Alfons Åbergs farmor var nog något livsviktigt på spåret när hon sa att det är bra att ha tråkigt ibland. För att vi ska märka skillnad när det roliga sedan kommer. Det är också vad hjärnforskare har kommit fram till när de framhåller att vi mellan varven behöver vila våra överstimulerade hjärnor för att orka.
Inte nog med att hjärnvilan utan yttre stimulans, som Alfons farmor förespråkade, är viktig. Utöver denna ”tråkiga” dötid måste vi också ha en rejäl portion chilltid för att må bra. Till skillnad från hjärnvilan är chilltiden en stund av avkopplande och kravlös aktivitet.
Med andra ord behöver vi softa, slappa och varva ned. Helt enkelt ta det lilla lugna för att tillfredsställa hjärnans grundläggande behov. Det kan handla om att titta på tv-serier, kolla klipp på Youtube, måla, pyssla, sticka, snickra, laga mat eller något annat som får dig att landa, koppla av och ladda batterierna.
– Hur vi väljer att chilla och hur lång tid vi behöver är individuellt. Det viktiga är att chilltiden innehåller en aktivitet som är fri från prestationskrav och inte innebär alltför stor kognitiv ansträngning, säger hjärnforskaren Sissela Nutley, som är knuten till Karolinska institutet.
Men det är här det skaver lite i många av oss. Vi är ju fostrade till att vara duktiga, prestera och vara på tårna. Får man verkligen luta sig tillbaka och vara lat?
– Ja, absolut! Chilltiden fyller en betydelsefull funktion för vår återhämtning som gör att vi sedan kan vara mer produktiva. Vi behöver en del av livet där vi helt kravlöst ägnar oss åt saker som får oss att slappna av utan att skamma oss själva, förtydligar Sissela Nutley.
Chilla sänker puls och stresshormoner
Att chilla framkallar lugn- och rokänslor som sänker stresshormonerna, vilket i sin tur reparerar hjärnan. När vi slappnar av tar det sympatiska nervsystemet paus och i stället kickar det parasympatiska systemet igång. Det sistnämnda sänker puls, blodtryck, aktiverar matsmältning och stimulerar immunsystemet som skyddar mot infektioner.
Men för att chillandet ska ha en lugnande effekt är det viktigt att välja aktiviteter som inte triggar det sympatiska nervsystemet. Med andra ord är det kanske ingen bra idé att spela ett stressande dataspel eller att titta på en ruggig skräckfilm, eftersom det drar i gång det sympatiska nervsystemet.
– Inställningen till chilltiden är också viktig. Om du får dåligt samvete när du slappar och softar kan den positiva effekten förminskas och till och med framkalla stress och ångest, framhåller Sissela Nutley.
Men går det ändå inte att få för mycket av det goda? Visst kan väl slappandet gå till överdrift?
Balans är nyckeln
Jo, studier visar att om vi exempelvis sträckkollar på tv-serier som ett sätt att fly från verkligheten kan det på sikt förstärka våra problem och utmaningar, eftersom vi inte tar tag i dem. Tittandet är välgörande bara så länge det inte går ut över våra andra mål, enligt Sissela Nutley.
– Att chilla ska vara en återhämtande tid, inte livets huvudsakliga syssla.
Nyckeln är balans. Chilltiden ska inte ta alltför stor plats på bekostnad av de andra tårtbitarna i den så kallade mentala tallriksmodellen som även består av sömn, motion, hjärnvila, relationer, aktiviteter och fokustid.
Text: Gertrud Dahlberg.
Den mentala tallriksmodellen
Bygger på neurovetenskap och har sju "tårtbitar". Alla bitarna behöver frå plats i ditt liv.
Aktiviteter
Meningsfulla saker, som att jobba eller ägna oss åt ett fritidsintresse.
Hjärnvila
När våra tankar får styra utan yttre stimulans. Till exempel genom att meditera.
Fokustid
När vi gör något tankemässigt utan distraktioner.
Motion
Fysisk träning.
Relationer
När vi umgås med andra människor.
Chilltid
När vi gör något kravlöst. Lyssnar på radio, plinkar på ett instrument, ritar eller scrollar på mobilen.
Sömn
När hjärnan repareras och städar bort slaggprodukter från cellerna. Sömn är extra viktigt idag när vi har ständig tillgång tilll digital information.
