Hoppa till huvudinnehåll
Kompetensutveckling

Få vet att de kan plugga med lön

Från den första oktober kan den som jobbat ett tag söka ett nytt studiebidrag och få upp till 80 procent av lönen. Men 8 av 10 svenskar känner inte till det visar en Sifoundersökning.
Elisabeth Brising Publicerad
Man sitter i läsesal och studerar.
Plugga med lön? Åtta av tio svenskar har aldrig hört talas om det nya studiestödet enligt en undersökning Foto: Håkon Mosvold Larsen/NTB

Åtta av tio svenskar har aldrig hört talas om det nya studiestödet enligt en undersökning som företaget Randstad Risesmart gjort. Samtidigt tror nästan nio av tio att det förbättrar chanserna för dem som arbetat ett tag att lyckas på arbetsmarknaden.

Studiestöd - en del av nya LAS

I samband med den nya las-uppgörelsen klubbade riksdagen ett nytt omställningsstudiestöd. Det gör att du kan få 80 procent av lönen i bidrag för studier om de stärker dig på arbetsmarknaden.

För att få pengarna måste man uppfylla vissa krav, till exempel ha jobbat minst 8 av de senaste 14 åren. Studiestödet betalas ut för studier från den 1 januari 2023. Men redan den första oktober kan man söka utbildningar och pengar via CSN.

– Oavsett om man breddar sig eller går den traditionella karriärstegen får man möjlighet att bygga på med kompetens. Studiestödet gör att det blir en buzz kring vidareutveckling, säger Gabriella Nilsson, director på Randstad Risesmart, ett företag som arbetar med omställning och karriärutveckling.

Ökad möjlighet att byta bransch

Enligt undersökningen tror en majoritet av svenskarna att det nya studiebidraget ökar möjligheten att få jobb i en annan bransch än den man arbetat i innan.

– När man jobbat ett tag kanske man vill testa att göra något nytt. Det är en annan era i dag än förr. Du kan ha flera typer av jobb under ditt arbetsliv, säger Gabriella Nilsson.

En dryg tredjedel av de tillfrågade tror att studiestödet gör att man kan konkurrera mer effektivt i rekryteringsprocesser. En tredjedel anser också att omställningsstöd ökar möjligheten att kompetensutvecklas inom ramen för ens tjänst.

Bara 13 procent tror dock att studiestödet ökar chanserna för just dem att behålla sin nuvarande anställning.

–  Jag tror man marknadsfört det här bidraget mer som kompetensväxling. Många tycker nog att de klarar av sitt jobb bra och är trygga i det, säger Gabriella Nilsson.

Om Sifo-undersökningen 
Undersökningen genomfördes i Kantar Sifos webbpanel på uppdrag av Ranstad Risesmart i början av september 2022. Totalt intervjuades 1 488 personer i åldern 18–65 år, varav 1192 personer inom sysselsättning. Panelen är representativt rekryterad utifrån slumpmässiga urval och inte självrekryterad.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Kompetensutveckling

Därför lönar sig kompetensutveckling – särskilt för tacksamma medarbetare

Kompetensutveckling lönar sig. Åtminstone för de företag som har tacksamma anställda som tror på karma och ser utbildning som en gåva. Det visar en rapport från IFAU.
Johanna Rovira Publicerad 24 mars 2026, kl 06:04
Anställda räcker upp handen under en intern utbildning, en form av kompetensutveckling som enligt IFAU kan öka produktiviteten.
Kompetensutveckling som betalas av arbetsgivaren kan öka produktiviteten – särskilt bland medarbetare som ser utbildningen som en investering att återgälda, enligt en rapport från IFAU. Foto: Viktoria Bank/TT

Arbetsgivare i Sverige är tämligen njugga när det gäller att vidareutbilda sina anställda, visar undersökningar. Men att snåla in på anställdas utbildning kan vara att bita sig själv i svansen. Kompetensutveckling bekostad av arbetsgivaren tycks nämligen vara en god affär för företagen, enligt en ny rapport från Institutet för arbetsmarknads – och utbildningspolitisk utvärdering, IFAU.  

IFAU: Kompetensutveckling ökade produktiviteten med 8–9 procent

Enligt ett fältexperiment med några år på nacken, gjort på ett nederländskt callcenter, ökade produktiviteten med i snitt 8–9 procent bland den slumpvis utvalda grupp som fick gå en veckas intern vidareutbildning. De utbildade blev såväl snabbare som mer effektiva och effekten höll i sig i cirka fem veckor. 

Ett gäng kursdeltagare stack dock ut som betydligt mer flyhänta och flitiga än sina kollegor.  De var de anställda som i en enkätundersökning före kursen, svarat att de tror på principen att belöna gott med gott. 

Tacksamma medarbetare ökade produktiviteten mest

Anställda som uppfattar den av arbetsgivaren betalda kursen som en vänlig handling anstränger sig helt enkelt lite mer för att återgälda favören. Den positiva effekten höll dessutom i sig längre hos de tacksamma anställda som tror på karma. 

Att det är lönsamt att satsa på medarbetare som lägger stor vikt vid reciprocitet, som det kallas, kan utnyttjas av arbetsgivarna, hintar rapporten.  Hur man ska kunna undvika att kasta pärlor för svin och identifiera just de anställda som ser det som sin moraliska skyldighet att lägga manken till lite extra efter vad de uppfattar som en gåva, framgår dock inte. 

Däremot verkade det som att de kollegor som blev utan utbildning, och möjligen fick dra ett tyngre lass när deras medarbetare satt vid skolbänken, presterade något sämre. Den effekten är dock inte statistiskt säkerställd, menar rapporten. 

Fakta: Vad är reciprocitetsprincipen?

Reciprocitetsprincipen är ett sociologiskt begrepp som handlar om att besvara en positiv handling med en positiv, och en negativ handling med en negativ.