Hoppa till huvudinnehåll
Ledarskap

Uppdrag: Fixa förarlöst fordon

Zenseact utvecklar självkörande bilar, kanske århundradets ingenjörsutmaning. För att lyckas satsar man hårt på mångfald – här jobbar medarbetare från 45 länder.
Publicerad
Ödgärd Andersson
Vd:n Ödgärd Andersson i en av Zenseacts testbilar. I dag kan de färdas för egen maskin på motorvägar. Foto: Emelie Asplund

Vad ska vi testa för nytt på körningen i dag? undrar vd:n Ödgärd Andersson när hon slår sig ner i framsätet bredvid chefsingenjören Ramtin Jafari i en av Zenseacts utvecklingsbilar.

Varannan vecka är de två ute och kör för att prova de senaste mjukvaruuppdateringarna.

Ramtin Jafari
Foto: Emelie Asplund

– Jag tänkte att vi ska låta bilen byta fil automatiskt ute på motorvägen. Då kan vi känna efter hur det upplevs, om det känns bekvämt för oss i bilen och även samla in data på hur bilen uppför sig, säger Ramtin Jafari.

Längst ner i Zenseacts kontorshus på Lindholmen i Göteborg finns garaget med företagets fem utvecklingsbilar. De är utrustade med kameror, ultraljudssensorer och olika typer av radarutrustning på taket som, bland annat, kan återge omgivningen med stor precision med hjälp av laser.

I bagageutrymmet samsas fyra externa datorer med bilens egen dator. Där finns också datorutrustning för olika typer av nätverksdelningar.

Ödgärd Andersson kör upp bilen ur garaget på vanligt sätt. Det är först när bilen är ute på en motorväg som företaget har tillstånd att låta bilen köra utan förare. Hon berättar att körning på motorväg är en tekniskt relativt avgränsad utmaning, som vanligtvis sker utan mötande trafik eller oskyddade cyklister eller trafikanter.

 

Första steget är motorväg utan mötande fordon

Som ett första steg fokuserar företaget just nu på att utveckla bilar som kan vara självkörande på motorväg under goda väderförhållande. Därefter väntar andra typer av körning, exempelvis på landsväg och i stadstrafik.

– Vi har kommit så långt i utvecklingen att våra bilar kan vara helt självkörande på motorväg under goda väderförhållanden. Människor lägger mycket tid på att köra på motorvägar eller sitta i köer på motorvägar. Med en självkörande bil skulle föraren slippa ett monotont och ibland stressande moment, och i stället kunna slappna av under bilfärden.

Både Ödgärd Andersson och Ramtin Jafari intygar att de känner sig helt trygga när de låter bilen övergå till att bli självkörande.

– Det känns ovant de första gångerna. Men jag litar mer på bilens självkörande kapacitet än när en människa kör. Vid exempelvis en snabb inbromsning reagerar bilen direkt. En mänsklig förare har alltid en viss reaktionstid, säger Ramtin Jafari.

Tillbaka från bilturen visar Ödgärd Andersson runt i kontorsbyggnaden. Högst upp i huset på åttonde våningen syns Göta Älv och Göteborgs gamla varvsområden som numera har bebyggts med moderna kontors- och bostadshus. Zenseact ägs av Volvo Cars, som har sitt huvudkontor ungefär en mil bort. Zenseacts verksamhet har ändå placerats på Lindholmen.

– Vårt läge bland andra techföretag passar oss perfekt. Här finns många som precis som vi jobbar med innovationer och vi samarbetar med några startupföretag i grannskapet.

Att skapa innovationer är själva grunden i Zenseacts verksamhet.

– Vi finslipar inte något som redan finns utan måste hitta helt nya lösningar för att kunna utveckla mjukvara till självkörande bilar, berättar Ödgärd Andersson.

 

Rekryterar från hela världen

Ett viktigt verktyg för att kunna arbeta innovativt är att ha stor variation i personalgruppens sammansättning. Företaget rekryterar personal över hela världen, för att få en stor spridning i bakgrund och erfarenheter. För närvarande består medarbetarna av människor från 45 olika länder och engelska är det språk som huvudsakligen används i det dagliga arbetet på kontoret.

– Vi vill inte ha människor som är stöpta i samma form och som tänker på liknande sätt. De självkörande bilarna ska till exempel användas i olika länder och då är det en enorm fördel att vi har personer som har erfarenheter av trafikmiljöer från olika delar av världen och som kan utmana våra invanda föreställningar om bilkörning.

Ödgärd Andersson berättar att hennes kanske största utmaning som chef handlar om att hitta och rekrytera personal med rätt kompetens och som berikar personalgruppens mångfald. Under rekryteringsprocessen används objektiva tester, till exempel kunskapstester eller att de arbetssökande löser uppgifter med anknytning till arbetsområdet.

– Vi är alltid flera som rekryterar, för att inte fastna i våra egna förutfattade meningar. Jag brukar tänka att jag måste ta av mig mina egna ”glasögon” och ta på mig några helt andra när jag träffar personer som söker jobb hos oss – för att kunna se fler sidor hos den jobbsökande.

 

Låg medelålder på företaget

Medelåldern i personalgruppen ligger på 35 år.

– Det är inte realistiskt att tro att det finns så många 50-åriga ingenjörer och äldre med den spetskompetens inom AI som behövs hos oss. Det påverkar åldersfördelningen.

Trots att arbetsuppgifterna är väldigt teknikinriktade, är arbetsklimatet på Zenseact präglat av viljan att skapa goda relationer inom teamen och mellan medarbetare och ledning. Ödgärd Andersson berättar att forskning visar att personer som arbetar med att utveckla mjukvara i team, behöver känna trygghet och tillit i sina arbetsrelationer för att prestera bra.

– Vad hjälper det om vi anställer de smartaste i hela världen om de inte känner sig bekväma med att fråga, ifrågasätta och bidra när de är på jobbet? Jag vill ha en arbetsplats där mina anställda tycker om att vara och där de slipper att bli stämplade med en viss identitet på grund av ursprung, läggning, kön eller vad det nu må vara.

Sana Sayyed har flyttat från Indien till Göteborg. När hon kom till Sverige sökte hon arbete på Zenseact och fick för ett halvår sedan anställning som databasadministratör.

Sana Sayyed

– Det var positiva vibbar från start! Jag kände mig välkommen och delaktig direkt, trots att jag inte kunde någon svenska och kom från en annan kultur.

Hon tycker att öppenhet inför andra människor utmärker företaget.

– Mina kollegor är så öppna för att bolla idéer, ge feedback och lyssna. Jag utvecklas som person här och så har vi kul tillsammans.

Ingenjören Ramtin Jafari, som ursprungligen kommer från Iran, håller med henne.

– En huvudorsak till att jag vill fortsätta att arbeta här är den öppna kommunikationen. Det är väldigt spännande att utveckla en ny produkt i nära samarbete med kollegor som jag trivs med och kan lita på.

Men för en utifrån kommande präglas inte den första kontakten med Zenseact av öppenhet. Vid receptionen behövs både adressuppgifter, signering av ett dokument med flera paragrafer kring hur information från företaget inte får spridas vidare samt fotografering.

– Vi är väldigt petiga, för att ingen ska komma åt den nya tekniken som utvecklas här, förklarar Ödgärd Andersson.

Påverkas den yttre kontrollen och själva arbetet på företaget av att Zenseacts ägare Volvo Cars ägs av det kinesiska företaget Geely?

Ödgärd Andersson tycker inte det. Hon utför sitt ledarskap på precis samma sätt som om företaget hade varit svenskägt. Veronika Nihlén som är kommunikationschef på Zenseact har liknande erfarenhet.

Veronika Nihlén

– Vi jobbar väldigt självständigt och jag har än så länge aldrig fått något direktiv från den kinesiska ledningen om hur vi ska lägga upp vårt arbete. Det som däremot påverkar oss är kinesisk lagstiftning om insamling och delning av data. Vårt kontor i Shanghai får inte dela sina datauppgifter utanför Kina. Det kan ibland komplicera samarbetet.

 

Målet: noll döda i trafiken

På utvecklingsbilarna, inne i kontorshuset och på företagets webbplats återkommer ett budskap: ”Towards zero. Faster”.

Ödgärd Andersson

– Vi har en högt satt målsättning: Noll döda, noll skadade, noll olyckor i trafiken. Rent tekniskt kan det fungera, därför är det ett helt rimligt mål, säger Ödgärd Andersson.

1,4 miljoner människor dör i trafiken årligen och 50 miljoner skadas. Oftast är det den mänskliga faktorn – till exempel trötthet, sjukdom eller ouppmärksamhet – som är den bakomliggande orsaken till trafikolyckor.

– Det är ganska härligt att gå till jobbet varje morgon och känna att det vi skapar här kommer att spara liv i framtiden.

 

Text: Kristina Karlberg 

Zenseact

GÖR: Utvecklar mjukvarulösningar för självkörande fordon och avancerat förarstöd.

GRUNDAT: År 2020 av Volvo Cars.

ANSTÄLLDA: Cirka 500 personer på huvudkontoret i Göteborg och 50 på avdelningskontoret i Shanghai, Kina. De flesta som arbetar på företaget är ingenjörer.

AI kör bilen

En självkörande bil kan läsa av omgivning och navigera utan mänsklig påverkan. För att det ska fungera behöver olika tekniska system samverka, till exempel med hjälp av kameror på bilen som läser av trafikskyltar och trafikljus. Eller sensorer och radar som kan tolka omgivningar, mäta avstånd och upptäcka eventuella hinder.

Data från bilens tekniska system övervakas av AI, artificiell intelligens, som förenklat kan sägas ”köra” bilen. Men först behöver AI läras upp. Det görs till exempel genom testkörningar med bilar där data samlas in och i olika typer av datasimuleringar. 

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Ledarskap

Så visar du empati med handling

Genom empati kan du hjälpa dig själv som chef och dina medarbetare att må bra. Och dessutom bidra till lönsamhet och innovation. Ett så kallat compassionfokuserat ledarskap bygger på medkänsla.
Gertrud Dahlberg Publicerad 8 april 2026, kl 06:01
Medkänslans magiska makt. Modernt ledarskap handlar allt mindre om självförverkligande och mer om att ha medkänsla, menar psykologerna Alexandra Thomas och Gabriela Jones. Illustration: Li Rosén

Vill du kunna leverera på topp och må bra? Lyfta både medarbetare och resultat? Ja, då finns det en kort och kärnfull fråga som du ständigt bör ställa dig: Hur kan jag som ledare bäst vara till hjälp? Den frågan är själva grundbulten i ett så kallat compassionfokuserat ledarskap, vars syfte är att sätta människan i centrum och främja en stöttande arbetskultur. Något som blir alltmer nödvändigt i vår svajiga samtid.

– Vi lever i en omvälvande, otrygg och polariserad tid för såväl människor som organisationer. Dessa påfrestningar triggar inte sällan individualism och konkurrens. För att kunna möta dagens komplexitet och oförutsägbarhet behövs en motvikt, där vi återknyter till varandra och aktiverar vår compassion, säger Alexandra Thomas, som är psykolog, specialist i organisationspsykologi.

Tillsammans med kollegan Gabriela Jones har Alexandra Thomas skrivit boken Compassionfokuserat ledarskap – en guide till den humana arbetsplatsen, som nyligen vunnit priset Årets HR-bok.

Där framhåller författarna att dagens ledare i högre grad än tidigare måste kunna ta till vara medarbetarnas kollektiva intelligens och innovationsförmåga för att skapa förutsättningar till ett meningsfullt och hållbart arbetsliv.

EMPATI I HANDLING

Compassion är en medfödd mänsklig förmåga som kan översättas med medkänsla. Men till skillnad från det svenska ordet innefattar begreppet inte en renodlad känsla. Compassion är ett aktivt val som leder till ett agerande – empati i handling. I dag är compassion ett etablerat och internationellt forskningsbegrepp.

Tidigare har många chefer strävat mot självförverkligande, ensamt presterande och att nå sin fulla potential. Men nu börjar ledarskapet vridas mot samarbete, tillit, trygghet och engagemang, skriver de i boken.

– Att leda med compassion är ett sätt att förverkliga sådana värden. Det innebär att du som ledare kan uppmärksamma och acceptera att dina medarbetare och du själv ibland har det kämpigt eller inte mår bra. Och att du då har en vilja att försöka förstå och att agera hjälpsamt, förklarar Alexandra Thomas.

Hon framhåller att forskning visar att samhörighet och vilja att arbeta tillsammans dessutom främjar lönsamhet. Till skillnad från otrygghet och härskarteknik, som skapar stress och leder till sämre resultat.

Chefer måste agera – inte bara känna empati

Men att leda med compassion ska inte viftas bort som något fluffigt och flummigt. Medkänslan är inte att förväxla med mesighet. Den bygger på aktiva handlingar, medvetna intentioner och kallas också ”empati i handling”. Syftet är bland annat att skapa resultat, välmående och konkurrensfördelar. Inte att vara snäll och omtyckt.

– Ett medkännande ledarskap är ofta ett krävande förhållningssätt. Det kan exempelvis vara att våga ge tuff men respektfull feedback till en medarbetare som inte levererat enligt förväntan.

– En compassionfokuserad ledare är aktivt modig och duckar inte. Men handlingen utgår i grunden från medkänsla och empati. En medarbetare som underlevererat kanske riskerar att få sparken om du inte ingriper i tid. Då är det snällaste du kan göra att vara rak och tydlig, menar Alexandra Thomas.

FEM FINA FÖRDELAR

1 Minskad stress och ökad resiliens, uthållighet.

Compassion stärker förmågan att möta motgångar med större lugn.

2 Ökad känsla av meningsfullhet och produktivitet.

Stärkt förmåga att vara produktiv även i utmanande situationer.

3 Bättre relationer. Compassion främjar sociala och hjälpsamma beteenden, vilket leder till bättre samarbete.

4 Stärkt psykologisk trygghet. Compassion skapar en kultur av trygghet och tillhörighet. Det leder till bättre prestationer och kreativitet.

5 Ökad stabilitet. Compassion i ledarskapet minskar sjukfrånvaro och personalomsättning, vilket stärker organisationens långsiktiga stabilitet. 

I det dagliga arbetet visar sig compassion genom små stöttande gester. Främst genom att försöka förstå och inse att vi alla är mänskliga och ofullkomliga. Det innebär att kunna möta medarbetare genom att lyssna öppet och nyfiket och ställa frågan om hur du bäst kan vara till hjälp. Lika viktigt är att du visar dig själv samma vänliga omsorg, självmedkänsla.

– Den gör också att du känner mer samhörighet med andra som har det svårt. Något som är centralt för ett compassionfokuserat ledarskap.

Självmedkänsla hjälper även dig som ledare att bli mindre självkritisk och bättre på att förstå dina egna tankar och känslor, menar Alexandra Thomas.

En annan bärande idé är förmågan till självreglering. Det innebär att kunna förhålla sig till känslor i stället för att reagera impulsivt utan att reflektera. Men det betyder inte att du ska trycka undan eller kontrollera det du känner så att du exempelvis aldrig visar att du blir arg eller ledsen.

Självreglering - tänk så här

I en vardaglig situation kan självreglering se ut så här, beskriver Alexandra Thomas:

Under ett möte blir du kritiserad för ett misstag du gjort. Blodet kokar och du vill omedelbart försvara dig. Men i stället för att gå till aggressivt motangrepp tar du några djupa andetag. Kanske går du undan ett litet tag för att lugna ner dig. Du frågar dig själv: Varför känner jag mig så triggad? Måste jag verkligen bita ifrån eller finns det något annat sätt?

Kanske kommer du fram till att det bästa är att i lugn ton fortsätta diskussionen och tillstå att du gjort fel. Kanske behöver du berätta hur du resonerat, så att ni alla kan lära er av ditt misstag.

Men är inte det här att vika ned sig och bli trampad på? Nej, menar hon, det mest hjälpsamma är att skapa en tillåtande dialog.

– Om du inte hade självreglerat dig och i stället blivit arg kanske dina medarbetare tystnat, känt sig otrygga och rädda. Känslor som inte bidrar till kreativitet eller resultat.

Släpp prestigen och reflektera 

Självreglering och att ha koll på sina känslor är en av de viktigaste delarna i ett compassionfokuserat ledarskap.

– När ledare och medarbetare vågar visa sig sårbara, visar att de kan ändra sig och erkänner när de gjort fel, händer det något. Det skapar öppenhet och ofta drag under galoscherna i hela organisationen, säger Alexandra Thomas.

Att släppa prestigen och reflektera över sig själv som ledare kräver mod och är en ständig process av eftertanke.

Och det är något som efterfrågas alltmer, inte minst av yngre generationer.

– 2025 års Gallupundersökning visar att de mest uppskattade ledaregenskaperna är hopp, tillit, compassion och stabilitet. Sådana värden lägger grunden för ett på lång sikt hållbart, fungerande arbetsliv. 

VÄSSA DIN KOMPETENS

  • Ta som vana att sätta ett mål för dagen. Fråga dig exempelvis vad du vill uppnå eller vad du vill att medarbetarna ska känna efter ett möte med dig.
  • Stäm under dagen av med dig själv: Gör jag rätt sak just nu? Hur mår jag just nu?
  • När dagen är slut, försök att se hur väl du lyckats hålla dig till din intention och ställ dig frågor som: I vilka situationer höll jag mig till min intention? När nådde jag fram? Vad kunde jag ha gjort annorlunda?
  • Kom ihåg att ingenting är kört. I ett compassionfokuserat ledarskap befinner sig både du och medarbetarna i ständigt lärande och utveckling.
    Källa: Gabriela Jones och Alexandra Thomas.