Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Storytel stäms av Unionen

Unionen stämmer ljudförlaget Storytel. Anställda hos företaget fick ingen information eller förhandling när deras tjänster skulle dras in.
Elisabeth Brising Publicerad
Storytel stäms av Unionen för brott mot medbestämmandelagen, MBL
Unionen kräver 200 000 kronor i skadestånd från Storytel för att ha brutit mot medbestämmandelagen. Företaget anklagas för att ha genomfört uppsägningar utan att först informera eller förhandla med facket.

Foto: Vilhelm Stokstad/TT/Anders Wiklund/TT.

Unionen vill att Storytel ska betala 200 000 kronor i skadestånd för brott mot medbestämmandelagen, MBL. Stämningen har lämnats in till Arbetsdomstolen efter att förhandlingar mellan ljudbokföretaget och facket brutit samman. 

Enligt Unionen har Storytel struntat i att informera om eller förhandla om uppsägningar. Företaget ska ha informerat om uppsägningarna via ett pressmeddelande. Därefter har chefer kallat till enskilda möten med anställda och velat köpa ut dem med ett erbjudande om att avsluta sin tjänst. 

Tillvägagångssättet står enligt Unionen i strid med MBL, lagen om medbestämmande i arbetslivet. Lagen är tänkt att ge anställda som är med i facket rätt till inflytande vid förändringar i arbetet genom att fackrepresentanter informeras i förväg om arbetsbrist. Storytel har heller inget kollektivavtal, men MBL gäller i alla fall. 

Borde förhandlat med facket

Det var i vintras som Storytel gick ut med att de skulle göra nedskärningar. Enligt stämningsansökan omfattades 45 personer varav minst 11 medlemmar i facket av arbetsbristen.  Unionen skriver i stämningsansökan att företaget enligt MBL borde ha varit öppna gentemot facket om de nya riktlinjerna för personalpolitiken och planerna på personalnedskärningar i bolaget. 

Dessutom borde arbetsgivaren ha förhandlat om arbetsbristsituationen med Unionen i stället för att vända sig till varje medlem enskilt med ett utköpsavtal.

- Unionen menar att förhandlingsskyldigheten ändå gäller eftersom det rört sig om ett så pass stort antal anställda som omfattats av nedskärningarna, säger Carl Siljehamre, jurist på Unionen.

Kollega har varit i kontakt med Storytel som avböjer att kommentera.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Arbetsdomstolen får pengar – inga fler mål ställs in

Inga fler inställda förhandlingar på Arbetsdomstolen. Det står klart efter att domstolen får de miljoner som behövs för att driva sitt myndighetsuppdrag.
Sandra Lund Publicerad 23 april 2026, kl 08:39
En skylt med texten "Arbetsdomstolen Dagens Förhandlingar" uppsatt på en vägg
Inga fler inställda mål på Arbetsdomstolen i Stockholm. Nu får domstolen de miljoner som behövs för att driva verksamheten. Foto: Claudio Bresciani / TT

Efter regeringens höstbudget stod det klart att Arbetsdomstolen inte skulle få de dryga sex miljoner kronor, som domstolen ansåg sig behöv för ökade kostnader för lokal, personal och nytt it-system. 

Något som ledde till att domstolen fick ställa in mål under flera månader.

Det drabbade bland andra Kim Beligantol som Kollega tidigare berättat om, vars oro bara växte eftersom processen redan pågått sedan 2023.

Såväl arbetsgivarorganisationer som fackförbund reagerade också starkt på att den domstol som är en sista instans för tvister som inte blir lösta på arbetsplatsen, skulle behöva ställa in mål.

Arbetsdomstolen ställer inte in fler mål efter beskedet

Men nu ska alltså inga fler mål ställas in, vilket Arbetet var först med att berätta.

Lars Dirke, säger till tidningen, att han inte fått svar från regeringen på varför domstolen inte fick pengarna från början.

– Vi är nöjda. Det har tagit tid att få fram, men det här är det beskedet vi hoppats på, säger Lars Dirke till Arbetet.