Hoppa till huvudinnehåll
Debatt

Debatt: Mångfald på jobbet bra för företag

Företag måste arbeta hårdare med inkludering och mångfald för att ta vara på den kompetens som finns i Sverige, skriver Maria Nilsson, Rodrigo Arce och Jeanette Forss.
Publicerad
Till vänster utklippta pappersfigurer i olika färger. Till höger Maria Nilsson, Rodrigo Arce och Jeanette Forss.
Maria Nilsson, Rodrigo Arce och Jeanette Forss. Foto: Shutterstock
Kollega Debatt  Det här är en text med syfte att påverka. Åsikterna som uttrycks är skribentens egna.

Att inte utnyttja den kompetens och arbetskraft som finns vore både oklokt och ett slöseri med resurser, särskilt med tanke på de framtida utmaningar arbetsmarknaden står inför.

Järvaveckan, som hålls varje år, är ett viktigt tillfälle att diskutera och hitta lösningar tillsammans med samhällsaktörer och de boende i Järva (ett av Stockholms miljonprogramområden) om hur vi bäst kan arbeta med inkludering i arbetslivet. Inför Järvaveckan vill vi, som representanter för Unionen, understryka vikten av att företag intensifierar sitt arbete med inkludering.

Vi är flera hundra förtroendevalda bara i Järva, och totalt 7 000 förtroendevalda i Stockholm som engagerat oss fackligt för att vi vill bidra till en rättvis arbetsmarknad där alla får samma chans, oavsett bostadsort eller bakgrund. Därför är facket ett av de mest effektiva verktygen för att skapa en inkluderande och välmående arbetsmarknad.

Alla ska få samma chans, oavsett bostadsort eller bakgrund

Hälften av Unionens medlemmar i Järvaområdet är under 40 år, en generation som ställer högre krav på arbetsgivare och bidrar med enormt driv och kompetens. För dessa unga är en inkluderande arbetsmarknad en självklarhet. Därför presenterar vi lösningar som vi anser vara enkla och tydliga steg för företag att ta för att bli mer inkluderande.

  1. Ta med fackliga representanter i rekryteringsprocesser. Arbetsmarknaden mår som bäst när den bygger på kompetens. Det är den avgörande faktorn hela vägen från rekryteringsprocessen till lönesamtalet. Detta ger bredd och fler perspektiv på kompetens och lämplighet.
  2. Se över policys om löner och villkor: Arbetsgivare bör tillsammans med fackliga företrädare granska bestämmelser för att säkerställa att inga specifika grupper missgynnas på arbetsplatsen. Varje arbetsplats ska kunna räkna med att det finns ett kollektivavtal som gagnar både arbetsgivaren och löntagaren.
  3. Utbilda alla i ledande befattning i jämställdhetmångfald och de olika diskrimineringsgrunderna som kan finnas på arbetsplatser och i rekryteringsprocesser. Nyckeln till en mer inkluderande arbetsmarknad stavas kunskap.

/Maria Nilsson, regionordförande Unionen Stockholm, Rodrigo Arce, regionstyrelseledamot Unionen Stockholm och Jeanette Forss, regionchef Unionen Stockholm.

 

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Debatt

Debatt: Sveriges största tillväxthot är bristen på chefer

Sverige står inför ett växande ledarskapsgap. Problemet är inte brist på ambition, utan att chefsrollen blivit strukturellt ohållbar, skriver Caroline Thunved och Malin Wranding.
Caroline Thunved Publicerad 18 augusti 2026, kl 09:15
Färre vill bli chefer
I framtiden kommer det att saknas chefer på Sveriges arbetsplatser. Foto: Colourbox
Kollega Debatt  Det här är en text med syfte att påverka. Åsikterna som uttrycks är skribentens egna.

Inom de kommande tio åren väntas över 90 000 chefer lämna arbetslivet. Samtidigt ökar svårigheterna att rekrytera och behålla nya ledare. Det är inte bara en HR-fråga, utan en fråga om svensk konkurrenskraft, tillväxt och omställningsförmåga.

Caroline Thunved

I dagens kunskapsintensiva ekonomi är ledarskap inte ett mjukt värde. Det är en avgörande produktionsfaktor. När ledarskapet brister påverkas företags förmåga att växa, hantera förändring, driva innovation och behålla kompetens. Det handlar inte om att människor saknar vilja att leda. Tvärtom visar data från bland annat SCB, Ledarna och Sveriges Ingenjörer att intresset för ledarskap finns. Problemet är att förutsättningarna inte längre håller.

Dagens chefer förväntas inte bara leverera resultat. De ska samtidigt leda i ständig omställning, hantera AI, bygga resilienta organisationer, säkerställa krav inom cyber- och informationssäkerhet och skapa kultur, engagemang och psykologisk trygghet. Det är ett generalistuppdrag med betydligt högre krav än tidigare.

Ledarskap handlar inte främst om kunskap, utan om beteende

Samtidigt har organisationernas sätt att stötta ledarskap inte utvecklats i samma takt. Förväntningarna från yngre generationer har dessutom förändrats. Transparens, dialog, kultur och värderingsstyrt ledarskap ses idag som självklarheter. Det ökar ytterligare trycket på en redan komplex roll.

Malin Wranding

Konsekvenserna börjar bli tydliga. Fler organisationer vittnar om svårigheter att rekrytera och behålla chefer. Samtidigt visar forskning att ett teams engagemang påverkas direkt av närmaste chef. När ledarskapet brister påverkar det inte bara individen, utan hela organisationens prestation och långsiktiga konkurrenskraft.

Trots detta behandlas ledarskap fortfarande ofta som något som kan lösas genom punktinsatser. Kurser, föreläsningar och inspirationsdagar fortsätter att dominera kompetensutvecklingen, trots att forskning länge visat att endast en liten del omsätts i faktisk beteendeförändring.

Det räcker inte.

Ledarskap handlar inte främst om kunskap, utan om beteende. Och beteende utvecklas inte i klassrum, utan i vardagen. I möten, beslut, återkoppling och situationer som uppstår mellan människor varje dag. Precis som inom elitidrott utvecklas prestation genom kontinuerlig träning, inte genom enstaka insatser.

Om vi menar allvar med att fler ska vilja ta chefsroller behöver vi börja där.

Tre förändringar är särskilt avgörande:

För det första: gör uppdraget rimligt.
Många chefer har idag ett ansvarsspann och en kravbild som inte är hållbar. Tydligare prioriteringar och bättre organisatoriska förutsättningar är avgörande för att rollen ska vara attraktiv över tid.

För det andra: bygg strukturer för kontinuerlig utveckling.
Ledarskap måste tränas löpande i vardagen, inte enbart genom tillfälliga utbildningsinsatser. Organisationer behöver skapa utrymme för reflektion, feedback och praktisk tillämpning.

För det tredje: ta ledarskap på organisatoriskt allvar.
Ledarskap är inte en individuell fråga, det är en strategisk kapacitetsfråga. Hur väl chefer lyckas påverka organisationers resultat, kultur och långsiktiga hållbarhet.

Ta ledarskap på organisatoriskt allvar

Om vi inte adresserar detta riskerar bristen på hållbart ledarskap att bli en av de största flaskhalsarna för svensk tillväxt och konkurrenskraft de kommande åren.

Vi behöver sluta fråga varför människor inte vill bli chefer och börja fråga vad det är med chefsrollen som gör att allt fler tvekar.

/Caroline Thunved
Tidigare vd och generalsekreterare för Sveriges Kommunikatörer, driver i dag konsultbolag.

Malin Wranding
Ledarskaps- och organisationskonsult, driver i dag konsultbolag.