Nästa år införs ett nytt studiebidrag som gör att du som jobbat ett tag kan plugga och få upp till 80 procent av lönen. Fullt utbyggt beräknas stödet nå 40 000 svenskar varje år. Många tjänstemän i privat sektor är högutbildade och en majoritet väntas välja högskolor och universitet för sin kompetensutveckling. Men är högskolan redo att möta behovet? Flera tunga aktörer hävdar att så inte är fallet. Utbildningssystemet matchar inte de ökade behoven, anser de.

– Det behövs förändringar i kursutbudet på universitet och högskolor, med fler korta kurser som är anpassade till yrkesverksamma. Kurserna bör även vara flexibla så att det är möjligt att jobba samtidigt. Vi behöver också ett bättre system för validering, sa Unionens ordförande Martin Linder till Kollega (nr 1/22).

Fackorganisationerna PTK och LO har tillsammans med Svenskt Näringsliv gett ett konkret förslag till regeringen för att sjösätta studiestödet mer effektivt. De vill bland annat utreda en ny finansieringsmodell som stödjer utvecklingen av fler korta kurser och öronmärkta bidrag för att skapa påbyggnadskurser för yrkesverksamma. Även TCO och Teknikföretagen har tidigare kritiserat högskolan för att vara föråldrad.

Några som redan tänker nytt är Centrum för tjänsteforskning, CTF, vid Karlstads universitet. De har utvecklat skräddarsydda kurser på avancerad nivå för att matcha yrkesverksamma.

– Vi utvecklar 20 kurser på masternivå, varav sju redan är igång, säger Hans Björkman, forskare, lärare vid CTF och egenföretagare.

Populära ämnen är digital omställning, servicedesign och tjänstefiering. Kurserna är korta, 5 högskolepoäng, och pågår 9–12 veckor i låg studietakt på distans. Projektledare och lektor Carolina Camén arbetar med att utveckla kurserna tillsammans med kollegor och företag och marknadsför dem till en äldre målgrupp ”som inte hänger på antagning.se eller högskolemässor”. Kurserna bekostas delvis av programmet Expertkompetens som KK-stiftelsen, som finansierar utbildning på avancerad nivå i samverkan med näringslivet, driver vid flera svenska lärosäten.

Innan utbildningarna startade genomförde lärarna kompetenskartläggningar för att se vilket utbud det fanns behov av.

– Vi har också kollat av löpande vilka önskemål de yrkesverksamma har för att få ihop studierna med yrkesliv och familjeliv, säger Carolina Camén.

Till exempel hålls föreläsningarna oftast klockan 14–16.

– Alltså efter arbetsdagens viktigaste möten, men före hämtningen av barn, säger Carolina Camén.

Att undervisa studenter som har yrkeserfarenhet kräver ändrade arbetssätt och pedagogik, upplever lärarna.

– Vi relaterar kursuppgifter till deltagarnas egna verksamheter och jobbar mer case-baserat eftersom det finns mer erfarenhet än hos yngre studenter. Vi kallar dem inte studenter, utan kursdeltagare, säger Carolina Camén.

Det finns ett nyttotänk hos deltagarna, vilket också ställer nya krav på pedagogiken. Hans Björkman tror att det behövs fler högskolelärare med ett ben kvar i arbetslivet.

– Vi har en annan bild av vilken typ av utbildning vi ska ge. Vi tänker att folk ska träna sig, snarare än att konsumera en föreläsning.

Många vill fortsätta läsa fler korta kurser här. Med tiden kan de kanske fogas ihop till en hel masterexamen.

– Om intresset finns är det relativt enkelt för oss att skapa en metodkurs och en examensarbeteskurs, vilket krävs för en master. Men intresset har hittills framför allt legat på att gå kortare kurser, säger Pernille K Andersson, lektor och verksam vid CTF.

Sedan 2021 ska alla högskolor arbeta med livslångt lärande. Kollegas rundringning till sex högre lärosäten visar att det pratas mycket om frågan, men att lite gjorts än för att nå fler äldre studenter. Enligt Pär Weihed, prorektor vid Luleå tekniska universitet, kan andelen studerande från yrkeslivet öka från två procent till tjugo i framtiden.

– Det är en utmaning för högskolesektorn utan tvekan och vi måste tänka om, säger han.

Han och många andra vill modulisera mera – det vill säga skapa fler korta moment

av längre kurser. Lärosätena ser samtidigt en risk för att studentgrupper konkurrerar ut varandra om de inte får pengar för att utveckla nya kurser och platser. Alla de lärosäten som Kollega talat med tycker de har ett rätt bra utbud, men att det kan utvecklas. Ämnen som nämns är batteriteknik, AI, elfordon, ledarskap, hållbarhet och projektledning.

Pär Weihed i Luleå har också tagit initiativ till en digital ingång som ska samla tolv lärosätens utbildningar för yrkesverksamma. Det finns redan ett sådant försök: learning4professionals.se, men det krävs något nytt enligt Pär Weihed.

– I dag måste individen själv klicka runt på 38 olika webbsidor och leta kurser.

Han vill också att näringslivet ska bli tydligare med vad de vill ha. Få utanför offentlig sektor efterfrågar lärosätenas uppdragsutbildningar, enligt honom. Vill industrin ha högre utbildning, eller bara gratiskurser på nätet, undrar han.

– Det vi kan konkurrera med är vår kvalitet och forskningsöverbyggnad.

Alla Kollega talar med är överens om att validering av yrkeskunskaper vid antagning och tillgodoräknande av högskolepoäng är viktigt, men att det kräver resurser.

– Vi gör allt vi kan för att människor ska få tillgång till högre utbildning när man ansöker om validering av reell kompetens, men få begär det. Man borde kanske ha en starkare nationell samordning, säger Anna-Karin Andershed, som är prorektor vid Örebro universitet.

Hon ser också en risk att det nya studiestödet gör att utomstående trampar in för mycket i högskolans autonomi med ett nyttotänkande och har åsikter om vad som gör en anställningsbar.

Förslaget om ett nytt omställningsstudiestöd stöds av en majoritet i riksdagen – som väntas rösta ja i juni. Därefter blir det ett nytt huvudavtal mellan fackliga PTK och Svenskt Näringsliv. Unionens förhandlingschef Martin Wästfelt ser fram emot studiestödet.

Kommer man hinna genomföra det här redan i höst?

– Både ja och nej – utgångspunkten är en successiv utbyggnad, men det är viktigt att sätta igång så snabbt som möjligt. Ett stort antal personer kommer kunna söka utbildningar i höst med studiestart i januari 2023, säger Martin Wästfelt.

Fullt utbyggt beräknas det nya studiestödet kosta staten 6–9 miljarder kronor per år. Utbildningsminister Anna Ekström tror också att lagen får stöd.

– Jag har gott hopp om det. Det här har ju tagits fram gemensamt av arbetsmarknadens parter.

Är högskolan anpassad for yrkesverksamma tycker du?

– Det är uppenbart att det behövs ett arbete på lärosätena. Samtidigt ska de ju redan arbeta med livslångt lärande och se till att ha exempelvis korta kurser som möter de behov som finns.

Just nu har regeringen inga planer på att styra högskolan mer mot livslångt lärande.

– Nej det är inte på bordet, utan vi kommer följa införandet av reformen noga.

Fotnot: Kollega har intervjuat företrädare för dessa universitet: Karlstad, Linköping, Luleå, Mälardalen, Uppsala och Örebro.

Enkät – Varför kompetensutvecklar du dig?

TATJANA KARPENJA

JOBBAR MED: Projektledare Hållbarhet och digitalisering, RISE forskningsinstitut.

ÅLDER: 41 år.

KURS: Tjänstefiering, 5 högskolepoäng, masternivå.

– Det var mitt eget initiativ. Jag har jobbat här i 14 år så det är ett tag sedan jag studerade. Tjänstefiering är ett nytt aktuellt område som blir allt viktigare – jag behövde kunskapen.

Vad är tjänstefiering?

– Det innebär att man behöver ställa om till tjänster snarare än att konsumera produkter i olika delar av samhället. Det är ett sätt att bedriva affärer mer hållbart, få en smartare produktion och resursanvändning. Jag ville lära mig mer ordentligt om tjänstelogik och vad det innebär i praktiken.

Hur kändes det att börja plugga igen?

– Det var lite utmanande och spännande att komma tillbaka till skolbänken – och det digitalt. Ska man kombinera arbete med studier måste man planera för det. Jag fick veta i förväg när vi hade lektioner, vilket var bra, men man ska också planera för att hinna göra hemläxorna.

Vad tycker du om kursen?

– Intressant! Under kursens gång kunde jag öva på att skapa en tjänst om en förpackningsstrategi. Jag har redan nytta av kursen och kommer ha nytta av den även längre fram.

Känner du till det nya omställningsstudiestödet?

– Jag läste om det i Kollega, en viktig och spännande satsning.

Kommer du använda stödet i framtiden?

– Det tror jag säkert, för vi lever i en ständig förändring där man behöver förnya sina kompetenser och arbetssätt.

JOHAN CARLSSON

JOBBAR MED: Affärsutvecklare, Akademiska Hus AB.

ÅLDER: 34 år.

KURS: Tjänstefiering, 5 hp, masternivå.

– För att få tid att reflektera, för att få hjälp med teorier från forskare och prata med andra deltagare som jobbar med det här dagligen. Jag har läst om ämnet tidigare, men nu har jag mer praktisk erfarenhet och case jag ska utveckla.

Vad tycker du om kursen?

– Jättebra. Duktiga lärare och deltagarna var bra på att dela med sig. Det var en lagom omfattning som gick att kombinera med arbetet, jag läste delvis på arbetstid, delvis på fritiden.

Känner du till det nya studiestödet?

– Jag känner till att det är en del av las-överenskommelsen, men jag har inte satt mig in i vad det betyder mer konkret. Det låter som en bra idé.

Kommer du utnyttja det längre fram tror du?

– Jag vet inte.

BJÖRN WESTLING

JOBBAR MED: Biträdande projektchef, Johanneberg Science Park.

ÅLDER: 62 år.

KURS: Service management för yrkesverksamma, 5 hp, masternivå.

– Jag driver projekt om tjänsteinnovation och försöker hjälpa mindre bolag utveckla tjänster, så de tre kurser jag har läst på CTF passar mig extremt bra.

Vad tycker du om utbildningarna?

– Det var kul att komma i kontakt med forskning på ett sätt jag inte gjort sedan jag gick ut Chalmers 1982. Man får tillgång till välmeriterade lärare. Man får lägga ner en del jobb, men det är väl värt insatsen.

Känner du till det nya omställningsstudiestödet?

– Nej, men det låter vettigt.

Kommer du utnyttja det längre fram?

– Nej, jag kanske inte tillhör den primära målgruppen.