Hoppa till huvudinnehåll
Avtal

Blandade reaktioner på nya avtalet

Ett steg i rätt riktning men inte tillräckligt. Det anser tre förtroendevalda inom callcenterbranschen om höjningen av lägstalönerna.
Lina Friberg, Lina Björk Publicerad
callcentertelefon
Anställda i callcenterbranschen är bland de sämst betalda inom Unionens yrken.

Det tvååriga avtalet som blev klart under fredagen innehåller en särskild höjning av avtalens lägsta löner på 1 350 kronor. En allt annat än rimlig löneökning, tycker klubbordföranden för callcenterföretaget webhelp.

2022 var den lägsta lönen i callcenterbranschen 21 704 kronor, för den som fyllt 24 år. I snitt tjänar tjänstemännen runt 26 000 kronor i månaden. Medellönen bland Unionens medlemmar låg 2021 på drygt 41 000 kronor. 

–  Hos oss ligger genomsnittslönen på 22 670 kronor, vilket är betydligt lägre än marknadslönen som ligger på mellan 24 000 till 33 000 i vår bransch, så 1 350 kronor gör ingen jätteskillnad för oss. Det är alldeles för lite pengar att leva på, säger Murat Türk, klubbordförande Webhelp. 

Han är besviken över var höjningen landade.

–  När avtalsrörelsen startade var det snack om 1 600 kronor. Jag hade hoppats på en markant ökning, en lön som det skulle gå att leva på. I alla fall en ökning på 2 500 kronor. Jag tappar ärligt talat hoppet och tycker att det är riktigt skämmigt att informera de medlemmar som frågar, säger Murat Türk.

Det är riktigt skämmigt 

Diana Krafft har jobbat på callcentret Foundever sedan 2001. Efter dryga 20 år på företaget har hon 21 700 kronor i månadslön, efter skatt får hon ut cirka 17 000 kronor. Hon välkomnar att facken fick igenom en satsning på lägstalönerna inom industrin och hoppas att det även ska synas i kommande avtal som tecknas. 

– Det var ett steg åt rätt håll. Man kan inte få allt på samma gång men jag tycker att det var positivt att man fick igenom det här, säger hon.

Även Yahya Alheraky, Unionens klubbordförande på Transcom i Borås betonar vikten av att satsa på dem som tjänar minst.

–  Det är tufft att klara sig på lönen nu när allt har blivit dyrare. Vi har anställda som tjänar under 24 000 kronor i månaden. De är inte nöjda och vi förlorar folk på grund av den låga lönen. En förbättring av lönen är ett måste i branschen, säger han.

 

Ingen lag reglerar lägstalöner

Lägsta lön, eller minimumlön som är den allmänna benämningen är det minsta som en arbetsgivare kan betala för utfört arbete. I Sverige finns ingen lag som bestämmer lägsta löner utan den regleras i kollektivavtal mellan arbetsmarknadens parter.

Som Kollega tidigare berättat använder många av arbetsgivarna i callcenterbranschen avtalens lägsta tillåtna löner som tak när de anställer oavsett ålder eller tidigare erfarenhet.

–  I slutändan är det vi som blir drabbade och lönerna behöver höjas rejält. När en medarbetare får ut runt 16 000 kronor är det inte mycket över att leva på när hyran och elen är betald. Speciellt inte i dessa dystra tider med inflation och skenande matpriser, säger Murat Türk.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Avtal

Två år med strejk: Så kringgår Tesla blockaden

Unionens sympatiåtgärd mot J&B Maskinteknik, som utför service på Teslas verkstäder, har inte haft någon större effekt.
– Tesla har hittat andra som utfört de uppgifterna, säger Zika Petrovic, ordförande i Unionen-klubben där.
Ändå fortsätter Unionen att blockera nya företag.
Sandra Lund, Ola Rennstam Publicerad 27 oktober 2025, kl 07:27
Två år efter att Tesla-strejken inleddes fortsätter Unionen sin blockad. Så försöker Tesla kringgå fackens åtgärder i Sverige.
Zika Petrovic, ordförande i Unionenklubben på J&B Maskinteknik tror inte att fackets sympatiåtgärder mot Tesla har haft någon större påverkan. Foto: Claudio Bresciani/TT och privat.

I dag, den 27 oktober, är det två år sedan Tesla-strejken bröt ut. 

Sedan dess har Unionen och flera andra fackförbund vidtagit en rad sympatiåtgärder för att få TM Sweden, som Teslas bolag i Sverige heter, att teckna kollektivavtal. 

De senaste veckorna har ett tiotal sådana konfliktåtgärder tillkommit. En av stridsåtgärderna kommer från Unionen, som nu har blockader på sammanlagt sex olika företag (se faktaruta nedan).

”Vi förlorar pengar”

Ett av företagen som befunnit sig i en blockad under ett års tid är J&B Maskinteknik. 

Den 19 november i fjol stoppades arbetet med all service av utrustning i Teslas verkstäder, som fordonslyftar och däckmaskiner. Då hade det bara gått några månader sedan J&B Maskinteknik tecknat ett nytt serviceavtal med just Tesla.

Vi står inte och faller med Tesla som kund, men det är klart att vi har förlorat mycket pengar på den här konflikten. Men det har inte lett till några besparingsåtgärder eller liknande, säger Zika Petrovic, ordförande i Unionenklubben på företaget.

”Tesla hittar sätt att kringgå”

Själv tror han inte att Teslas verksamhet har ”påverkats nämnvärt”.

Det har kanske blivit lite bökigare för dem men jag vet att de har hittat sätt att kringgå det, som att anlita enmansfirmor för att serva och laga våra lyftar. När det gäller vår utrustning som är mer tekniskt avancerad är det lätt att flyga in en expert från Tyskland. Ska det hända något i den här frågan måste vi få med de europeiska facken.

Unionen: Gör det besvärligt

Martin Wästfelt, Unionens förhandlingschef, säger att han inte förvånas, och att motparten är ett bolag med starkt ideologiskt motstånd och väldiga ekonomiska resurser. 

Företag i strid

  • WAECO Sweden WSE AB, blockad mot allt arbete som utförs för Tesla. Träder i kraft: 3 november 2025
  • J&B Maskinteknik Aktiebolag ska inte utföra någon service av utrustningen i Teslas verkstäder.  Trädde i kraft: November 2024
  • Tekniska verken i Linköping ska hindra nyanslutning av Teslas laddstolpar. Trädde i kraft: November 2024
  • Qvalify AB, blockad mot besiktning av Teslas maskiner. Trädde i kraft: November 2024.
  • Kiwa, blockad efter att Tesla börjat använda Kiwa i stället för Dekra. Trädde i kraft: Juli 2024
  • Dekra Industrial AB, blockad mot arbete för Tesla, inklusive fordonslyftar i Teslas verkstäder.  Trädde i kraft: Maj 2024
Martin Wästfelt, förhandlingschef på Unionen.
Martin Wästfelt Foto: Unionen

Åtgärderna har ingen omedelbar effekt, som att verksamheten stoppas här och nu. Men de gör det besvärligare. TM Sweden tappar viss effektivitet och de bidrar till ökade kostnader. Det är sådant tryck som leder till att bolag kommer in i kollektivavtalssystemet. 

”Alla gillar inte Unionen”

Zika Petrovic, klubbordförande på J&B Maskinteknik, säger att reaktionerna på arbetsplatsen varit blandande.

Alla tycker inte om Unionen. Men på det stora hela vill medlemmarna värna den svenska modellen som vi är anslutna till. Det är beklagligt att den här konflikten inte kunnat lösas på annat sätt.

Martin Wästfelt är medveten om att alla medlemmar inte är glada i sympatiåtgärder på den egna arbetsplatsen. Eller sympatiåtgärder överhuvudtaget på företag som har kollektivavtal.

I grund och botten har vi ett starkt stöd för att stå upp för det här. Vi har goda exempel som Klarna, där vi har fått in stora företag som varit kraftiga motståndare i systemet. Det är ett enträget jobb, men förbaskat viktigt för att vår modell ska fungera. 

Alternativet är ju lagstiftning, då är det här mycket mer pragmatiskt för en väl fungerande arbetsmarknad.

”Finns alltid ett pris”

Martin Wästfelt tror att TM Sweden kommer att teckna ett kollektivavtal.

Det finns alltid ett pris för hur mycket det är värt om man vill bedriva verksamhet i Sverige. Och tumskruvarna dras åt, hårdare och hårdare.

Sympatiåtgärder

En sympatiåtgärd är när ett fackförbund stöttar det fack som ”egentligen” strejkar, som i det här fallet för att IF Metall ska få till ett kollektivavtal med TM Sweden.

Det är en stridsåtgärd fack får ta till, även när det råder så kallad fredsplikt, trots att det redan finns kollektivavtal hos andra arbetsgivare.