Hoppa till huvudinnehåll
Kompetensutveckling

Chefer får utbildning – medarbetarna blir utan

Sju av tio företagsledare har skaffat sig kompetensutveckling det senaste året. Men deras anställda blir utan. Det visar en undersökning som Unionen har gjort.
David Österberg Publicerad
Chefer får utbildning – medarbetarna blir utan: En ny undersökning från Unionen visar att sju av tio företagsledare har fått kompetensutveckling det senaste året, medan många anställda saknar samma möjligheter. Kompetensbrist hindrar Sveriges tillväxt.
Kompetensutveckling för chefer, inte för anställda. Unionens undersökning avslöjar att 70% av företagsledarna har vidareutbildat sig, men endast 41% av tjänstemännen i privat sektor har fått samma chans. Brist på rätt kompetens är ett stort tillväxthinder i Sverige. Foto: Colourbox.

Varje år gör fackförbundet Unionen en undersökning om vilka möjligheter tjänstemännen har att få kompetensutveckling. Den återkommande slutsatsen är att möjligheterna är små men behovet stort.

I den senaste undersökningen svarade sex av tio att de måste få vidareutbildning för att de ska fortsätta vara attraktiva på arbetsmarknaden. En av tre tror att de kommer att behöva öka sin kompetens genom utbildning de inte kan få via sin arbetsgivare.

Samtidigt visar flera undersökningar att brist på rätt kompetens är det största hindret för tillväxt i Sverige. 

Höga chefer får mer utbildning

I en ny undersökning har Unionen frågat företagsledare om de har skaffat sig kompetensutveckling det senaste året. Enligt den svarar sju av tio att de har det. Motsvarande siffra för tjänstemän i privat sektor är 41 procent.

– Det är så klart positivt att företagsledare har förstått att man på dagens arbetsmarknad ständigt måste kompetensutveckla sig, men för att bygga en organisation som är redo för framtiden måste det även investeras i anställdas kompetens. Frågan är inte längre om företag har råd att satsa på kompetensutveckling – utan om de har råd att låta bli, säger Peter Hellberg, Unionens ordförande, i ett pressmeddelande.

Anställda med låg lön får mindre kompetensutveckling

Redan 2019 visade en rapport från den fackliga organisationen PTK att arbetsgivare snålar på kompetensutveckling. Under ett år deltog ungefär hälften av de anställda i en kurs. En fjärdedel av kurstimmarna lades på obligatoriska kurser i hälsa och säkerhet, varav somliga är lagstadgade.

De med lägre löner och osäkra anställningsvillkor får i genomsnitt mindre kompetensutveckling än de med högre lön och tillsvidareanställning. Chefer eller anställda med längre utbildning får mer kompetensutveckling än andra, enligt rapporten.

Unionens tips till företagsledare 

  • Se löpande över företagets kompetensbehov.
  • Säkerställ att anställda har rätt färdigheter för att möta dagens och framtidens behov.
  • Ta höjd för kompetensutveckling i budgetarbetet.
  • Se till att anställda får utvecklingstid under ordinarie arbetstid, och justera arbetsbelastningen därefter.
  • Se till att anställda efter längre frånvaro får kompetensutveckling.
  • Erbjud kompetensutveckling på lika villkor för alla anställda.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Kompetensutveckling

Vässa din kompetens på högskolan – 100 korta kurser för dig som jobbar

Sugen på att lära dig mer om AI? Eller vill du veta allt om underjordisk stadsplanering? Just nu finns över 100 korta kurser på högskolor och universitet som är anpassade för dig som jobbar.
David Österberg Publicerad 27 augusti 2026, kl 05:59
Läsa AI på högskolan
Över 100 kurser erbjuds av elva svenska lärosäten. De flesta kan läsas på distans vid sidan av arbetet. Colourbox

För ett par år sedan sjösatte regeringen sin satsning på korta kurser för yrkesverksamma. Elva högskolor och universitet fick extra pengar för att ta fram kurser anpassade för den som vill lära sig mer vid sidan av jobbet.

Satsningen har breddats till AI och kärnkraft

Inledningsvis var kurserna inriktade på grön omställning, men från i år har satsningen breddats till att också omfatta AI och kärnkraftsteknik.

Cecilia Johansson
Mikael Wallerstedt

– Förra året fick vi sammanlagt nästan 35 miljoner kronor för att arbeta med det här och i år får vi 61 miljoner kronor. 34 av dem går till grön omställning och kärnkraft och 27 går till AI, så det rör sig om ganska mycket pengar, säger Cecilia Johansson, forskare vid Uppsala universitet och samordnare för kurserna.

Totalt finns drygt 100 kurser och samtliga är öppna för alla. Kurserna motsvarar oftast två veckors studier, men ges vanligen över en längre studieperiod med låg studietakt. Just nu kan man gå kurser i allt från ciderproduktion och batteriteknik till kärnkraftsteknik och hur man lär ut AI till barn.

– En del är MOOC:ar (massive open online course) och dem kan man påbörja närsomhelst och andra har ett startdatum. Den absoluta majoriteten är på distans, men det finns några kurser som har något kurstillfälle på plats, säger Cecilia Johansson.

Inga högskolepoäng men möjlighet till intyg

Det finns inga formella krav på förkunskaper för att anmäla sig till en kurs. De flesta har dock rekommendationer kring vilka förkunskaper man behöver för att ta till sig kursen. De ger inga högskolepoäng men man kan få ett intyg på att man har gått kursen om man klarar ett avslutande kunskapsprov.

Är tanken att man ska bli bättre på det man redan kan eller att man ska bli sugen på att byta yrkesbana?

– Både och. Inom exempelvis kärnkraftsteknik kommer vi både att ha kurser som är mer av en introduktion till ämnet och andra som är nischade för folk som redan kan saker inom området.

Är det verkligen universitetens roll att kompetensutveckla yrkesverksamma? Borde inte arbetsgivarna ansvara för det?

– Det här är ju en arbetsmarknadspolitisk satsning, ett sätt att arbeta med kompetensförsörjning brett i Sverige. Det fina med de här kurserna är att de är öppna för alla, oavsett vilken arbetsplats man jobbar på. Men självklart kan även företag som ser behov av viss kompetens använda sig av kurserna. Det gynnar framför allt mindre företag, med mindre resurser.

Tekniska problem på kursplattformen

Kursutbudet finns på lärosätenas hemsidor (se faktaruta) men också samlat på plattformen learning4professionals.se.

– Tyvärr är plattformen knackig och vi jobbar på att få till en bättre teknisk lösning, säger Cecilia Johansson.

Elva lärosäten ger korta kurser för yrkesverksamma

Uppsala universitet

Chalmers

Kungliga tekniska högskolan

Lunds universitet

Linköpings universitet

Luleå tekniska universitet

Sveriges lantbruksuniversitet

Mälardalens universitet

Umeå universitet

Högskolan i Halmstad

Örebro universitet

Hela kursutbudet hittar du här 

https://learning4professionals.se/search?show=24