Hoppa till huvudinnehåll
Hälsa

"För mig är jakten en slags terapi"

Kristofer Mannerström är chefen som inte enbart jagar resultat, utan även rådjur och hare. All tveksamhet inför jakt försvann när han fick barn.
Johanna Rovira Publicerad
Kristofer Mannerström sitter i jakttorn med bössa i handen.
"Poängen för mig är inte skjutandet i sig", säger chefen Kristofer Mannerström, som ser jakt som terapi. Foto: Sofia Beijer

Varför jagar du?

– För mig är det en anledning att komma ut i naturen, en slags terapi. Man sitter med sig själv och sina tankar. Poängen för mig är inte skjutandet i sig. Större delen av jakten går ut på att vänta, titta på soluppgången, iaktta ekorrar och lyssna på fågelsång. Alla jägare som hävdar något annat ljuger.

När började du jaga?

– Jakten är på sätt och vis ett arv efter min far och farfar. När min farfar dog 2011 ärvde jag hans vapen och tog jägarexamen. Min far arrenderar jaktmark av kommunen, som jag får jaga på. Tidigare tyckte jag att det var obehagligt att ta hand om viltet, men efter att jag fått barn insåg jag att jag lika gärna kunde stycka vilt och hantera inälvor som att hantera äckliga bajsblöjor.

Vad är största utmaningen med jakten?

– Att överlista det vilda djuret som både ser och hör bättre än jag.  Jag minns en gång när jag kom hem från jobbet, tog en hopfällbar pall och åkte ut med några kulor i fickan utan att ens byta om först. Jag satte mig på en höjd och fick syn på ett rådjur väldigt långt borta på fältet. I skydd av ljudet från bilar som körde förbi en bit bort smög jag mig långsamt på det och när jag var ca 130 meter ifrån hoppade det ner i ett dike. Efter en väntan på 45 minuter hoppade det äntligen upp och jag träffade perfekt. Det är en skön känsla att lyckas smyga så långt utan att bli upptäckt.

Vilken typ av jakt föredrar du?

– Jag jagar helst ensam och gillar att vaktjaga, alltså sätta sig och vänta och hoppas att det kommer något rådjur, samt att smygjaga. Det är som det låter – man smyger sig inom skotthåll.

Tänker du på jobbet när du jagar?

– Nej, jag försöker vara i nuet. Jakten är ju ett sätt att komma ifrån arbetet, en avkoppling.

Vad jagar du?

– Framför allt rådjur, men även räv, hare och älg. Jag skulle aldrig jaga för troféer, det tycker jag är förkastligt. Jag flår, styckar, maler, tillagar och äter allt jag skjuter, så jag har nytta av min jakt.

Vad får du för reaktioner på din jakt från omgivningen?

– Det är lite kontroversiellt med jakt och det framställs ibland på ett orättvist sätt. Jakt uppfattas kanske som negativt eftersom det är vapen inblandande och djur som skjuts. Det händer att jägare till och med får sina jakttorn nedsågade. Det är dock en orättvis bild eftersom viltvården i Sverige bedrivs av jägare som både matar och håller ordning på djuren. Jag tycker det är bättre att äta djur som fötts i det fria och mått bra under hela sitt liv än att äta djur som fötts i fångenskap.

Namn: Kristofer Mannerström

Gör: Design - och utbildningschef på Coloreel.

Ålder: 43

Bor: Huskvarna

Drömbyte: Skulle väl vara en 10-taggare i så fall.

Bästa viltmaträtten: Mammas rådjursgryta, helt klart. 

Här är receptet: 

1 kg kött

1 gul lök

3-4 morötter

1 tesked salt

2 kryddmått svartpeppar

1 buljongtärning

¼ dl soja

2 dl vatten

Brun maizenaredning

Grädde efter smak

Skär köttet i skivor eller bitar. Stek dem i smör, salta och peppra. Häll på vatten. Skär morötter och lök i bitar och lägg i. Häll i soja och buljongtärning. Låt allt koka på medel-svag värme ca 1-1,5 timme beroende på vilket kött man har. Man kan behöva hälla i mer vatten efter hand. När köttet känns mört, red såsen med maizena och häll i en skvätt grädde.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning
C&K 2-25

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Hälsa

Så slutar du med semesterdrickandet

Närmare varannan svensk påverkas negativt av någon annans drickande på semestern. 25 procent dricker mer än de själva hade planerat och var sjätte är kritisk till sitt intag visar en ny undersökning av IQ. Men det finns tips för att dra ner.
Elisabeth Brising Publicerad 25 augusti 2025, kl 06:01
Många svenskar dricker mer än vanligt på semestern. För en del är det svårt att dra ner på alkoholen när vardagen tar vid. Men det finns knep. Foto: Colourbox

Sommar är resor, grillkvällar och för en del mer vin och öl än till vardags. Men många bäckar små sliter på hälsan och humöret. 

Enligt IQ:s undersökning dricker fyra av tio varannan dag eller oftare under semestern. Var fjärde (26 procent) dricker mer än de på förhand tänkt. Så många som 40 procent tycker att någon annans drickande påverkar dem negativt. 

"Oroväckande och bör tas på allvar" 

Mojtaba Ghodsi.
Mojtaba Ghodsi, vd IQ. Foto: Fredrik Hjerling

– För de allra flesta är det inga problem att under en period öka sitt drickande. Men att så pass många har druckit mer än de planerat och på ett sätt som gör att de till och med ifrågasätter sitt eget drickande bör tas på allvar. Att nästan varannan dessutom påverkats negativt av någon annans drickande är oroväckande, säger Mojtaba Ghodsi, vd för IQ i ett uttalande.

De flesta kan minska drickandet på egen hand när semestern är över och vardagens rutiner tar vid. 

– Men om det inte går ska man inte vara rädd för att söka hjälp, säger Mojtaba Ghodsi.

IQ:s undersökning av alkoholvanor 

Fyra av tio (39 procent) dricker varannan dag eller oftare under semestern.

Var fjärde (26 procent) dricker mer än de på förhand tänkt. 

Drygt fyra av tio (44 procent) har påverkats negativt av andras drickande.

Var sjätte (17 procent) har ifrågasatt sitt eget drickande.

Var femte (21 procent) dricker alkohol för att varva ner på sommarsemestern.

Drygt hälften (56 procent) dricker mer alkohol under en utlandssemester jämfört med semester hemma.

Källa: IQ:s enkät med drygt tusen svenskar i juli 2025. 
IQ är ett dotterbolag till Systembolagethttps://www.iq.se/

Här är varningssignalerna

En som jobbar med behandling av skadligt bruk av alkohol, droger och spel om pengar är Moa Carlstedt, socionom och behandlare, på Öppenvård Vuxna Gustav i Malmö stad. 

Vilka är varningssignalerna att det är svårt att dricka mindre?

moa_carlstedt
Moa Carlstedt. Foto: Privat

– De kan vara subtila, som att man tänker mycket på alkohol och känner ett sug efter att dricka, även vid tillfällen man inte brukar göra det, efter jobbet till exempel. Ett annat vanligt tecken är att man dricker mer än vad man planerat eller bestämt sig för.

Beroende kännetecknas av flera saker, som toleransökning, abstinens och att man har svårt att kontrollera sitt drickande. Att fortsätta dricka trots negativa konsekvenser för sig själv och andra är också ett tecken på att ett beroende kan ha utvecklats. Undanhåller du drickandet, eller dricker stora mängder ensam kan det vara en riskfaktor enligt Moa Carlstedt. 

– Funktionen av alkohol är olika för alla vi möter, men det kan vara bra att reflektera kring. Varför dricker jag? I vilka situationer? Undviker du att göra saker du behöver eller vill eller tycker du att det är svårt att hålla dig till planen för hur mycket du tänkt dricka? 

När det gäller personer omkring en som dricker för mycket är rådet att våga kommunicera sin oro. 

– Det finns ofta en rädsla för att tränga sig på eller vara obekväm. Prata utifrån dig själv, vad du ser och att du känner en oro. Våga fråga: Hur mår du? Det finns mycket tabu kring skadligt bruk, en drivkraft för mig i mitt jobb är att minska det tabut. 

TIPS FÖR ATT MINSKA DITT DRICKANDE

  • Kartlägg hur drickandet sett ut under semestern? Hur har det sett ut senaste veckan?
  • Hur skulle du vilja att det ser ut?
  • Gör en tydlig konkret plan. Sätt upp egna mål för antal glas per vecka och vid vilka tillfällen.
  • Planera in aktiviteter som inte är alkoholrelaterade som träning eller andra fritidsintressen utan alkohol.
  • Drick ”varannan vatten” . Varva alkohol med goda alkoholfria alternativ.
  • Om du märker att det är svårt att minska drickandet – sök hjälp och stöd. 

Tips från Moa Carlstedt på Öppenvård Vuxna Gustav i Malmö stad.

Hur mycket är lagom?

Alkoholprofilen.se kan du göra ett test kring ditt drickande. Alkoholsnacket.se är en sida för dig som är orolig för någon annans alkoholvanor. 

Här finns mer support

  • Alkoholhjalpen.se. Anonymt stöd i forum, i självhjälpsprogram och stöd på telefon 020-84 44 48.
  • Ideella organisationer, till exempel Anonyma alkoholister.
  • Du kan besöka vårdcentralen.
  • Socialtjänsten i din kommun kan erbjuda samtal.
  • Företagshälsovården, om det finns på ditt jobb.
  • En beroendemottagning