Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Storytel stäms av Unionen

Unionen stämmer ljudförlaget Storytel. Anställda hos företaget fick ingen information eller förhandling när deras tjänster skulle dras in.
Elisabeth Brising Publicerad
Storytel stäms av Unionen för brott mot medbestämmandelagen, MBL
Unionen kräver 200 000 kronor i skadestånd från Storytel för att ha brutit mot medbestämmandelagen. Företaget anklagas för att ha genomfört uppsägningar utan att först informera eller förhandla med facket.

Foto: Vilhelm Stokstad/TT/Anders Wiklund/TT.

Unionen vill att Storytel ska betala 200 000 kronor i skadestånd för brott mot medbestämmandelagen, MBL. Stämningen har lämnats in till Arbetsdomstolen efter att förhandlingar mellan ljudbokföretaget och facket brutit samman. 

Enligt Unionen har Storytel struntat i att informera om eller förhandla om uppsägningar. Företaget ska ha informerat om uppsägningarna via ett pressmeddelande. Därefter har chefer kallat till enskilda möten med anställda och velat köpa ut dem med ett erbjudande om att avsluta sin tjänst. 

Tillvägagångssättet står enligt Unionen i strid med MBL, lagen om medbestämmande i arbetslivet. Lagen är tänkt att ge anställda som är med i facket rätt till inflytande vid förändringar i arbetet genom att fackrepresentanter informeras i förväg om arbetsbrist. Storytel har heller inget kollektivavtal, men MBL gäller i alla fall. 

Borde förhandlat med facket

Det var i vintras som Storytel gick ut med att de skulle göra nedskärningar. Enligt stämningsansökan omfattades 45 personer varav minst 11 medlemmar i facket av arbetsbristen.  Unionen skriver i stämningsansökan att företaget enligt MBL borde ha varit öppna gentemot facket om de nya riktlinjerna för personalpolitiken och planerna på personalnedskärningar i bolaget. 

Dessutom borde arbetsgivaren ha förhandlat om arbetsbristsituationen med Unionen i stället för att vända sig till varje medlem enskilt med ett utköpsavtal.

- Unionen menar att förhandlingsskyldigheten ändå gäller eftersom det rört sig om ett så pass stort antal anställda som omfattats av nedskärningarna, säger Carl Siljehamre, jurist på Unionen.

Kollega har varit i kontakt med Storytel som avböjer att kommentera.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning
C&K 2-25

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Övervakades via webbkamera under hela arbetsdagen

Kvinnan tvingades ha sin webbkamera på under hela arbetsdagen, då chefen ville se att hon jobbade. Övervakningen var så närgången att hon blev sjukskriven. Unionen stämmer företaget för brott mot EU:s dataskyddsförordning.
Lina Björk Publicerad 24 april 2025, kl 09:44
Kameraövervakning med webcam. Till vänster en stor och lite hotfull webbkamera, till höger en kvinna vid en dator. Ser rädd och obekväm ut.
Övervakades av chefen med webbkamera - varje dag. Kvinnan tvingades ha sin webbkamera på hela arbetsdagarna då chefen ville se att hon "verkligen jobbade". En övervakning som kan vara olaglig. Foto: Colourbox.

Får arbetsgivare övervaka sina anställda under arbetstid? Nej, inte i det här fallet menar Unionen som har lämnat in en stämning till Stockhoms tingsrätt om brott mot EU:s dataskyddsförordning. 

Tvisten handlar om en kvinna som skötte bokningar via kundtjänst och sades upp i maj förra året. Under uppsägningstiden krävde hennes arbetsgivare att hon skulle ha ett digitalt möte, med kamera och ljud påslaget under hela arbetsdagen, medan hon ringde upp kunder. 

Hon var ständigt i bild, medan hennes chef hade sitt ljud avslaget. 

–  Övervakningen har varit väldigt närgången och gjort att hon mått så dåligt att hon fått sjukskriva sig, säger Cecilia Arklid, Förbundsjurist på Unionen och företräder medlemmen i tingsrätten. 

Övervakning av anställda okej – ibland

Ibland kan det vara befogat att bevaka sina anställda, men då kräver lagen specifika grunder. Exempelvis kan det vara okej om det krävs för att fullgöra en rättslig förpliktelse eller att det finns ett samtycke. Som huvudregel gäller dock inte samtycke när det rör sig om en situation mellan arbetsgivare och anställd, då den ena är i beroendeställning till den andra. 

Arbetsgivaren informerade inte vad webbinspelningen skulle leda till, eller undersökte om det fanns mindre ingripande åtgärder för att uppnå sitt mål- exempelvis mer aktiv arbetsledning. Nu stämmer Unionen företaget för brott mot EU:s dataskyddsförordning och kräver 50 000 kronor i skadestånd till medlemmen. 

Dom kan bli prejudicerande

Tvisten är den första i sitt slag som går till domstol och en dom kommer att vara prejudicerande, alltså bli vägledande för hur liknande tvister ska avgöras. 

–  Om det blir en dom kommer den att förtydliga hur en arbetsgivare får, eller inte får övervaka sina anställda i realtid, säger Cecilia Arklid.