Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Här har de avtal - om att jobba hemma

Efter pandemin vill allt fler arbeta alltmer hemifrån. Det kan leda till oklarheter och konflikter. På ABB har man löst detta med distansavtal, där det även kan ingå bidrag för att få till en bra arbetsmiljö hemma.
Publicerad
Två bilder. Till vänster en person visas på en datorskärm under ett videomöte. Till höger två personer som samtalar i kontorsmiljö.
Under våren 2022 – efter pandemin – beslutade sig ABB för att införa distansavtal i tre olika nivåer. Hemarbete är helt frivilligt och det är upp till var och en att bestämma upplägget tillsammans med sin chef. Foto: Fredrik Hjerling.
Roger Gustavsson.

Roger Gustavsson är systemutvecklare på ABB Robotics i Västerås där han har arbetat i över 30 år. Redan 2005 fick han möjlighet att arbeta hemifrån två gånger i månaden. Därför var situationen med distansarbete inte främmande när pandemin kom och hela Rogers avdelning på 55 personer blev tvungna att arbeta på annat håll.

– För många kollegor var situationen helt ny, men det fungerade förvånansvärt bra. Vi hade regelbundna Teams-möten och det är så vi håller kontakten även i dag. Jag tycker det funkar toppen när vi kan dela skärm och följa varandras arbeten.

Bestämmer upplägg tillsammans

Under våren 2022 – efter pandemin – beslutade sig ABB för att införa så kallade distansavtal, i tre olika nivåer. Roger Gustavsson fick mellannivå-varianten, vilket innebär att han får arbeta två, tre dagar i veckan hemifrån.

Hemarbete är helt frivilligt och det är upp till var och en att bestämma upplägget tillsammans med sin chef.

– På min avdelning har vi bestämt att alla är på kontoret på torsdagar. Det är trevligt att träffas IRL mot slutet av veckan, när man tidigare bara haft möten via skärm.

Medarbetarna har möjlighet att låna hem egna skärmar. Stol och bord har Roger skaffat själv. Han försöker tänka på ergonomin.

– Men det är klart att det händer att jag sätter mig i soffan med datorn ibland, medger han och ler.

Tre nivåer för tydlighet

Maria Samuelsson.

Maria Samuelsson är HR-chef på ABB. Hon förklarar bakgrunden till ABB:s distansavtal.

Under pandemin lärde vi oss en massa nya saker. Vi anade hur det skulle se ut framåt och landade i att vi skulle reglera distansarbetet med tre nivåer – för tydlighetens skull.

Nivå 1 innebär en dags hemarbete, nivå 2 innebär två till tre dagars hemarbete och nivå 3 tillåter distansarbete upp till fem dagar. Innan parterna skriver under avtalet genomförs en riskanalys mellan chef och medarbetare.

– Vi går igenom ergonomi och den psykosociala arbetsmiljön. Medarbetare med nivå 1- och 2-avtal får hem teknisk utrustning, men måste ordna sina kontorsmöbler själva. Nivå 3-medarbetarna erbjuds 6 000 kronor före skatt i bidrag för att köpa vad de behöver för en bra arbetsmiljö hemma.

Majoriteten är positivt inställda. Sedan finns det såklart enstaka medarbetare som inte är fullt så förtjusta. 

 

Maria Samuelsson betonar att distansavtalen alltid sker på medarbetarens initiativ och räknas som en förmån, inte en rättighet.

Vilken nivå medarbetaren ska tillhöra är det i slutändan linjechefen som bestämmer.

– Man kan säga att vi utgår från tre aspekter: Vi kollar på verksamhetens behov, teamets behov och medarbetarens förutsättningar. Så visst kan det vara så att en medarbetare önskar tillhöra nivå 3, medan chefen, utifrån medarbetarens roll och interaktion med andra funktioner, tycker att nivå 2 lämplig.

Det kan också visa sig att en nivå inte passar en viss individ. Men det brukar inte vara något större problem, menar HR-chefen. Om det sker brukar det lösa sig genom en dialog mellan medarbetare och chef.

Dessutom utvärderar ABB distansavtalen en gång per år. Avtalen kan sägas upp ömsesidigt med två veckors varsel.

Hälften har distansavtal

I dag har 50 procent av ABB:s tjänstemän distansavtal. För inte så länge gjordes en första utvärdering av vad de anställda ansåg om de nya avtalen.

– 96 procent tyckte att distansavtalen var ett mycket bra beslut. Men självklart finns det också saker vi måste rätta till, säger Maria Samuelsson.

Utvärderingen pekade på ett antal utmaningar: Företaget måste bland annat bli bättre på att introducera nyanställda, fundera på hur man kan utveckla ”vi-känslan”, spontana samtal och icke schemalagda möten.

– Kort sagt, hela det sociala samspelet och nätverkandet i organisationen. Det ser ju helt annorlunda ut i dag än före pandemin och distansavtalens tid.

Även ur ett chefsperspektiv finns det en del utmaningar, enligt Maria Samuelsson.

– Hur får jag som ledare till den här ”vi-känslan”, när kan jag säga vilka dagar som gäller som kontorsdagar, vem ska vara med på vad, ska vi ha IRL-möten, köra hybrid eller bara digitalt? Hur får jag alla medarbetare att känna sig inkluderade vid hybridmöten? Det är frågor som många chefer tidigare inte har behövt ta ställning till.

Positivt - trots utmaningar 

Personalchefen berättar att under pandemin började ABB ge cheferna kurser i Remote leadership och det är något de tänker fortsätta med.

 Men trots utmaningarna är även cheferna positiva till distansavtalen.

– När de fick skatta produktiviteten, distans kontra kontor, på en skala 1 till 10 fick vi resultatet 8,9, flexibelt arbetssätt i sin helhet fick 8,2.

Enligt HR-chefen visar utvärderingen att ABB:s flexibla arbetssätt både gör att medarbetare stannar på företaget och attraherar nya.

Roger Gustavsson är även fackligt förtroendevald i Unionen och får i och med det en del insyn i hur andra medarbetare ser på distansarbetet.

– Majoriteten är positivt inställda. Sedan finns det såklart enstaka medarbetare som inte är fullt så förtjusta. Men vårt distansavtal innebär inte att vi MÅSTE arbeta hemma. Vi har lokaler och platser så att de som föredrar att jobba på kontoret kan fortfarande göra det.

Text: Katarina Markiewicz.

Distansavtal - tänk på det här

Unionen rekommenderar att riktlinjer för hur distansarbete ska fungera på en arbetsplats bestäms i samverkan. Detta ska dokumenteras i en generell policy, riktlinje eller avtal.

– Det är en fråga mellan varje chef och medarbetare hur det ska fungera för just den personen. Därför är det väldigt viktigt man pratar igenom upplägget, så att ramarna är klara och att det framgår tydligt vad som gäller vid distansarbete, säger Susanna Kjällström, förbundsjurist på Unionen.

Unionens uppfattning är att distansarbete ska bygga på frivillighet och att arbetstagaren alltid ska kunna återgå i arbete fullt ut i arbetsgivarens lokaler.

Exempel på frågor som är viktiga att ta upp:

* Hur mycket får medarbetaren arbeta på distans? Unionen rekommenderar att distansarbetet utformas som ett komplement till arbete i arbetsgivarens lokaler.

* Är det närvaroplikt 9–17 och att man är nåbar på telefon/videokonferens hela dagen, eller är tiden flexibel?

* Hur ser arbetsmiljön ut hemma och hur säkras arbetsmiljöansvaret?

* Vilka arbetsredskap och kontorsmöbler står arbetsgivaren för?

* Var får arbetet utföras? I hemmet, på kafé, fritidsstugan, utomlands? (Tänk på att arbete utanför Sveriges gränser kan medföra skattekonsekvenser.)

* När och hur ska distansarbetet utvärderas?

* Vad sker om en medarbetares hemsituation förändras och hen inte längre kan/vill arbeta på distans? Finns det en ledig plats kvar om hen vill återvända till kontoret?

Så tycker vi om att jobba hemma

9 av 10 med ett skrivbordsarbete uppgav att de kan göra ett bra jobb från hemmet, fritidshuset eller annan hemmiljö.

8 av 10 tyckte att de kunde arbeta ostört hemma.

8 av 10 har möjlighet att arbeta vid höj-och sänkbara bord på sin arbetsplats.

4 av 10 hade möjligheten att växla mellan sittande och stående arbetsposition hemma.

Källa: Arbetsmiljöundersökning 2021 med 7 300 svarande.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

Så stressas du av olika sorters kontor – män och kvinnor olika

Hur kontor är utformade påverkar vår hälsa. Det kan till och med orsaka stress, visar en ny studie. De flesta mår bäst i eget rum – en trend som är på väg tillbaka. Men män och kvinnor reagerar olika.
Elisabeth Brising Publicerad 23 mars 2026, kl 06:02
Personer som arbetar i ett öppet kontorslandskap, en kontorstyp som enligt forskning kan öka stress och påverka arbetsmiljön.
Olika typer av kontorslandskap kan påverka både stress och arbetsro. Enligt forskare reagerar män och kvinnor olika på kontorsdesign. Foto Colourbox

Jobbar du på flexkontor utan eget skrivbord, eller har du en egen kontorsplats i ett öppet landskap – eller kanske eget rum? Det här är faktorer som kan påverka din psykiska hälsa och prestation på jobbet, enligt en ny studie från KTH.

Christina Bodin Danielsson.jpg
Forskaren och arkitekten Christina Bodin Danielsson. Foto: Privat

– Detta är den första studien som ser på kopplingen mellan kontors design och den psykosociala arbets miljön, säger Christina Bodin Danielsson, docent i arkitektur vid KTH och en av forskarna. 

De har studerat 4 300 svenskar som jobbar i olika sorters kontorsmiljöer. Resultatet visar att både psykosocialt arbetsklimat och emotionell utmattning kan kopplas till kontorsdesign.

Eget rum minskar stress – trend på väg tillbaka

Eget rum är bäst för vårt psykosociala välmående enligt studien. Det hänger ihop med lägre emotionell utmattning och är särskilt positivt för stresskänsliga.

– Jag har som praktiserande arkitekt fått mer förfrågningar om denna kontorstyp på senare år. Den är på väg tillbaka, konstaterar Christina Bodin Danielsson. 

Delat rum ger delad arbetsbörda

Ett delat litet kontor med en till två kollegor är inte heller dumt. Det ger störst känsla av kontroll över arbetet. Några få kollegor att bolla med ger socialt stöd och gör att belastningen upplevs som mer hanterbar.

Flexkontor utan fast plats ökar stress hos män

Men det finns stora könsskillnader i hur vi upplever kontoret. Männen i studien blev mest emotionellt utmattade av att arbeta i ett så kallat hot desk-kontor, utan en egen plats. 

I de kontoren måste man förvara sina tillhörigheter i ett skåp – som på högstadiet – och försöka hitta ett skrivbord för dagen. Dessutom saknas rum för tystnad, enskilt arbete och möten. 

Hot-desk-typen av kontor är en ”avart” av aktivitetsbaserat enligt arki tekten och ger en känsla av kontrollförlust, många avbrott och sämre samhörighet.

– Män har generellt svårt för kontors-typer där de inte har en egen arbetsstation, säger Christina Bodin Danielsson. 

Kvinnor påverkas negativt av öppna kontor med fasta platser

Enligt forskarna finns även problem med fasta skrivbordsplatser. Ett öppet litet kontor med 4-9 fasta platser var i studien kopplat till ökad stress bland kvinnor, liksom fasta platser i kontor med mycket öppna ytor för samarbete och kreativitet. 

– Det här visar att en egen arbetsstation inte alltid är positivt, säger Christina Bodin Danielsson. 

Att vi människor reagerar olika på kontorsdesign gör det svårt att hitta en universallösning för alla anställda. Arbetsgivare måste analysera behoven noggrant och inte falla för trender, tycker Christina Bodin Johansson. 

Så kan arbetsgivare minska stress i kontorsmiljö

Hon jobbar mycket med hur företag ska få anställda att komma in till kontoret mer, i stället för att jobba hemma och ger några tips. 

– Titta på vilka faktorer de gillar i hem miljön och försök jobba med sådana saker på kontoret. 

Avskalad trend inte trevlig

Arkitekten Christina Bodin Danielsson  tycker att det avskalade kontoret spelat ut sin roll. Särskilt om man vill att människor ska komma in och vara där mer. 

– Vi pratar om prestation och produktivitet men skapar kontor som inte stöder det. Vi har identitetslösa arbetsplatser som inte är trivsamma. Förr var de mycket mer personliga. Man saknar gröna växter. Många kan inte ens öppna fönstren för att få frisk luft utan måste åka flera våningar till en terrass, säger hon. 

Så påverkar olika kontorstyper stress och arbetsmiljö

1. Eget rum

Genomgående bäst resultat för de flesta psykosociala faktorer. 

2. Delat rum/kontor (två, tre personer)

Bäst när det gäller hur krävande arbetet upplevs. Kollegor kan ge socialt stöd, vilket dämpar stress och gör att arbetsbelastningen känns mer hanterbar. 

3. Traditionella kontorslandskap

Här finns en egen fast kontorsplats i öppet landskap. 

➧ Lilla kontorslandskapet, 4-9 plat ser. Kallas i studien ”små öppna kontor”. Kvinnor upplevde denna kontorsform som sämst på skalan emotionell utmattning i studien. 
➧ Mellanstort kontor, 10-24 platser. 
➧ Stora kontorslandskap. Mer än 25 platser.  

4. Aktivitetsbaserade kontor
Tanken är att man som anställd ska byta miljö beroende på uppgift. 
➧ Flexkontor. Utan egen arbetsstation men med stödmiljöer i form av olika sorters rum för olika uppgifter. 
➧ Kombikontor. Egen plats men mycket kreativa ytor omkring för grupparbete. Kvinnor mer stressade/störda pga den sociala miljön utan möjlighet att gå till en annan arbetsstation.  

➧ Hot desk-kontor. Egentligen inte ett riktigt aktivitetsbaserat kontor - eftersom det saknas stödytor. Anställda har ingen egen plats och saknar tillgång till andra sorters rum att växla till. Var sämst för män i studien. Störst problem både gällande psykosocial arbetsmiljö och emotionell utmattning i gruppen. 

OM STUDIEN 
Office design’s impact on psychosocial work environment and emotional health är ett samarbete mellan Christina Bodin Danielsson, arkitekt och forskare i arkitektur vid KTH och Töres Theorell, professor vid Stressforskningsinstitutet, Stockholms universitet.