalendermånad. Ersättningen är antingen pengar eller betald ledighet (kompensationsledighet). 
     
  • Jourtid: Du är på arbetsplatsen och väntar på att eventuellt arbeta. Detta räknas inte som ordinarie arbetstid. Du får särskild jourersättning.
  • Beredskap: Du är tillgänglig hemma men måste kunna rycka in. Ersättningen för detta är lägre än vid vanlig jour.

    Källa: Unionen