Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Unionen: Klarna har brutit mot MBL igen

Efter sommaren har de som vägrat skriva på Klarnas avgångsavtal fått nya tjänster. Även i den processen bröt företaget mot medbestämmandelagen, enligt Björn Larm på Unionen.
– Klarna har gjort det här på ett svinigt och fult sätt, säger han.
Elisabeth Brising Publicerad
"Det var troligtvis ett brott mot medbestämmandelagen, eftersom de krävde svar av de anställda före", säger Björn Larm på Unionen om Klarnas nya agerande. Foto: Claudio Bresciani/TT

I våras varslade Klarna tio procent av personalen. Unionen anklagade Klarna för att bryta mot medbestämmandelagen, MBL. Nu har det hänt igen, enligt Unionens ombudsman Björn Larm.

De som vägrade skriva på Klarnas avgångserbjudande i våras fick veta att de skulle omplaceras i stället. Men de var tvungna att svara ja eller nej till de nya tjänsterna redan innan den slutliga förhandlingen om arbetsbrist hölls med Unionen.

Troligen brott mot MBL 

– Det var troligtvis ett brott mot medbestämmandelagen, eftersom de krävde svar av de anställda före, säger Björn Larm, gruppchef för regionkontor Stockholm på Unionen.

19 personer vägrade skriva på Klarnas avgångsavtal i våras och skulle erbjudas en omplacering. Klarna kallade till en förhandling med Unionen om arbetsbrist. Men de anställda fick innan dess reda på vilka tjänster Klarna ville de skulle ha. 

– Det var deadline för alla anställda att svara innan, så de hade rensat bordet och tvingat folk att tacka ja. Vi hade en meningslös förhandling, säger Björn Larm.

Riskerar bli uppsagd om man tackar nej

Inget tvingar visserligen en anställd att skriva på avtal om en omplacering men om man vägrar hamnar man i en utsatt roll enligt Björn Larm.

– Om man tackar nej kan man ha förbrukat sin plats i turordningen och bli uppsagd. De hade i praktiken inget val om de ville vara kvar. Det är inte så lagen är tänkt att användas. Klarna har gjort det här på ett svinigt och fult sätt. Man rundade förhandlingen, den var ett spel för gallerierna, säger han.

Nedgradering och sämre lön

En del anställda som fått omplaceringserbjudandet valde att lämna Klarna med det gamla avgångsavtalet medan andra antog den nya arbetsbeskrivningen. För vissa har det inneburit en nedgradering med sämre lön.  

Just nu pågår en tvisteförhandling mellan Unionen och Klarna. Klarna krävs på skadestånd för att ha struntat medbestämmandelagen när de genomförde nedskärningar i våras. Sedan dess har mer än 750 personer lämnat företaget enligt fackklubbens ordförande.

Klarna har avböjt att kommentera uttalandena med hänvisning till den pågående tvisteförhandlingen med Unionen. 

Arbetsdomstol kan avgöra

Först hålls tvisteförhandlingar mellan Unionen, Finansförbundet och Klarna Bank AB om brott mot MBL där fackförbunden yrkar på skadestånd. Om parterna inte kommer överens går ärendet vidare till Arbetsdomstolen som avgör fallet.

Det här är medbestämmandelagen (MBL)

Enligt MBL är en arbetsgivare som inte har kollektivavtal skyldig att förhandla med de fackliga parterna på arbetsplatsen i frågor som rör uppsägning på grund av arbetsbrist. Detsamma gäller om arbetsgivaren planerar viktigare förändringar av verksamheten eller arbets- och anställningsförhållandena för de fackligt anslutna på arbetsplatsen.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Jobbade jour utan ersättning – Unionen kräver bolag på miljoner

Tre driftledare tog jouren kvällar, nätter och helger – och höll igång verksamheten när det krisade. Men enligt Unionen fick de aldrig betalt. Nu stäms arbetsgivaren på över 1,9 miljoner kronor.
Ola Rennstam Publicerad 7 augusti 2026, kl 06:02
De tre driftledarna arbetade kvällar, nätter och helger i åratal - utan att få ersättning för jour och övertid. Nu kräver Unionen ett stort skadestånd för brott mot arbetstidsregler. Foto: Colourbox

Tre medlemmar i Unionen kräver sin arbetsgivare – ett företag som sköter färdtjänst, sjukresor och skolskjuts i Skåne – på stora summor i Arbetsdomstolen efter en tvist om jour och övertid. 

Två av driftledarna hade ansvar för en jourfunktion utanför ordinarie arbetstid – kvällar, nätter och helger. Dit kom akuta ärenden som behövde hanteras direkt för att undvika störningar i trafiken. Trots det fick de varken ersättning för att stå i beredskap eller för arbetet som utfördes under kvälls- och helgpassen. Allvarligt, menar Unionen, som nu stämt företaget i Arbetsdomstolen.

– Det här har pågått under en lång tid och vi vet att medarbetare har påtalat den omfattande arbetsbördan för chefer utan att det skett någon förbättring. Så mot bakgrund av det har vi svårt att se att det skulle kunna vara ett misstag från arbetsgivarens sida, säger Annika Melin Koeppel, förbundsjurist på Unionen som företräder medlemmarna.

2,5 timmars övertid varje dag – utan betalning

Samtidigt ska en tredje anställd ha arbetat långa dagar med ansvar för skoltrafikens drift. Hans arbetsdag började tidigt och slutade sent – i praktiken omkring 2,5 timmars övertid varje vardag, enligt Unionens stämningsansökan. Inte heller det arbetet ska ha ersatts.

Reglerna i avtalet är tydliga: om en arbetsgivare kräver att en anställd ska stå till förfogande och arbeta utanför ordinarie arbetstid, då har man också rätt till ersättning, säger Annika Melin Koeppel.

Kräver bolaget på miljoner

Facket menar att det rör sig om systematiska avsteg från kollektivavtalet under en längre tid. Totalt kräver Unionen drygt 800000 kronor för en av medlemmarna och 270000 kronor för en annan för utebliven beredskaps- och övertidsersättning. För den tredje medlemmen kräver Unionen närmare 90000 kronor i övertidsersättning. 

Summorna talar sitt tydliga språk om hur mycket kvälls- och helgarbete som har utförts, säger Annika Melin Koeppel. 

Brott mot viloregler påverkar privatliv

Utöver det yrkar Unionen på 325 000 kronor i skadestånd för de tre medlemmarna samt 450000 kronor till förbundet för brott mot arbetstidsregler och kollektivavtal. Sammanlagt landar alltså Unionens krav på över 1,9 miljoner kronor.

Hur allvarligt är det att en arbetsgivare bryter mot viloreglerna?

De här reglerna finns av en anledning – det ska ges möjlighet till återhämtning från arbetet för att man ska kunna utföra ett bra jobb. Jobbar man som medlemmarna gjort i det här fallet påverkas både privatlivet och arbetslivet.

Fotnot: Arbetsgivaren har avböjt att kommentera tvisten.

Skillnaden mellan övertid, jourtid och beredskap

  • Övertid: Du får arbeta max 150 timmar allmän övertid per kalenderår. Maxgränsen är 50 timmar under en kalendermånad. Ersättningen är antingen pengar eller betald ledighet (kompensationsledighet). 
     
  • Jourtid: Du är på arbetsplatsen och väntar på att eventuellt arbeta. Detta räknas inte som ordinarie arbetstid. Du får särskild jourersättning.
  • Beredskap: Du är tillgänglig hemma men måste kunna rycka in. Ersättningen för detta är lägre än vid vanlig jour.

    Källa: Unionen