Hoppa till huvudinnehåll
Arbetslöshet

”Personlighetstester funkar mot diskriminering”

Personlighetstester vid rekrytering är ett bra verktyg om det används rätt. Det menar rekryteringsexperten Patrik Reman, som dock varnar för risken att testandet går över styr.
Johanna Rovira Publicerad
Personlighetstester vid rekrytering kan motverka diskriminering menar Patrik Reman.
Personlighetstester förstärker inte diskriminering. Det menar Patrik Reman som säger att tester tidigt i rekryteringsprocessen främjar mångfald och eliminerar fördomar. Viktigt är att anpassa tester för alla, särskilt för personer med funktionsvariationer och de med annat modersmål. Foto: Colourbox.

Personlighetstester förstärker inte alls diskriminering, tvärtom, anser Patrik Reman, som på Linkedin förklarade att Kollegas artikel i förra veckan om att tester skrämmer bort jobbsökare var missvisande på den punkten. 

– Min erfarenhet efter alla år som rekryterare är att personlighetstester tidigt i processen ger ett helt annat urval vad gäller mångfald. En traditionell process med brev och cv leder mycket oftare till att man går på magkänslan och väljer någon som liknar en själv. 

Patrik Reman.
Patrik Reman.

Med personlighetstest eliminerar man risken att fastna i fördomar och magkänsla och får på sluttampen en helt annan mix av ålder, kön och etnicitet, anser han. Men Patrik Reman håller med om att personer med funktionsvariationer och personer som inte har svenska som modersmål, riskerar att falla bort i tester som görs på tid. Han menar att det är arbetsgivarnas och testutvecklarnas ansvar att se till att testerna blir inkluderande 

– Det är otroligt viktigt att använda rätt tester. De professionella testerna finns i flera varianter och kan anpassas efter kandidaternas behov. 

Han betonar vikten av att det är rätt test för rätt målgrupp och rätt nivå på testet – det ska till exempel inte behöva ta längre tid än tio minuter, en kvart att fylla i det. 

– Långa mastodonttest på en och en halv timme ger inte så mycket bättre resultat. 

Tjatiga personlighetstester retar sökande

Minst lika viktigt är det att kandidaterna får information om varför de gör testet och att de också får återkoppling efteråt. Dessutom ska man inte behöva göra samma test om och om igen hos nya arbetsgivare. 

– Många testutvecklare har börjat återanvända testresultaten just därför att folk bli irriterade på att göra samma test gång efter gång, säger han. 

Patrik Reman betonar att som rekryterare måste man hänga med i utvecklingen och veta hur och varför man använder tester. Att testerna skrämmer bort jobbsökande råder det ingen tvekan om. Många läsare har både på Linkedin och i mejl bekräftat att de undviker jobb som kräver tester. 

– Det finns all anledning till självrannsakan hos arbetsgivare och rekryteringsbolag som väljer att skicka ut tester det första de gör och använder dem för att sålla bort folk. Det är helt fel sätt att använda testerna på. Risken är att det går överstyr och om ingen vill göra testerna tappar man ett väldigt bra verktyg, säger Patrik Reman. 

 

Patrik Remans tips för arbetssökande:

  • Kolla att testet är DNV-certifierat, det är de flesta större tester. DNV står för Det Norske Veritas , ett norskt företag som tillhandahåller certifieringar och tjänster relaterade till kvalitetsledning, riskbedömning och hållbarhet.
  • Återkoppla till avsändaren och efterfråga mer information, be dem svara på varför de har tester.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetslöshet

Hur hög arbetslöshet har vi egentligen – så skiljer sig siffrorna

Det är valår och arbetslösheten är en het fråga. Men är den låg eller hög? Olika myndigheter använder olika sätt för att mäta. Kollega hjälper dig att hålla koll.
Sandra Lund Publicerad 9 februari 2026, kl 06:01
Riksbankschef Erik Thedéen, en av många institutioner som använder SCB:s statistik om arbetslösheten när man ska ta fram styrräntan. Foto: Lars Schröder/TT

Lögn, förbannad lögn och statistik. Bevingade ord som vi väljare kan ha i bakhuvudet när vi är inne i ett valår. 

Statistiken ljuger inte nödvändigtvis, men metoder och definitioner skiljer sig åt. Och då blir ju slutresultaten olika. Vilket gör att siffror kan användas på sätt som ger fördel eller nackdel, i till exempel en ideologiskt laddad fråga.

När det kommer till arbetslöshet finns två tunga myndigheter som har koll Arbetsförmedlingen och SCB. 

Så mycket skiljer sig arbetslösheten

Statistiken varierar ofta mellan de två, de har just olika metoder och definitioner av arbetslöshet. SCB:s statistik för arbetslösa landar därför oftare på en högre nivå, särskilt under sommaren.

Vi tar november 2025 som exempel.

Enligt SCB:s ena statistik låg arbetslösheten då på 8,2 procent.

Enligt SCB:s andra statistik låg den på 5,6 procent.

Enligt Arbetsförmedlingen låg den på 6,7 procent.

Arbetslösheten i Sverige - så skiljer sig siffrorna

I november 2025 såg arbetslösheten ut så här enligt olika källor:

  • 8,2 procent, enligt SCB:s AKU.
  • 5,6 procent, enligt SCB:s BAS.
  • 6,7 procent, enligt Arbetsförmedlingen.

Används när din lön sätts

Det är inte bara politiker som kan välja den ena eller andra. 

Även institutioner som Riksbanken, arbetsgivarorganisationer och fackförbund behöver förhålla sig och välja en nivå. 

Nyligen meddelade till exempel Nordea, att man föredrar BAS snarare än AKU för att använda sig av statistik om arbetslösa.

För arbetslösheten är en parameter som vägs in när styrräntan sätts, vilket ju kan påverka ditt bostadslån. 

Eller för arbetsmarknadens parter, som ska fnula på nästa avtalsrörelse. Det vill säga din blivande lön.

SCB räknar elever som letar extrajobb

Därför är det bra att ha koll på de här tre:

AKU


SCB:s arbetskraftsundersökningar förkortas AKU. Den används flitigt, är Sveriges officiella statistik och redovisas varje månad.

Undersökningen bygger på telefonintervjuer med 17 000 slumpvis utvalda människor mellan 15 och 74 år. Personen ska sakna arbete och aktivt söka ett sådant (det kan räcka med att ha läst en jobbannons), och kunna ta det inom 14 dagar för att räknas som arbetslös.

Det här innebär att till exempel personer som studerar på heltid och söker extrajobb kan komma med i statistiken, till exempel den som går på gymnasiet. 

Men även till exempel den som saknar men vill ha arbete och får försörjningsstöd från kommunen, som inte syns i Arbetsförmedlingens statistik. Eller den som är utförsäkrad.

När SCB pratar om ungdomsarbetslöshet handlar det om åldersgruppen 15-24 år.

BAS

För att krångla till det ytterligare har SCB en till statistikrapport om bland annat arbetslöshet. Den heter BAS, vilket står för befolkningens arbetsmarknadsstatus.

Till skillnad från AKU:n, baseras den här på data från andra myndigheter, inte intervjuer. 

Men även om den här baseras på bland annat inskrivna på Arbetsförmedlingen, finns skillnader mellan de två. 

Den största är att en person som är sysselsatt inte kan räknas som arbetslös i BAS, medan Arbetsförmedlingen räknar den som var inskriven som arbetslös den sista dagen. I BAS räknas alla som var inskrivna på Arbetsförmedlingen, någon gång under varje månad.

Arbetsförmedlingen

Arbetsförmedlingens statistik baseras på de som är registrerade som just arbetslösa i myndighetens databas mellan 16 och 65 år. Antingen som jobbsökande eller deltagare i ett program. För att finnas med ska man vara inskriven den sista i månaden som räknas.

När Arbetsförmedlingen pratar om ungdomsarbetslöshet handlar det om åldersgruppen 18-24 år.

 

Arbetslösheten har ökat

Statistiken ljuger alltså inte, men mäter lite olika saker. 

Men som vi kan se i diagrammet har arbetslösheten ökat de senaste åren, oavsett hur man mäter. Även om just Arbetsförmedlingens siffror om inskrivna där, har en marginell ökning.