I en ny studie undersökte forskare vid Stockholms universitet hur många svar personer med utländskt klingande namn fick jämfört med personer med svenskt klingande namn. I studien skickades 5 600 fiktiva jobbansökningar ut till utannonserande jobb på den svenska arbetsmarknaden.
Resultatet blev en tydlig diskriminering av personer med utländskt klingande namn. Framför allt blev män förfördelade.
– Sökande med utländskt klingande namn får betydligt färre positiva svar än sökande med svenskt klingande namn. Vi ser också att män med utländskt klingande namn får färre svar än kvinnor med utländskt klingande namn, säger Anni Erlandsson, doktor i sociologi vid Stockholms universitet, som är den som skrivit studien.
Forskarna tog även in uppgifter på kontaktpersonens kön i jobbannonsen, för att se om män och kvinnor gjorde olika urval.
– Det är både manliga och kvinnliga rekryterare som diskriminerar ansökande med utländskt klingande namn, säger Anni Erlandsson.
De sökta jobben i avhandlingen fanns på hela arbetsmarknaden och Erlandsson berättar att tjänsterna delades in utifrån om de var kvinnodominerade, mansdominerade, könsbalanserade, låg- och högkvalificerade.
– I framför allt högkvalificerade yrken diskriminerar kvinnliga rekryterare män med utländskt klingande namn framför kvinnor med utländskt klingande namn. Manliga rekryterare diskriminerar på samma sätt men då i ansökningar till mansdominerade yrken.
Ser ni någon orsak till varför det är så här?
– Utifrån den här forskningen kan jag inte svara på det. Syftet med den här forskningen var att studera om det finns diskriminering. I framtida forskning skulle jag gärna titta på vilka mekanismer som ligger bakom diskriminering, säger Anni Erlandsson.
