Hoppa till huvudinnehåll
Kompetensutveckling

Få vet att de kan plugga med lön

Från den första oktober kan den som jobbat ett tag söka ett nytt studiebidrag och få upp till 80 procent av lönen. Men 8 av 10 svenskar känner inte till det visar en Sifoundersökning.
Elisabeth Brising Publicerad
Man sitter i läsesal och studerar.
Plugga med lön? Åtta av tio svenskar har aldrig hört talas om det nya studiestödet enligt en undersökning Foto: Håkon Mosvold Larsen/NTB

Åtta av tio svenskar har aldrig hört talas om det nya studiestödet enligt en undersökning som företaget Randstad Risesmart gjort. Samtidigt tror nästan nio av tio att det förbättrar chanserna för dem som arbetat ett tag att lyckas på arbetsmarknaden.

Studiestöd - en del av nya LAS

I samband med den nya las-uppgörelsen klubbade riksdagen ett nytt omställningsstudiestöd. Det gör att du kan få 80 procent av lönen i bidrag för studier om de stärker dig på arbetsmarknaden.

För att få pengarna måste man uppfylla vissa krav, till exempel ha jobbat minst 8 av de senaste 14 åren. Studiestödet betalas ut för studier från den 1 januari 2023. Men redan den första oktober kan man söka utbildningar och pengar via CSN.

– Oavsett om man breddar sig eller går den traditionella karriärstegen får man möjlighet att bygga på med kompetens. Studiestödet gör att det blir en buzz kring vidareutveckling, säger Gabriella Nilsson, director på Randstad Risesmart, ett företag som arbetar med omställning och karriärutveckling.

Ökad möjlighet att byta bransch

Enligt undersökningen tror en majoritet av svenskarna att det nya studiebidraget ökar möjligheten att få jobb i en annan bransch än den man arbetat i innan.

– När man jobbat ett tag kanske man vill testa att göra något nytt. Det är en annan era i dag än förr. Du kan ha flera typer av jobb under ditt arbetsliv, säger Gabriella Nilsson.

En dryg tredjedel av de tillfrågade tror att studiestödet gör att man kan konkurrera mer effektivt i rekryteringsprocesser. En tredjedel anser också att omställningsstöd ökar möjligheten att kompetensutvecklas inom ramen för ens tjänst.

Bara 13 procent tror dock att studiestödet ökar chanserna för just dem att behålla sin nuvarande anställning.

–  Jag tror man marknadsfört det här bidraget mer som kompetensväxling. Många tycker nog att de klarar av sitt jobb bra och är trygga i det, säger Gabriella Nilsson.

Om Sifo-undersökningen 
Undersökningen genomfördes i Kantar Sifos webbpanel på uppdrag av Ranstad Risesmart i början av september 2022. Totalt intervjuades 1 488 personer i åldern 18–65 år, varav 1192 personer inom sysselsättning. Panelen är representativt rekryterad utifrån slumpmässiga urval och inte självrekryterad.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Kompetensutveckling

Jobbade och krävs på tusentals kronor – regeln ändras inte

Flera personer som pluggar med omställningsstudiestöd har krävts på tiotusentals kronor av CSN. Anledningen är att de har jobbat några timmar medan de pluggat. Men Lotta Edholm (L), ansvarig minister, ser ingen anledning att ändra på reglerna.
David Österberg Publicerad 22 april 2026, kl 06:01
Alternativ bildtext.
Bildtext. Foto: Jessica Gow/TT/Fredrik Sandberg/TT.

För ett par veckor sedan berättade Kollega om Robert Toth som studerat med omställningsstudiestöd, OSS. Han fick ett återkrav från CSN på 56 000 kronor eftersom han jobbat 24 timmar under studietiden.

Och Robert Toth är långt ifrån ensam om att krävas på stora belopp efter några timmars arbete under studierna. Flera läsare har hört av sig till Kollega med liknande berättelser. 

Att det är otydligt vad som gäller blir tydligt när Kollega granskar de ärenden som kommit in till Överklagandenämnden för studiestöd, ÖKS (se faktaruta). Ett tiotal personer har begärt att nämnden ändrar på CSN:s beslut om återkrav. Flera av dem har bara arbetat några timmar under studietiden. 

En person har fått ett återkrav på drygt 14 000 kronor efter att ha jobbat 8 timmar och 15 minuter under en period. Återkravet var riktigt, anser ÖKS och avslog överklagandet. En annan tog, under studietiden, ut fem semesterdagar från det jobb hon var tjänstledig från och krävdes därför på nästan 26 000 kronor. Även det återkravet var korrekt, enligt ÖKS. 

Okej att jobba 7 timmar

Men det händer också att ÖKS går på de klagandes linje. Att kräva tillbaka studiemedel från en person som jobbat 7 timmar var fel, enligt ÖKS. Det var också fel att skicka återkrav till en person som jobbat två timmar under sin praktik, enligt nämnden.

När CSN fattar beslut om återkrav gör de det med stöd i lagen om omställningsstudiestöd. I den står att den som har arbetat för mycket ska betala tillbaka pengar till CSN.

Men i förarbetet, alltså den utredning som låg till grund för lagen, står också att CSN inte ska kräva tillbaka pengar om en studerande endast arbetat ”ett fåtal timmar” under studietiden. Frågan är vad det betyder. 

När förslaget var ute på remiss ville CSN att regeringen skulle precisera vad ”ett fåtal timmar” betyder:

”CSN vill att det i det fortsatta lagstiftningsarbetet tydligare framgår vad som avses med arbete ett fåtal timmar mer än vad som tidigare anmälts till CSN. Mer specifikt vill CSN veta om det rör sig om ett fåtal timmars arbete per dag, vecka eller månad.”

Någon sådan precisering blev det dock aldrig. I stället har ÖKS tolkat vad ”ett fåtal timmar” betyder – och den tolkningen är strikt. Enligt ÖKS räcker det att någon har jobbat mer än en procent av en heltid för att CSN ska ha rätt att kräva tillbaka pengar. Det betyder exempelvis att den som pluggar på heltid i fem månader maximalt får jobba åtta timmar under den tiden.

Tillåtet att jobba när man pluggar

För den som studerar med vanligt studiemedel gäller helt andra regler. Den som pluggar på heltid på universitet kan maximalt få 4 120 kronor i studiebidrag och 9 472 kronor i studielån i månaden. Den studerande förutsätts då plugga 40 timmar i veckan, motsvarande ett heltidsjobb. Trots det är det tillåtet att jobba vid sidan om studierna. Under en termin får en student tjäna 114 676 kronor utan att det påverkar rätten till studiemedel.

 Den som tjänar 150 kronor i timmen kan med andra ord jobba 38 timmar i veckan utan att det påverkar rätten till studiemedel.

Lagen om omställningsstudiestöd stiftades under den förra regeringen. I dag är det Lotta Edholm (L) som är ansvarig minister för stödet. Hon vill inte ställa upp på en intervju, men skickar skriftliga svar.

”(…) Tanken med stödet är att täcka det inkomstbortfall som blir följden av minskat arbete till förmån för studier. Den som börjar studera och inte minskar sitt arbete i motsvarande omfattning drabbas ju inte av ett inkomstbortfall och därför är det rimligt att de inte heller kan få lön och kompletterande omställningsstudiestöd som tillsammans uppgår till mer än motsvarande heltid.”

I lagtexten står att CSN inte ska skicka återkrav om en studerande arbetat "ett fåtal timmar". Lagen preciserar inte vad "ett fåtal timmar" innebär. ÖKS har slagit fast att det är maximalt en procent av en heltid. Är det en rimlig tolkning av lagen? 

”Jag kan som statsråd inte uttala mig om hur en myndighet tolkar lagstiftningen men jag noterar att det finns viss flexibilitet i systemet.”

Och hur har det då gått för Robert Toth? Han har nyligen lämnat in en stämning till EU-domstolen och hoppas att den ska pröva hans ärende.

För att betala av skulden till CSN har han tvingats ta ett banklån.