Hoppa till huvudinnehåll
Hälsa

Ny terapi kan hjälpa narcissister

Narcissisten skyddar sin egen självkänsla och saknar sjukdomsinsikt. Det menar Niki Sundström, vårdenhetschef i Huddinge, där Sveriges första behandling för patienter med narcissistiskt personlighetssyndrom, NPS, prövas.
Publicerad
psykolog
När det går bra för en narcissist på jobbet kan kollegorna tycka att hen både är framgångsrik, charmerande och engagerad. Men det är en bild som kan ändras vid motgång. Foto: Colourbox.

Narcissism finns hos oss alla. Men det finns två typer av narcissism, den sunda och den osunda, berättar Niki Sundström, vårdenhetschef och psykolog på Personlighetsprogrammet, Psykiatri Sydväst i Huddinge. Där startade man för några månader sedan Sveriges första behandling för patienter med narcissistiskt personlighetssyndrom, NPS, tidigare kallat narcissistisk personlighetsstörning.

– När man börjar få problem i vardagen med sina relationer, privat och på jobbet, pratar vi oftast om den osunda varianten. Den sunda har vi alla i oss i en mindre skala. Och den behövs så att vi kan förstå värdet av oss själva. Den sunda kan också se saker och ting ur andras perspektiv, medan den osunda utgår från sig själv och sina egna värderingar, säger Niki Sundström.

Hon tycker att samhällets bild av personer med narcissistiskt personlighetssyndrom är för ensidig och vill ge en mer nyanserad bild.

Narcissister har en svajande självkänsla

Narcissister kan bli aggressiva mot sina kollegor 

– Många som lider av syndromet har det mycket tufft. De inser inte sina problem, har svårt att be och ta emot hjälp och har en svajande självkänsla och ett starkt självhat. Det kan man inte tro, för de döljer det extremt bra.

Hon berättar att när det går bra för en narcissist, till exempel på jobbet, kan kollegorna tycka att hen både är framgångsrik, charmerande och engagerad. Men det är en bild som kan ändras vid motgång.

– Narcissisten kan växla sinnesstämning väldigt snabbt och har svårt att respektera andras gränser. Hen kan bli verbalt aggressiv mot sin familj, vänner eller sina arbetskamrater, speciellt om hen känner sig påhoppad eller kritiserad.

Niki Sundström berättar att de flesta som söker sig till personlighetsprogrammet är oroade varför de inte klarar av just vardagsrelationerna.

– De vet inte hur de ska hantera sina starka känslor när de blir kränkta eller kritiserade. Flera byter arbetsplats regelbundet, men mönstret upprepar sig. De kan ha många bekanta, men få eller inga riktiga vänner och de flesta har mått dåligt större delen av sitt liv, men vet inte varför.

Narcissister tappar lätt perspektivet

I sin rädsla att bli missuppfattade och önskan om att få rätt, är det inte ovanligt att narcissisterna ger långa förklaringar med en massa sidospår. Narcissisterna har svårt att släppa oförrätter och tappar lätt perspektivet, vilket gör att de riktar in sig på detaljer och då kan ett litet problem plötsligt bli stort.

– Eftersom narcissisterna ständigt vill vara lyckade och upphöjda, lägger de vid misslyckanden mycket ofta ansvaret på andra. De kan också vara övertygade om att de haft fel förutsättningar från början, säger Niki Sundström och tillägger att det dock finns ett undantag då narcissister kan pudla.

– Det är om de ser att det i slutändan ändå kan gagna dem på något sätt.

Narcissism är inte psykopati

Niki Sundström tycker att folk blandar ihop narcissism med psykopati alltför ofta.

Niki Sundström. Foto: Eva Lindblad,

– Den som lider av psykopati manipulerar och skadar andra människor medvetet medan narcissisten skyddar sin egen självkänsla och kan missa att det egna agerandet kan skada andra. Det är viktigt att man förstår den skillnaden när man använder termerna. Vid narcissism är den empatiska förmågan ojämn, när man mår bra kan den fungera men vid psykopati saknar man den helt.

Hon berättar att undersökningar visat att upp mot två procent av Sveriges befolkning lider av NPS. Det är dock ytterst ovanligt att narcissisten har sjukdomsinsikt.

– Oftast börjar det med att de söker hjälp för något annat besvär som depression, ångest eller suicidtankar. Diagnosen narcissistiskt personlighetssyndrom kommer vi fram till efter ett tag och då i dialog med patienten. Men det här är ingen quick fix, tvärtom. Patienten behöver förstå att terapin hjälper en bit på vägen, sedan ligger ansvaret hos en själv att nöta in lärdomarna.

Niki Sundström menar att det är svårt att fastslå vad NPS egentligen beror på, ofta handlar det om en kombination av arv och miljö, med något större betoning på arv.

– Patienter som lider av NPS har svårt att kännas vid sårbarhet. De kan känna rädsla eller sorg, men visar det inte. Många har haft en barndom där framgång och styrka alltid premierats, där man bara fått beröm för det de presterat. Då är det lätt att tro att man är felfri och förväntar sig även att andra ska vara det.

Niki Sundströms råd till den som stöter på narcissister på sin arbetsplats är att se till att hålla på sina egna gränser.

– Det är viktigt att inse att det handlar om personer med dålig självkänsla. De saknar sjukdomsinsikt och har mycket svårt att förändra sig utan professionell hjälp.

KATARINA MARKIEWICZ

Narcissism: 13 utmärkande drag

Obs: Nedanstående punkter/symtom kan variera i grad och skilja sig från person till person.

  1. Det är viktigare för narcissisten att bli beundrad än vad det är för andra.
  2. När det går bra är hen euforisk, inspirerande, charmerande och stark. Vid motgångar däremot aggressiv, kritisk, ser inte sitt eget ansvar, drar sig undan eller säger upp sig från jobbet.
  3. Självkänslan varierar mycket. Vid god självkänsla har hen svårt att se sina egna brister. Vid låg självkänsla känner hen starkt självhat.
  4. Har svårt att respektera andras gränser.
  5. Sätter upp egna spelregler och kör sitt eget ”race”, är inte uppmärksam på vad det kan få för konsekvenser för andra.
  6. Har en svajande förmåga till empati, men kan vara empatisk när hen själv mår bra.
  7. Söker sig till grupper eller personer som ger status och är framgångsrika. Delar upp människor i beundransvärda/starka och tråkiga/svaga. Söker sig till relationer som hen kan dra nytta av.
  8. Är avundsjuk på andra och tror att andra är avundsjuka på hen.
  9. Saknar sjukdomsinsikt och reagerar ofta aggressivt vid kritik.
  10. Ställer höga krav på sig själv och även på andra.
  11. Upptagen av att lyckas – tävlar om det mesta.
  12. Vid motgångar tappar moral och etik ofta i betydelse. Det viktigaste är att hen slipper att skämmas.
  13. Lägger stor vikt vad andra tycker om hens partner och familj.

 

Nya terapi ska hjälpa narcissister

  • NPS-terapin startade hösten 2022 på personlighetsprogrammet Psykiatri Sydväst i Huddinge utanför Stockholm.
  • Behandlingsformen väljs i samråd med patienten – gruppterapi om cirka åtta deltagare eller som individuell terapi. Man träffas två gånger i veckan under ett år.
  • Terapin kartlägger patientens sårbarhet. Exempel på frågor man går igenom: När blir det svårt för mig? Vilka situationer behöver jag vara observant på? Vad kan jag göra för att inte hamna i dessa situationer och hur ska jag hantera dem?

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Hälsa

Så överlever du vinterns mörker – expertens bästa tips

Hör du till dem som har svårt att klara av den här årstiden och blir nedstämd, orkeslös och trött? Ljus- och sömnforskaren Arne Lowden vet hur man överlever vinterns mörker.
Publicerad 20 november 2024, kl 06:01
En leende kvinna på ljust kontor, till vänster. Till höger en mörk landsväg, vinter och kvällstid.
Så fångar du ljuset i vintermörkret. Dagsljus har betydligt bättre effekt på ditt mående än lampor. Även om du får dagsljuset från ett fönster. Foto: Colourbox.

Redan i slutet på oktober tappar många av oss fart, när dagarna blir allt mörkare och vi inser hur många månader det är kvar innan ljuset återvänder. Nedstämdheten kommer som ett brev på posten, energin sinar och tröttheten eskalerar, vilket ofta resulterar i mindre ork – både hemma och på jobbet.

Arne Lowden.
Arne Lowden. Foto: Privat.

Även ämnesomsättningen påverkas, och typiska symtom när höstmörkret inträder är ökat sockersug, viktuppgång och obalanser i hjärnans signalsystem, som i sin tur orsakar nedstämdheten.

Men det finns flera bra knep och metoder att ta till för att må bättre, menar ljus- och sömnforskaren Arne Lowden som har skrivit en bok i ämnet, Överlev vintern.

Han betonar vikten av återhämtning och att man försöker förlägga sin arbetstid därefter.

– Vilket så klart kan vara svårt för dem som arbetar i skift, men då är det viktigt att man sprider på tiderna. Jobbar man väldigt sent är det inte optimalt att stiga upp väldigt tidigt. Mindre än fem timmars sömn är svårt att klara av för hjärnan, säger Arne Lowden och berättar att EU i höstas

införde regeln att personal inom vård och omsorg bör ha elva timmars vila mellan arbetspass för att få tid till återhämtning.

Så påverkar mörkret din hälsa

Arne Lowden menar att det även är stor skillnad på ljus och ljus.

– Vår kropp är beroende av dagsljus för att må bra. Och elektriskt ljus, som vi oftast får vintertid, är inte på lång väg lika effektivt som dagsljus.

Han förklarar att anledningen till det är att dagsljuset innehåller alla ljusets våglängder, vilket inte en vanlig arbetslampa gör.

– En arbetslampa ger omkring 500 lux i ljusstyrka, men det ljus som når dina ögon när du tittar rakt fram är betydligt svagare. Om du i stället går fram till ett fönster och tittar ut mitt på dagen vintertid får du minst 1 000 lux till ögonen. Då inser man att dagsljuset alltid har bättre kvalitet och högre styrka än en vanlig kontorslampa.

Tips för att må bättre under vintern

I boken beskriver Arne Lowden också hur fastighetsbolag efter pandemin lockades av idén att inrätta utomhuskontor i anslutning till sina inomhuskontor.

– Många anställda har ju redan erfarenhet av aktivitetsbaserade kontor och var vana vid att ofta byta plats. Dessutom kan de ha varierande arbetsuppgifter som stundtals tillåter dem att arbeta utomhus.

Han ser klara fördelar med att förlägga en del av sitt arbete utomhus.

– Att sitta naturnära minskar stress, ger avslappning och återhämtning. Genom att gå ut och jobba en stund blir arbetet mer varierat, samtidigt som immunförsvaret stärks och hjärnan stimuleras till ökad tankeverksamhet och kreativitet.

Med stor sannolikhet kommer utomhuskontor att bli mer vanliga framöver. Och det gäller även dem som arbetar hemifrån, tror ljusforskaren.

– Arbetar man hemma och har turen att ha en balkong, altan eller uteplats är det en bra idé att försöka arbeta där en stund varje dag när det är ljust ute.

Han förordar det även vintertid. 

– Skaffa bara ett sittunderlag.

Ljusbrist negativt för humöret

Ett annat råd Arne Lowden ger alla distansarbetare är att ta jobbsamtalen utomhus och att ha flera platser i bostaden att växla mellan där man kan jobba.

– Det ger både hjärnan och kroppen stimulans och är bra rent ergonomiskt.

Är det då någon skillnad på när det är som bäst att vistas utomhus?

– Ja, det är det. För oss på nordliga breddgrader är det bra att veta att hudens möjlighet att bilda D-vitamin gynnas av ett ljus som drar mot blått. Eftersom det inträffar på förmiddagen är det ”nyttigare” att vara ute i solen då. På eftermiddagen blir ljuset rödare.

Att ljusbrist påverkar humöret är nog de flesta beredda att skriva under på. Arne Lowden berättar om en svensk studie som jämförde förhållandena i Sverige, England, Argentina och Saudiarabien genom att personer som arbetade inomhus fick skatta sitt humör vid olika årstider.

– Resultaten visade tydligt att i länder nära ekvatorn hade man en jämn humörkurva över hela året. I Sverige och i England var humöret bättre på sommaren och mycket sämre på vintern.

Så om en kollega eller chef inte är på sitt bästa humör en vinterdag be då hen att ta lite frisk luft eller gå fram till ett fönster. Dagsljuset har uppenbarligen större inflytande än vad många av oss tror.

Text: KATARINA MARKIEWICZ

Maxa ditt ljusintag på jobbet

 

1. Sitt nära ett fönster när du jobbar. Reservera en fönsterplats till de medarbetare som är extra morgontrötta.

2. Be om en ljushörna med extra stark belysning om du är extra beroende av ljus.

3. Möten och samtal utomhus.

4. Föreslå ett utomhuskontor. Till exempel i ett växthus med infravärme, sittmöjlighet och internet på gården.

5.Kontakta ditt arbetsplatsombud och se till att man utvärderar ljuset på din arbetsplats genom ljusmätningar. Har allmänbelysningen på din arbetsplats fullspektrumljus? Hur har man reducerat bländningen? Hur är kontrasterna till exempel mellan datorskärm och ljuset vid sidan om?

 

Källa: Arne Lowden