Hoppa till huvudinnehåll
Debatt

Debatt: AI revolutionerar jobben

Har du tagit hjälp av ChatGPT i jobbet? AI kommer att revolutionera många arbeten, skriver Mårten Bokedal.
Publicerad
till vänster Mårten Bokendal
Många anställda kommer att få nya roller i och med AI:s intåg på arbetsmarknaden, skriver Mårten Bokedal Foto: Shutterstock
Kollega Debatt  Det här är en text med syfte att påverka. Åsikterna som uttrycks är skribentens egna.

ChatGPT och andra AI-funktioner är här på allvar och möjligheterna är lika många som oron över var framtidens arbetsuppgifter tar vägen. Marknadsförare och Content creators berörs redan. Genom AI går det att göra en beställning och omedelbart få leverans i form av innehåll, texter, bilder och ljud. Det är en enorm förenkling av arbetet och en outsinlig källa att ösa ur.

ChatGPT och generativ AI kommer på sikt att revolutionera flera branscher. Samtidigt som det skapar en ny och ännu mer intressant roll för alla som publicerar innehåll på sajter.

Frågan om vilka arbetsuppgifter och tjänster som försvinner pågår. Hur ska det gå för just vår bransch? Marknadsförare brukar nämnas i detta sammanhang, tillsammans med jurister, systemutvecklare och ekonomer. Men även skapande yrken som art directors och journalister anses ligga i riskzonen. Vilka som faktiskt kommer beröras och på vilket sätt är för tidigt att säga, så vad är det vi ser som faktiskt förändras?

 

Översättarna har inte försvunnit, men rollen har förändrats

Det vi ser händer är att rutinmässiga och ofta hantverksmässiga och därmed tidskrävande aktiviteter som att skapa innehåll till webbplatser förenklas med AI. Men det krävs fortfarande ett tränat öga för att det ska bli perfekt. AI-algoritmerna tar ingen hänsyn till vad som är lämpligt eller etiskt. Det kan bli fullt av rasism och annat som strider mot företagets grundvärderingar i materialet. Fakta måste alltid dubbelkollas.

Utvecklingen kring AI liknar i stort den som skett i översättningsbranschen. När Google translate fick brett genomslag för tiotal år sedan blev översättning mer tillgängligt för alla. Modern teknik har nu länge varit standard inom professionell översättning, där fokus gått från ett hantverksmässigt skrivande mening för mening, till att i stället tolka kontext och säkerställa ett konsekvent språkbruk.

Resultatet är en högre effektivitet, mer översatt text per timme. Översättarna har inte försvunnit, men deras roll har förändrats.

För dem som skapar innehåll till webbplatser kan vi nu se samma resa. Kreatörens roll blir att beställa, det vill säga ställa rätt AI-frågor och därefter ha kompetens att bedöma resultatet baserat på kontext och tonalitet. Beroende på ambitionsnivå kan det sedan handla om att finjustera eller lägga en personlig touch på materialet. Det kommer också att leda till att innehåll online blir än mer tillgängligt för alla. En demokratisering och ur kreatörens perspektiv, en personalisering.

Algoritmerna tar ingen hänsyn till vad som är lämpligt eller etiskt

Förväntningarna ökar samtidigt hos läsarna och konsumenterna, det vill säga hos oss som ska ta del av innehållet. Vi förväntar oss att det är anpassat till mig och de behov jag har. Att skapa personaliserat innehåll har traditionellt varit en flaskhals för marknadsförare och inneburit högre kostnader. Med AI kan den ekvationen lösas upp.

När skapandet genom AI blir enklare och snabbare kommer kommunikations- och marknadsavdelningarna att behöva nya verktyg för att sortera och hantera den ökande mängden content som kommer finnas tillgängligt.

Vi behöver ett moderniserat arbetssätt för att hänga med i det här nya arbetslivet och det blir även en fråga för såväl fackförbund som arbetsgivare. ChatGPT och generativ AI kommer att revolutionera många arbeten. Samtidigt skapar det nya och ännu mer intressanta roller och arbetsuppgifter.

/Mårten Bokedal, produktstrateg på Optimizely

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Debatt

Debatt: Att kalla arbetslösa lata hjälper oss inte till jobb

De allra flesta av oss vill ha ett jobb och lever inte någon lyxtillvaro. Men ändå möts vi av misstro bland politiker, skriver Tomas Lagergren.
Publicerad 25 november 2025, kl 09:15
En man sitter i en trappa
Att misstänkliggöra och kalla arbetslösa för lata, kommer inte att föra oss närmare ett jobb, skriver Tomas Lagergren. Foto: Colourbox/privat
Kollega Debatt  Det här är en text med syfte att påverka. Åsikterna som uttrycks är skribentens egna.

Vi är i dag fler personer än i Malmö – som är drygt 365 000 invånare och siffran tickar sakta men säkert uppåt mot Göteborg, Sveriges näst största stad med cirka 675 000 personer. Snart vänder det, försöker finansminister Elisabeth Svantesson. Hjulen ska börja snurra, menar hon.

Vi som söker arbete ser ingen vändning i sikte. I dag står nio procent av arbetskraften utanför arbetsmarknaden. Både folk utan och med utbildning står utan jobb. Om alla vi var samlade på ett och samma ställe, i Arbetslöshetsstaten” som vi kan kalla den, hade vi haft en halv miljon invånare nu.

Vi är de första som skriver under på att det finns många problem med arbetsmarknaden. Men problemet är större än så. Det här handlar inte bara om matchningsproblem eller kompetensbrist. Det handlar om systematisk exkludering och diskriminering av etnisk tillhörighet, ålder och funktionsnedsättning. Branscher står var för sig i stuprör.

Arbetslöshet är inte någon lyxtillvaro

Arbetsmarknaden har problem med att se bredare på människor och deras potential. Vi får inte chansen.

Att påstå att systemet för arbetssökande är ”för slappt och anse oss lata, som förre arbetsmarknadsministern Mats Persson gjorde i vintras, hjälper inte någon tillbaka i arbete. Det är snarare ett uttryck för misstro. Det är ovärdigt en minister att uttala sig på det sättet.

Arbetslöshet har aldrig varit och är inte någon lyxtillvaro. Många av oss har sagts upp på grund av arbetsbrist. Frivillighetsgraden till att vara arbetslös är närapå noll.

I stället för att ge stöd där det behövs, trappas den nya a-kassans ersättning ned snabbare. Kraven ökar. Misstron också. Forskning visar att det är långtidsarbetslösa som behöver försäkringen mest. Det är de som har störst behov av a-kassan för att kunna ha en dräglig tillvaro. Nu riskerar antalet som behöver försörjningsstöd att öka, vilket kommer belasta kommunerna.

Att anse oss lata, hjälper inte någon tillbaka i arbete

Samtidigt satsar regeringen på ytterligare ett jobbskatteavdrag 2026. Kostnad: 30 miljarder kronor. Och höginkomsttagare får höjd brytpunkt. Det är inte pengar som ska konsumeras, som finansminister Svantesson försöker få oss att tro. 

De folkvalda, bland annat SD:s ekonomipolitiska talesman Oscar Sjöstedt svarade i SVT på frågan om vad han skulle göra av pengarna: pengarna kommer gå in rakt på sparkontot. Hans sparkvot var hög redan innan. 

De behöver inte pengarna, de läggs på hög. Kostnaden för Sverige, den kommer vara hög. Det var de hjulen, de. Det är en missad möjlighet för dem, för oss. Vi är många som inte har råd att vänta.

Sverige har en stor eftersatt underhållsskuld på bland annat järnväg och enorma investeringsbehov i olika typer av infrastruktur över hela landet. Det har man vetat om i många år. Lika länge har man vetat detta: Egod välfärd ochllbar infrastruktur i hela landet ger jobb både på kort och på lång sikt.

Sverige måste hålla ihop” sades det unisont från politikerhåll för några år sedan.

Att skära ned på till exempel folkbildning (folkhögskolor, studieförbund) och annan viktig samhällservice, är inte bra. Ungdomar, minoriteter, pensionärer – inte bara arbetslösa – alla riskerar gå miste om demokratins grund: att kunna bilda sig, förkovra sig i något.

Precis som när 1 000 industrijobb försvinner från en ort, påverkas alltid fler

Nu dras landet istället isär. Grupper ställs mot varandra. Rika blir rikare. Fattiga blir fattigare. Det är ovärdigt ett rikt land som Sverige.

Det är statens uppgift att skydda sina medborgare och hålla upp en god välfärd. Istället är statens beslutsfattare upptagna med att räkna slantar som läggs på hög. Det pågår ett enormt resursslöseri i Sverige.

Arbetslöshetsstaten är nu Sveriges tredje största stad. Och vi har fått nog. Staten skyddar oss inte. Man skammar och straffar ut oss istället för att ge oss chansen att bidra. En arbetsmarknad byggd på rädsla, diskriminering och utslagning? 
Nej tack.

Lek med tanken att vi bryter oss loss. Vi tar med våra familjer. Säg två till tre personer per arbetssökande. Det är de som lever med, och ser den hopplöshet och utanförskap som följer med arbetslöshet. Plötsligt är vi över två miljoner i staten. Då flåsar vi Stockholm i nacken.

Precis som när 1 000 industrijobb försvinner från en ort, så påverkas alltid fler. Arbetslöshetsstaten är nu stor som ett EU-land: Slovenien med 2,1 miljoner invånare – men skulle kunna fungera mycket bättre. Vår stat skulle vara byggd på tillit, utveckling och respekt. Där man ser potential istället för att diskriminera och exkludera.
Det är inte vi som lämnar Sverige. Det är Sverige som lämnat oss.

Nej, statsminister Ulf Kristersson och finansminister Elisabeth Svantesson. Det är inte så konstigt att hjulen inte snurrar i ert Sverige.

Ni misstror människor istället för att investera i dem.

/Tomas Lagergren, journalist och arbetssökande