Prenumerera på Kollegas nyhetsbrev
Är du medlem i Unionen? Prenumererar du inte redan på Kollegas utmärkta nyhetsbrev?
Då kan du anmäla dig via länken så får du alla Kollegas bästa nyheter och tips direkt i din inkorg - varje vecka.
Fiffigt va?
Klarna skär ner igen – facket: ”Vi får inga svar”
Klarna fortsätter skära ner på tjänster. Unionen riktar åter kritik mot Klarna för bristen på kommunikation med facket.
I måndags fick 500 anställda på Klarna veta i ett videomeddelande att företaget ska omorganisera deras avdelningar.
Klarna bekräftar i ett mejl till Kollega att det handlar om neddragningar om färre än 100 personer globalt. Mellan 10 och 20 av dem har redan kontaktat Unionens fackklubb under veckan efter att de fått avgångserbjudanden.
– De som fått erbjudande om avgångsvederlag är såklart väldigt upprörda. Vi i facket fick någon sorts notis precis innan att det här skulle hända, men ingen specifik information, säger Sen Kanner, ordförande för Unionenklubben på Klarna.
Tre avdelningar inom Klarna berörs av den nya neddragningen som rör bland annat it och rekrytering.
Väntar på klara besked
Det råder delade meningar om huruvida Klarna kontaktade facket på rätt sätt före meddelandet om den nya neddragningen. Klarna anser att man informerat facken. Unionen tycker inte det gjorts på rätt sätt.
– Vi har inte fått veta hur många som berörs, vi väntar fortfarande på besked om nedskärningarna, säger Sen Kanner.
Unionenklubben fick ett mejl i måndags som var så otydligt att man först trodde det var ett spam, enligt Unionens Björn Larm, gruppchef för regionkontor Stockholm.
– Det var så knapphändigt att det inte var användbart, vi trodde det var spam. Vi har fortfarande inte fått helhetsbilden av vad Klarnas intention är. Vi och Unionenklubben frågar men vi får inga svar, säger Björn Larm.
Tvisteförhandlingar pågår
Tidigare har Klarna kommunicerat neddragningar utan att först förhandla med lokala fackföreträdare i enlighet med den svenska medbestämmandelagen, enligt Unionen.
Just nu pågår tvisteförhandlingar om brott mot MBL mellan Unionen och Klarna som ingen av parterna vill kommentera i nuläget.
Sedan varslet i våras har cirka tio procent av personalstyrkan, 700 personer, accepterat ett avgångserbjudande från Klarna, enligt Klarnas presschef.
– Väldigt många säger upp sig hela tiden. De har förlorat förtroendet för företaget och tappat motivationen, säger Sen Kanner.
Klarnas svarar på Kollegas frågor om neddragningarna i ett mejl från företagets presschef Filippa Bolz:
”Under sommaren tillträdde en ny COO, och det är naturligt att man som ny chef gör förändringar, vilket är det som nu sker. Färre än 100 roller berörs och de berörda anställda erbjuds avgångsvederlag. I nuläget hoppas vi komma överens med berörda anställda. Det är väldigt tråkigt att vissa kollegor kommer att lämna Klarna, men vi stöttar dem på alla sätt vi kan.”
Hoppas på kollektivavtal
Unionens klubbordförande Sen Kanner hoppas att företaget efter inspektion av Arbetsmiljöverket och tvisten med Unionen och Finansförbundet börjat överväga att införa ett kollektivavtal.
– Jag vill betona att vi i facket fortfarande har ett bra samarbete med HR och att vi vill nå samma mål. Jag hoppas på ett kollektivavtal och känner att vi närmar oss det, många blir mer och mer medvetna om fördelarna, säger Sen Kanner.
Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar
”Jag är trött på att bli uppsagd” – spelutvecklaren som vill lämna dataspelsbranschen
Efter decennier av tillväxt i dataspelsbranschen har kurvan vänt. Många sägs upp och i regel innebär det utköp. ”Jag är trött på att bli uppsagd och vill lämna branschen”, säger Arend Stührmann, uppsagd för fjärde gången.
Arend Stührmann må vara född i Tyskland, men under sin 15 år långa karriär inom dataspelsbranschen har han jobbat på företag i Australien, på Island, i Kanada, Storbritannien, Tyskland flera gånger och sedan snart 4 år i Sverige.
– Jag är trött på att flytta för att få jobb. Vi har köpt bostadsrätt, jag och min fru har svenska vänner utanför jobbet och Sverige är en bra plats att leva på. Men jag är också trött på att bli uppsagd.
Ett tag skolade han om sig till snickare för en mer stabil tillvaro. Men han hade också fyllt 40, och att då komma in som ny byggnadsarbetare blev för tungt.
Det är inget unikt att flytta runt i världen för den som jobbar med att utveckla dataspel. Inte heller att bli utköpt.
Det är så det går till, även i Sverige där vi egentligen har ett system med lagar och kollektivavtal som ska reglera hur uppsägningar vid arbetsbrist går till.
Utköpt för andra gången
Arend Stührmann har lärt sig den svenska modellen, i alla fall teoretiskt.
Från dag ett i Sverige gick han med i facket. Han säger sig ha med det hemifrån, han har fortfarande farfaderns stämpelböcker med klistermärken från förtroendeuppdrag i tyska IG Metall.
I början av året var det dags igen.
Han blev utköpt av den franska speljätten Ubisoft. Det blev därmed andra gången han blev utköpt på grund av arbetsbrist i Sverige.
”Välfärd lockar många i dataspelsvärlden”
Han får nu ersättning från a-kassan och går utbildningen som Arbetsförmedlingen anvisat till.
– Men många unga och människor från andra länder står helt utan sådant. Stockholm lockar många i dataspelsvärlden, flera bra studior finns här. Liksom välfärdssystemet. Men få känner till att arbetsmarknaden inte är en del av det, att man själv måste sätta sig in i den.
Ständig tillväxt sedan 1990-talet, peak under pandemin och evigt inflöde av unga från hela världen som vill jobba med dataspel, gör att sådant som anställningsvillkor och arbetsmiljö inte alltid är prio ett, enligt Arend Stührmann.
Nu har det mattats av.
Det är inte helt lätt att exakt veta hur branschen mår i Sverige. Svängningarna syns inte alltid i offentlig statistik.
Enligt statistik över varsel inom yrkeskoder 61 och 62 ”databehandlingsverksamhet”, som Kollega begärt ut från Arbetsförmedlingen, varslades 1 515 personer fram till och med oktober i år. Det är färre än de senaste två åren.
Utköp döljer krisen i statistiken över uppsägningar
Men varslen säger inte mycket, just eftersom de flesta blir utköpta. Då syns man inte i statistiken, utan det blir en uppgörelse mellan anställd och arbetsgivare.
På Arend Stührmanns studio blev till exempel en femtedel utköpta tillsammans med honom. Och Ubisoft där han jobbade är inte det enda spelbolag som gjort sig av med folk i år.
– Jag förstår varför företag gör så här, de bedriver inte välgörenhet. Om pengarna inte räcker, räcker de inte. Egentligen tror jag att spelbranschen normaliseras nu när det gäller efterfrågan. Pandemin var ett undantag, säger Arend Stührmann.
Så han blev inte förvånad när ”head of studio” närvarade vid stormötet där i början av året. Det som brukar sägas sades: ”Ekonomin går inte så bra”, ”många utmaningar”, ”finns ingen annan lösning”, ”vi måste tyvärr säga upp”.
Samma dag fick Arend Stührmann veta att han blev av med jobbet.
– De vill ofta behålla de yngre. Vi äldre med mer erfarenhet är också ofta dyrare.
Kollektivavtal fanns inte, men Arend Stührmann och en kollega är fackligt förtroendevalda. De agerade ändå. Gick igenom kollegors utköpsavtal och fick gehör för förbättringar som längre uppsägningstid med lön, tjänstepension som arbetsbefriade, med mera.
Kan man säga nej till att bli utköpt?
– Ja, men då får du räkna med att det kan leda till något sämre. Skriver man under har man ju en garanti. Jag har också sett andra företag än just Ubisoft som utnyttjar den osäkerheten.
