Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Anställd lurades jobba gratis

En arbetsgivare tutade i den nyanställde revisorn att denne skulle plocka varor och jobba extra gratis på helgerna. Han blev också blåst på semesterersättning och uppsägningslön. Unionen stämmer nu företaget.
Johanna Rovira Publicerad
En butiksanställd packar varor i hyllor.
Arbetsgivaren lurade mannen att jobba extra gratis på helgerna. Han blev också blåst på semesterersättning och uppsägningslön. Unionen stämmer nu företaget. Foto: Colourbox.

I november i fjol anställde ett livsmedelsföretag en revisor med universitetsutbildning i företagsekonomi. Raskt visade det sig att revisorn i huvudsak inte fick arbeta med ekonomin, utan i stället skulle sitta i kassan och plocka upp varor i butiken.  Dessutom krävde arbetsgivaren att han utöver sina 40 timmar även skulle jobba lördagar och ibland också söndagar.

 Medlemmen fick beskedet att det är så det fungerar enligt svensk lag, säger Pierre Dahlqvist, förbundsjurist på Unionen, som företräder medlemmen.

Trots att företaget beviljats stöd för nystartsjobb för medlemmen till augusti i år så blev han efter bara fyra månader uppsagd av kostnadsskäl. Revisorn hade då jobbat 164 timmar övertid och fick sluta utan såväl uppsägningslön som semesterersättning, med följd att han fick svårt att betala sina räkningar. Återigen hänvisade arbetsgivaren till svensk lag.

 Det är mycket anmärkningsvärt att bolaget sagt till medlemmen att man inte har rätt till semesterersättning och uppsägningslön. Det kan omöjligt ha varit fråga om okunskap, enligt vad vi gör gällande måste arbetsgivaren medvetet ha försökt vilseleda medlemmen, säger Pierre Dahlqvist.

Stämmer arbetsgivaren på 175 000

Men medlemmen lät sig inte luras, utan gjorde egna efterforskningar och kontaktade sedan Unionen, som efter försök till förhandling nu stämmer företaget för medlemmens räkning.

Förbundet yrkar på att bolaget ska ge medlemmen sammanlagt 175 000 kronor, dels för att han fått för lite lön utbetalad, dels för den övertids- och semesterersättning han snuvats på samt utebliven uppsägningslön. I beloppet ingår även skadestånd för brott mot las och semesterlagen.

 Skadestånden är en bit över normalbeloppen, men vi anser att det finns anledning att se allvarligt på att arbetsgivaren så flagrant åsidosatt lagen, säger Pierre Dahlqvist.

Nystartsjobb

  • Arbetsgivare som anställer någon som varit borta länge från arbetsmarknaden eller nyligen kommit till Sverige kan få ekonomiskt stöd. 
  • Ersättningen motsvarar minst två arbetsgivaravgifter upp till 20 000 kronor vid heltidsarbete. (För en månadslön på 20 000 innebär det att arbetsgivaren endast betalar 7 432 kronor)
  • För att få stödet krävs bland annat att arbetsgivaren erbjuder lön och förmåner enligt kollektivavtal/likvärdiga med kollektivavtal. 

    Du kan läsa mer om nystartsjobb här

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Från bakgrundsmusik till megasuccé. Mannens musik streamades över 100 miljoner gånger, men arbetsgivaren – ett svenskt produktionsbolag – tog alla intäkter. Unionen kräver nu att intäkterna från musiken ska delas lika mellan parterna. Foto: Colourbox

Ljudproducenten var anställd på ett svenskt produktionsbolag. Hösten 2022 gav arbetsgivaren honom i uppdrag att skapa lugn bakgrundsmusik, en genre som är populär på olika streamingtjänster. Uppdraget låg utanför hans ordinarie arbetsuppgifter, som främst handlade om radioreklam och ljudproduktion.

Oväntad supersuccé

På egen hand skapade han 101 verk, skrev musiken, spelade in och producerade färdiga masterinspelningar. Arbetet skedde till största delen på fritiden, hemma med egen dator och egna instrument.

Då hände det som alla musiker troligtvis drömmer om – låtarna blev en jättesuccé och började streamas på Spotify, Amazon och andra plattformar. I dagsläget handlar det om långt över 100 miljoner spelningar.

Arbetsgivaren tog miljonintäkterna

Trots framgången fick ljudproducenten inte en krona i ersättning utöver sin vanliga lön. Mannen hade nämligen skrivit under ett avtal som innebar att 100 procent av intäkterna från musiken skulle gå till arbetsgivaren. Själv uppger han att han skrev på avtalet eftersom cheferna presenterade det som standard i branschen och som ett krav för att musiken skulle släppas.

Våren 2024 sade ljudproducenten upp sig. Men intäkterna från hans musik har fortsatt att rulla in – till arbetsgivaren. Fram till slutet av 2025 hade musiken dragit in drygt 2,7 miljoner kronor.

Unionen: Avtalet är oskäligt

Nu har Unionen stämt det svenska produktionsbolaget i Arbetsdomstolen, AD, och kräver att avtalet skrivs om i efterhand. Förbundsjurist Karl Hägg, som driver ärendet, menar att medlemmens låga lön har en betydande roll i sammanhanget.

– Det var omöjligt att förutse den succé som blev. Enligt vår mening är det oskäligt med noll i ersättning i det här fallet. Men det kan vara ok i de fall där arbetstagaren samtidigt får rimligt betalt för sitt arbete, säger han.

 

”Intäkterna bör delas lika”

Enligt Unionen är det orimligt att alla pengar gått till arbetsgivaren. Förbundet kräver att intäkterna från musiken ska delas lika mellan parterna – både redan utbetalda och framtida intäkter. 

– Enligt vår mening har det också betydelse i sammanhanget att musiken i stor utsträckning skapades på medlemmens fritid och med hans egen utrustning. 

Medlemmen har ju skrivit på det här avtalet. Hur kan det då anses oskäligt?
– Att ett avtal är påskrivet betyder inte att det automatiskt står sig. Det finns regler i både avtalslagen och lagen om upphovsrätt som gör att man i efterhand kan ändra avtal som blivit orättvisa av olika skäl, säger Karl Hägg.

Domen i AD kan få stor betydelse

Facket pekar på att avtalet skrevs i ett läge där den anställde var i tydlig beroendeställning. Man hänvisar också till nyare regler kring upphovsrätt, som ska skydda artister och andra kreatörer när ett verk i efterhand visar sig bli betydligt mer lönsamt än någon kunnat förutse.

Om AD går på Unionens linje kan domen få principiell betydelse, menar Karl Hägg.

– Den kan ge vägledning i fall där en anställd i ett kreativt yrke har skrivit under ett mycket obalanserat avtal och ersättningen i efterhand visar sig vara oproportionerligt låg.

Kollega söker arbetsgivaren för en kommentar.

Musik skapad i tjänsten - Detta gäller:

Den ekonomiska rätten: En arbetsgivare har enligt praxis rätt att använda ett verk i sin verksamhet. Vill arbetsgivaren sälja verket vidare eller använda det utanför kärnverksamheten krävs ett skriftligt avtal om överlåtelse.

Den ideella rätten: Även om arbetsgivaren har den ekonomiska rätten till verket, och kan sälja den, har upphovspersonen alltid kvar den ideella rätten. Det innebär att man har rätt att bli namngiven som skapare och rätten att inte få musiken förvanskad kan aldrig överlåtas.

Källa: Svensk Scenkonst. Lagen om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk.