Aldrig tidigare har så många svenskar varit sjukskrivna på grund av stress. Det visar en ny rapport från Försäkringskassan, som Kollega nyligen skrivit om. Mellan juni 2019 och juni 2023 ökade antalet sjukskrivna med stressrelaterad diagnos med nästan 50 procent.

Den främsta orsaken till sjukskrivningarna är bristande arbetsmiljö. Men varför de ökat så kraftigt de senaste två åren är svårare att förklara. Kollega har pratat med två stressexperter som lyfter fram några hypoteser. 

Töres Theorell, professor emeritus i psykosocial medicin, menar att den stundande lågkonjunkturen har ett finger med i spelet. 2023 har kantats av höga räntor, energikris, inflation och en ökande arbetslöshet. När företag tvingas göra sig av med sin personal förändras ofta arbetsförhållandena till det sämre för de som blir kvar, menar Töres Theorell.

– Kravnivån stiger och det blir dålig stämning. De pressade cheferna kanske lyssnar mindre på vad de anställda har att säga och insatserna för att motverka stress och dålig arbetsmiljö, så som exempelvis kulturella aktiviteter, minskar. Det är tråkigt att det ska vara så då det är sådana insatser som behövs, i synnerhet i oroliga tider, säger han. 

Konjunktur påverkar sjukskrivningssiffror

Det finns flera historiska exempel på hur konjunktursvängningarna påverkat arbetsmiljön och sjuksiffrorna. Töres Theorell lyfter särskilt fram 1990-talet, då Sverige befann sig i ett socioekonomiskt krisläge. Både arbetslösheten och sjuktalen steg kontinuerligt fram till omkring 2002.

– Efter det har det pendlat lite upp och ned beroende på konjunkturerna. Vi har inte nått upp i de höga nivåer som vi hade i slutet på 90-talet och början på 2000-talet. Arbetsmiljön är inte heller lika krisartad nu som den var då, men tittar vi ännu längre tillbaka på hur folk rapporterade sin arbetsmiljö på 70- och 80-talen så var det fler indikatorer som låg bättre till då än i dag. Så även om det gått upp och ner, befinner vi oss just nu på en sämre nivå åtminstone om man tittar på självrapporterade arbetsförhållanden i offentlig statistik.

Det ekonomiska läget är en av flera yttre faktorer som bidrar till ökad stress. En annan är klimatkrisen. I den senaste SOM-undersökningen från Göteborgs Universitet svarade 85 procent att de kände oro över förändringar i klimatet. 

Enligt Fredrik Livheim, medicine doktor och psykolog, kan en del av förklaringen till våra ökade stressnivåer kopplas till klimatkrisen och ett nytt ”osäkerhetskomplex” som skapats till följd av den. 

– Osäkerhetskomplexet innebär att nya former av osäkerhet läggs på varandra i flera lager och interagerar, vilket jag tror är en del av svaret till varför vi blir mer stressade, säger han. 

Planetär systemkollaps

Osäkerhetskomplexet består, enligt Fredrik Livheim, av fyra lager som definierats i FN:s senaste Human Development Report. 

Det första lagret består av vardagsosäkerheten, såsom arbetsrelaterad osäkerhet och individens dagliga bekymmer, vilket alltid har funnits bland människor, menar Fredrik Livheim. Det andra lagret är nytt och handlar om den planetära systemkollaps som orsakats av mänskligheten.

– Under 1970- och 80-talen trodde vi att jordens resurser var oändliga, men nu börjar vi se värmeökningar, väderkatastrofer och översvämningar på grund av klimatet. Det börjar bli tydligt för oss att vi håller på att begå kollektiv självmord. Att vi måste ställa om, om vi ska överleva på planeten, säger han. 

Osäkerhet skapar stress

Det tredje lagret handlar just om de stora samhälleliga förändringar som klimatförändringarna kommer föra med sig. Både de förändringar som behövs för att rädda planeten men även de konsekvenser som kan komma att drabba mänskligheten, menar Livheim. Osäkerheten kring hur dessa förändringar kommer att ske och vilka konsekvenser de kommer att få är påfrestande för människor. 

–  Det skapar stress, för är det någonting som vi människor har svårt för och som stressar oss så är det saker som är nya, oförutsägbara och opåverkbara. 

För att hantera detta ökande osäkerhetskomplex lyfter FN, i det fjärde lagret, att människor vänder sig till polarisering, förenklade förklaringar och starka ledare som kan presentera dessa för att skapa en illusion av kontroll i en komplex värld.

– Vi gör världen svartvit och man polariserar. Grupper sätts mot varandra och det blir en ”vi mot dem-effekt”. Det tycker jag att vi ser mer och mer, överallt. Polariseringen bidrar ytterligare till osäkerhetskomplexet och gör det ännu svårare för oss att navigera mot hållbara lösningar, säger Fredrik Livheim. 

Enligt Konjunkturinstitutets senaste prognos förväntas lågkonjunkturen pågå i minst två år till och det är ännu oklart vart inflationen och räntorna kommer ta vägen. Frågorna om klimatet kommer knappast förlora sin aktualitet – snarare tvärt om. Om Theorells och Livheims hypoteser stämmer, finns det risk att även sjukskrivningssiffrorna kommer fortsätta stiga.

Text: Vera Viksten