Älskar du frågesport?
Då har du tur. Idag publicerar vi vårt påskquiz - och varje fredag kommer ett nytt. Lycka till!
Då har du tur. Idag publicerar vi vårt påskquiz - och varje fredag kommer ett nytt. Lycka till!
Ålder spelar roll för hur vi uppfattas – inte minst på jobbet. Våra föreställningar om ålder har oftast både positiva och negativa sidor. Som att vara ung och entusiastisk men samtidigt oerfaren. Eller äldre och oflexibel men pålitlig. Men de här föreställningarna stämmer sällan. När Christel Lenz Augustson, som varit chef i tio år på Saab i Göteborg, tittar på sina medarbetare är verkligheten annorlunda.
– Det är inte bara yngre som visar potential. Det finns personer som är nära pensionsåldern som visar en sådan entusiasm och ett sådant intresse att man nästan blir förvånad. Åldern har inte hindrat när jag har gjort satsningar på till exempel utbildning, säger Christel Lenz Augustson.
Ändå finns de här fördomarna och det gagnar ingen, inte yngre och framför allt inte äldre. Speciellt inte eftersom vi numera förväntas jobba längre upp i åldrarna när pensionsåldern successivt höjs, men också för hur demografin utvecklas med en ökande andel äldre i befolkningen.
En som har forskat kring hur ålder och arbetsliv hänger ihop är Kerstin Nilsson, professor vid Lunds universitet. Hon har tagit fram en modell som heter Swage-modellen (se faktaruta) som utgår ifrån de faktorer som påverkar om individer vill ingå i arbetslivet.
För att kunna och att vilja arbeta är två olika saker. Det är många olika faktorer som bestämmer om man jobbar kvar på en arbetsplats, faktiskt oavsett om man går i pension eller väljer att byta jobb. Fyra överväganden avgör, enligt Kerstin Nilsson: privatekonomin, arbetsmiljön, relationer, stöd och gemenskap samt utförande av uppgift.
– Dessa gäller för alla, även om det som är avgörande är individuellt. Men kopplat till det här måste man vara medveten om åldern. Det är skillnad på en yngre och en äldre medarbetare, för åldrandet påverkar oss olika.
Ålder är helt enkelt ett lite för vagt begrepp för att få med allt som tiden gör med oss och hur det påverkar oss på jobbet. Kerstin Nilsson pratar därför om fyra olika åldrar: kronologisk, social, kognitiv och biologisk. Den kronologiska åldern är hur många födelsedagar du firat, och den är kopplad till ekonomiska system som den satta pensionsåldern. Social ålder handlar om de roller vi har i livet och är kopplad till var vi tycker vi borde vara i karriären.
De sista två åldrarna, kognitiv och biologisk, hör ihop med hur vi åldras mentalt och fysiskt. Minnet förändras, sinnena åldras och fysiska hinder, stora som små, kan dyka upp. Men erfarenheten ökar och med det också en samlad stor kompetens. Det är något Saab-chefen Christel Lenz Augustson har haft i åtanke när äldre medarbetare har fått krämpor som påverkat hur de kan utföra sina jobb.
– Då får man göra anpassningar, för det är jätteviktigt att visa att det finns möjlighet att vara kvar. Det handlar om att man får stötta och ta vara på det som fungerar. Kanske får någon annan yngre vara med och göra vissa arbetsuppgifter och den äldre får dela med sig av sina kunskaper och då växer båda, säger hon.
På samma sätt tänker hon när det gäller de yngre medarbetarna.
– Jag väljer inte ut personer till uppgifter för att de har gjort dem flest antal gånger. Man måste våga ge yngre ansvar inom nya områden och det måste vara okej att det blir fel ibland, säger Christel Lenz Augustson.
Ett hållbart arbetsliv som gör att man jobbar fram till uppnådd pensionsålder skapar man inte när medarbetaren fyller 60 år, utan under ett helt arbetsliv. Det är forskaren Kerstin Nilsson väldigt tydlig med.
– Vad vi utsätts för i unga år påverkar hur vi åldras. Vi ser till exempel att kvinnor i 30–40-årsåldern är mycket sjukskrivna och hur det kommer att påverka dem när de blir äldre vet vi inte riktigt ännu. Skadar man hörseln i unga år eller sitter med en dålig arbetsställning som ung påverkar det ditt åldrande.
Som chef är man ofta väldigt upptagen och tanken på att lägga till ytterligare ett moment är inte särskilt tilltalande. Men det menar Kerstin Nilsson att Swage-modellen inte innebär.
– Detta är ingen extra grej att göra. Man gör det på utvecklingssamtalet och det är inte krångligare än så.
Text: Teres Hallman.
Swage, Sustainable Working Life for all Ages. Den har fyra huvudområden som bestämmer om vi väljer att lämna eller stanna på en arbetsplats. Används vid medarbetarnas utvecklingssamtal och på gruppnivå i arbetsmiljöarbetet. Läs mer på swage.org
KRONOLOGISK: Antalet år sedan vi föddes. Kronologisk ålder används i lagar och regler som till exempel vid vilket år vi blir myndiga. Den bestämmer också pensionsåldern och när den infaller påverkar ekonomin.
SOCIAL: Kopplad till hur vi lever våra liv. Social ålder handlar om attityder och normer till vissa åldrar och åldersgrupper. Vi firar jämna årtal som milstolpar, men oroar oss också över karriären eller om det är dags att gå i pension.
KOGNITIV: Påverkas av hjärnan och hur vi mentalt åldras. Med ökad ålder får vi svårare att lära oss saker inom helt nya områden eller om informationen kommer på ett nytt sätt. Det kan behövas extra stöd, vilket en chef behöver vara medveten om.
BIOLOGISK: Hur kroppen förändras med tiden och påverkas av vårt genetiska arv och vår livsstil. Mångas syn och hörsel blir till exempel sämre redan i 50-årsåldern, men också sådant som reaktionsförmåga och balans försämras. Detta påverkar hur och vilka arbetsuppgifter vi kan göra och vilka risker det kan medföra. Det biologiska åldrandet påskyndas dessutom av om vi har ett slitsamt eller stressigt arbete.
När Stefan Öberg tog över Tradera 2013 var företaget i kris. Han valde att slopa satsningen på nya produkter och fokusera på secondhand, vilket gav Tradera en tydlig identitet och långsiktig framgång.
Öberg genomförde drastiska förändringar, inklusive personalminskningar, och lärde sig att ledarskap är en konstform. Ett misslyckat jultal lärde honom vikten av kommunikation och att humor kan slå fel.
Tradera tillåter distansarbete men kräver att alla har kameran påslagen i sina team. Öberg tror inte på att tvinga tillbaka anställda till kontoret, utan fokuserar på att skapa engagemang på andra sätt.
Den här sammanfattningen är gjord med hjälp av AI-verktyg och har granskats av Kollegas webbredaktör. Kollegas AI-policy hittar du här.
Stefan Öberg har alltid legat i framkant. Han var med och lanserade Tele 2 i Ryssland i början av 2000-talet och var vice vd på Skype i Storbritannien när bolaget var som mest expansivt.
Teknik är hans stora intresse och han demonstrerar med viss stolthet två stora bildskärmar i entrén till Traderas kontor. Där kan man i realtid se alla nya annonser som läggs upp på företagets sajt och alla varor som fraktas till sina köpare.
Med det i åtanke är det lite intressant hur han gick till väga när han tog på sig uppdraget att rädda Tradera. Bolaget låg i ruiner 2013 och hade bara överlevt tack vare starka ägare i form av Ebay. Han fick ett år på sig.
– Det gällde att hitta kärnan i bolaget, det som var livskraftigt. Och jag såg att man hade gjort en stor felsatsning på att sälja mycket nya saker – ett slags Amazon. Vägen framåt blev att kasta ut det nya och fokusera på det gamla. Tillbaka till ”core business”, säger Stefan Öberg.
Så ut med det nya och in med det gamla. Samarbeten med stora varumärken avslutades och mängder av annonser med nya varor som gick att köpa på många andra ställen försvann från sajten, vilket gjorde att fokuset på secondhand förstärktes.
– Först förlorade vi i omsättning. Men vi fick tillbaka en identitet. Varför går man till Tradera? Antingen för att hitta något unikt eller för att spara pengar.
Många som hade trivts bra tidigare trivdes inte längre och slutade
För att lyckas med en turn around behövde Stefan Öberg snabbt minska kostnaderna. Bolaget var med hans egna ord ”över-staffat” och dessutom med delvis fel personer. Han bytte ledningsgrupp och minskade personalstyrkan från runt 90 anställda till som minst 50.
– Målen fick helga medlen och jag tyckte det var bättre att riva av plåstret snabbt. Vi blev ett helt nytt företag efter det här. Många som hade trivts bra tidigare trivdes inte längre och slutade.
Stefan Öberg tog i med hårdhandskarna – och de lyckades vända utvecklingen från minus till plus. Men det innebar många jobbiga samtal och en väldigt obekväm situation som har etsat sig fast.
– Jag skulle hålla ett tal på julfesten och försökte vara lite rolig genom att lyfta fram hur vi skulle kunna göra för att ställa till det för oss på Tradera. Så tog jag en massa exempel på dåligt beteende, som man inte ska ha, för att alla skulle förstå att det är bättre att göra tvärtom. Men det landade helt fel.
Dagen efter festen blev Stefan Öberg inkallad till ett möte med ett 20-tal av utvecklarna på Tradera. De hade eldat upp sig ordentligt och lät honom veta hur otroligt dåligt omdöme de ansåg att han hade visat.
– Jag kommer aldrig att glömma det mötet – jag insåg att jag hade gjort bort mig ordentligt.
Lärdomen han drog av jultalet är att man måste ha silkesvantarna på ibland och att försök till humor kan slå väldigt fel. Det var turbulent, folk slutade, ledningen var ny och ovanpå det hade nye vd:n mage att, som det uppfattades, raljera.
– Jag har inga problem att presentera saker, prata på möten och så vidare. Men det där med att ställa mig upp, klirra i glaset och hålla ett tal – jag har känt mig obekväm med det sedan dess.
Jag hade inte förstått att ledarskap är en konstform i sig
Stefan Öbergs karriär som ledare började med ett chefsuppdrag på Electrolux i Italien, där han skulle leda ett team med tre anställda förutom honom själv.
– Jag hade inte förstått att ledarskap är en konstform i sig. Jag insåg inte att man kan uppnå väldigt mycket mer om man ser till att de anställda blir mer produktiva än att själv jobba hårdare. Som ny chef är det lätt att tänka kortsiktigt och lösa många problem själv. Det kanske går fortare den gången, men varje gång man låter någon annan lösa en uppgift så utvecklas ju den personen.
Efter detta följde ett antal spännande och i vissa fall smått galna erfarenheter i Estland och Ryssland för Tele 2:s räkning. Här finns historier om direkta sabotage, städbolag som stal hans affärsplaner och att behöva säga upp 500 personer. Inget man vill uppleva igen, kanske, men samtidigt erfarenheter som gjort Stefan Öberg till den trygga ledare han är i dag.
Under tiden på Tele 2 lärde Stefan Öberg känna Niklas Zennström, som senare grundade Skype.
– Det gick hur bra som helst för oss när jag jobbade på Skype. I perioder fick vi 300 000 nya användare om dagen. Jag blev stöddig. Det var lätt att börja tro att det var jag som var bra. Jag tänkte: nu vet jag hur man bygger ett globalt it-företag.
Full av självförtroende satsade Stefan Öberg kapital i ett eget projekt som skulle bli en plattform för utbildning. Det kunde inte gå fel, så han behövde inga delägare.
– Jag lade tre år på det här projektet och intalade mig hela tiden att man inte får ge upp. När man har den inställningen som jag har, att man ska bita ihop och kämpa på, kan det nästan bli destruktivt. Men jag hade lite tur. En kille från Ebay ringde och frågade om jag ville ta på mig ett självmordsuppdrag: att rädda Tradera. Där och då kändes det väldigt lockande.
Vad lärde du dig av den här historien?
– Att det inte alltid är det rätta att harva på. Om det inte funkar måste man hitta ett annat sätt. Jag är inte bitter, men det där projektet kostade mig motsvarande en fin sommarstuga i skärgården. Jag hade bara kunnat ha det bra med min familj – i stället spenderade jag pengarna.
Jag kan rekommendera alla att försöka hitta en mentor
Med alla de här erfarenheterna i bagaget är det kanske lättare att förstå hur Stefan Öberg lyckades ro i land ”operation Rädda Tradera”. Men det var inte lätt. Han säger att han hade en del tur. Men något han tycker var väldigt värdefullt under de turbulenta första åren var att kunna samtala med en mentor utanför bolaget. Han sökte en äldre chef som kunde komma med råd.
– Jag hade till exempel en anställd som inte fungerade och beskrev det för min mentor. Hur skulle jag göra? Det han sa till mig var att det inte kommer att bli bättre, vilket visade sig vara rätt. Vi bollade saker som jag sedan provade och så pratade vi om det igen. Jag kan rekommendera alla att försöka hitta en mentor.
Vad är det då som har gjort Stefan Öberg till den ledare han är i dag? Han funderar lite och menar att en hel del finns med redan från barndomen och den person han är. Han är storebror, till exempel. Och han lärde sig att jobba hos sina farbröder i Älvsbyn som hade ett fastighetsbolag och en färghandel.
– Jag har alltid tyckt att man ska göra sitt bästa – det förväntar jag mig också av andra. Jag ser det lite som ett kontrakt: är vi engagerade och gör vårt bästa kommer vi att ha det bra och utvecklas. Om man inte ställer upp på det bryter man det kontraktet och då tycker jag det är bättre att man hittar ett annat ställe att jobba på.
Kanske var det därför det kliade i fingrarna när han såg hur farbrödernas fastighetsbolag i Älvsbyn med cirka 250 hyreslägenheter blev alltmer nedgånget. Man ska ju göra sitt bästa.
– Så jag köpte det. Mest av sentimentala skäl. Men det är jättekul och ger mig omväxling. Tradera är ganska abstrakt – en programvara i molnet. Vi rör aldrig grejerna och under sommarsemestern kan vi hålla i gång verksamheten på tre personer. Fastighetsbolaget är väldigt konkret. Husen behöver underhållas, annars förfaller de. Varje dag i bilen på väg hem från jobbet passar jag på att ha en avstämning med min kollega i Älvsbyn.
Cirkeln är sluten och Stefan Öberg har hittat någon form av balans i arbetslivet mellan nytt och gammalt. Rötterna i norr och den digitala värld han gjort till sin egen.
– Lite pinsamt, men jag kollar gårdagens säljstatistik redan innan jag går upp ur sängen.
Hur ser en vanlig arbetsdag ut?
– Jag är på kontoret mellan 8 och 18 varje dag. Vill vara ett bra föredöme för andra, även om jag kan få höra att man då inte ska jobba mer än heltid. Mycket möten så klart, men aldrig mer än hälften av min tid. Jag vill kunna gå runt och vara tillgänglig.
Om du får en stund över på jobbet, vad gör du?
– Spelar pingis. Då får man i gång blodcirkulationen och har samtidigt kul.
Hur ser du på distansarbete?
– Vi har en tillåtande attityd till det. Många företag har problem med att engagemanget går ner. Jag är inte säker på att det stiger om man tvingar tillbaka de anställda till kontoret.
– Däremot har vi en egen variant av det, där alla jobbar med videokameran påslagen i sina team.
Hur är det att ha dig som chef?
– Inspirerande, krävande, kul och ganska tryggt.
Din relation till facket?
– Vi har inte kollektivavtal på Tradera. Det hänger ihop med de tidigare amerikanska ägarna, tror jag. Frågan har inte heller kommit upp. Men facket blir ändå involverat vid till exempel uppsägningar och påverkar även lönerörelse. Vi har mycket att tacka den svenska modellen för, det har jag insett när jag arbetat utomlands.
Någon konkurrerande begagnatsajt du handlar på?
– Klaravik, för begagnade byggvaror och maskiner.
Hur kopplar du bort jobbet?
– I vardagen genom motion och träning. Annars kopplar jag av med att snickra på min stuga i Umeå.
När släcker du lampan på kvällen?
– Redan klockan 22, men jag är uppe tidigt.
→ GÖR: Vd för nätauktionstjänsten Tradera.
→ ÅLDER: 59.
→ FAMILJ: Fru och tre vuxna barn.
→ BOR: Österskär utanför Stockholm.
→ OKÄND SIDA: Jag försöker vara nyfiken och lära saker vid sidan av jobbet. Gärna fysik och astronomi.
→ LÄSER: Just nu Leonardo da Vincis anteckningsböcker som jag fyndade på Tradera.