Hoppa till huvudinnehåll
Ledarskap

3 tips för att locka framtidens talanger

Hur ser en attraktiv arbetsgivare ut för dagens studenter? Framtidens medarbetare vill att jobbet ska kännas meningsfullt och flexibelt – och att kontoret ska vara en plats för möten.
Publicerad
Ansikte med jordglob i pannan, kontorsstolar med medarbetare.
Framtidens jobb måste inte handla om att rädda jorden, men bör kännas meningsfulla och vara flexibla. Illustration: Kati Mets

Företag som Google, Microsoft och Apple ligger fortfarande i topp som världens mest eftertraktade arbetsplatser för studenter, oavsett om de pluggar ekonomi, teknik eller IT. Det som lockar är att befinna sig i framkant, såväl i ett globalt perspektiv som när det gäller tekniska innovationer.

Men själva kontoret har inte spelat ut sin roll.

– För mina studenter, blivande ingenjörer, är kontoret fortfarande viktigt. De vill jobba på ett schysst, funktionellt och inspirerande kontor där de kan träffa kollegor, säger Calle Rosengren, arbetsmiljöforskare vid Lunds universitet.

– Och titta på Google – vad vore de utan sina lekfullt utformade lokaler?

Men det räcker förstås inte med ett flott kontor. Nu när många av oss har testat hemarbete i skarpt läge under ett par år är det många som kommer att vilja fortsätta med det. Det vittnar inte minst Calle Rosengrens studenter om. För även om de suktar efter lokaler av Googles kaliber kan de inte tänka sig att jobba nio till fem.

– Nej, nej, de förväntar sig en helt annan frihet och flexibilitet, säger han.

Viktigt med flexibla lösningar

Att kunna erbjuda flexibla lösningar kommer alltså vara en viktig aspekt. Det ökar ju också företagens möjligheter att söka medarbetare bredare, även geografiskt. Calle Rosengren tror att framtidens kontor blir mer en yta för möten och en plats där vi blir ännu mer sociala än tidigare, medan själva arbetsuppgifterna lämpar sig bättre att göra hemifrån.

För arbetskamrater som känner varandra behöver det inte bli några större problem om mycket sker på distans. Men för nya grupper och nya anställda kan det bli svårare att få till en gemenskap.

– Att vara en attraktiv arbetsgivare handlar inte bara om hur man löser specifika arbetsuppgifter, utan om hur man formar och utvecklar en gemensam kultur. För att få till det kanske man behöver ses dagligen och då blir kontoret ganska viktigt, säger Calle Rosengren och påminner om Yahoos tidigare vd, Marissa Mayer, som under en period förbjöd distansarbete just av den anledningen.

Men saker sker inte av sig själva. Som arbetsgivare behöver man tänka igenom vad man vill ha kontoret till, vad som ska hända där. Det är också kopplat till kulturen och vilken typ av företag man vill vara, menar Calle Rosengren.

– Det måste vara tydligt för medarbetarna – och stämma överens med verkligheten. Det kan inte vara så att en röst säger att du kan jobba flexibelt samtidigt som kulturen signalerar att du måste vara på plats nio till fem för att kunna göra karriär.

De förväntar sig en helt annan frihet och flexibilitet

Förutsättningslösa, kreativa samtal är något som riskerar att gå förlorade när vi inte träffas lika ofta i trapphuset, vid kaffebryggaren eller mellan möten. De är viktiga för utveckling och innovationer, annars finns en risk att både företaget och medarbetarna stagnerar, menar docent Kristina Palm, som forskar i arbetsvetenskap vid bland annat Karolinska Institutet.

– Sådana samtal börjar med de som är på plats. Utmaningen för arbetsgivaren är att få till det så att tillräckligt många är på arbetet samtidigt, för att saker och ting ska ske som inte sker annars, säger hon.

Men oavsett möjligheten till flexibilitet, distansarbete och chokladpimpade fruktskålar – grundläggande för de flesta av oss är att vi vill ha ett meningsfullt arbete och bidra med något som andra har nytta av, menar Kristina Palm.

– Här har chefen en viktig uppgift att sätta ord på vad vi gör och tydliggöra att arbetsuppgifterna har en mening och bidrar till syftet.

Det har också blivit mer och mer angeläget för företag att hänga med i samhällsutvecklingen och försöka identifiera vilka frågor som är viktiga för den unga generationen, inte minst som ett sätt att marknadsföra sig själv. Lundaforskaren Calle Rosengren tror att det kommer att bli ännu viktigare när Greta-generationen kommer ut i arbetslivet.

– Men alla vill inte rädda världen. Man ska inte underskatta att unga människor vill ha trygghet, bra lön och kontorslokaler som passar verksamhetens behov.

Att göra alla nöjda är omöjligt, bara att erkänna det är ett steg. Allt handlar om avvägningar, menar Kristina Palm:

– Utgå från verksamhetens behov. Behöver vi vara på plats, hur mycket, vilka digitala lösningar finns, behöver vi designa om kontoret så att människor kan mötas? Och inte minst – vilken kompetens behöver vi och var finns den?

 

3 tips för att få talanger på kroken

1. SPONTANA MÖTEN

Förutsättningslösa, kreativa samtal är viktiga för utveckling och innovationer, utan dem riskerar både företaget och medarbetarna att stagnera. Men det är också viktigt att tänka igenom vilka som ska vara på kontoret, vad som ska ske där och hur ni ska samarbeta. Glöm inte att involvera andra avdelningar.

2. FLEXIBILITET

Digitalisering, hybrida kontorsformer, co–working och hemarbete – att kunna erbjuda flexibla lösningar kommer att vara en viktig aspekt. Det ökar också möjligheten att söka medarbetare bredare, även geografiskt. Fundera på var i landet, eller i världen, din arbetskraft finns och anpassa organisationen efter det. Behöver ni ett stort kontor eller räcker det att hyra in sig i mindre hubbar?

3. SYFTE OCH MÅL

Guldklocka och karriär är inte längre relevanta mål, de flesta vill att arbetet ska kännas meningsfullt. En attraktiv arbetsgivare kommunicerar vilka samhällsfrågor företaget adresserar och hur medarbetarna bidrar till att vara en del av utvecklingen. Fundera på om alla arbetsuppgifter verkligen är nödvändiga.

Källa: Kristina Palm, docent och forskare i arbetsvetenskap och Calle Rosengren, arbetsmiljöforskare.

 

Text: Ulrika Sundström

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Ledarskap

Så visar du empati med handling

Genom empati kan du hjälpa dig själv som chef och dina medarbetare att må bra. Och dessutom bidra till lönsamhet och innovation. Ett så kallat compassionfokuserat ledarskap bygger på medkänsla.
Gertrud Dahlberg Publicerad 8 april 2026, kl 06:01
Medkänslans magiska makt. Modernt ledarskap handlar allt mindre om självförverkligande och mer om att ha medkänsla, menar psykologerna Alexandra Thomas och Gabriela Jones. Illustration: Li Rosén

Vill du kunna leverera på topp och må bra? Lyfta både medarbetare och resultat? Ja, då finns det en kort och kärnfull fråga som du ständigt bör ställa dig: Hur kan jag som ledare bäst vara till hjälp? Den frågan är själva grundbulten i ett så kallat compassionfokuserat ledarskap, vars syfte är att sätta människan i centrum och främja en stöttande arbetskultur. Något som blir alltmer nödvändigt i vår svajiga samtid.

– Vi lever i en omvälvande, otrygg och polariserad tid för såväl människor som organisationer. Dessa påfrestningar triggar inte sällan individualism och konkurrens. För att kunna möta dagens komplexitet och oförutsägbarhet behövs en motvikt, där vi återknyter till varandra och aktiverar vår compassion, säger Alexandra Thomas, som är psykolog, specialist i organisationspsykologi.

Tillsammans med kollegan Gabriela Jones har Alexandra Thomas skrivit boken Compassionfokuserat ledarskap – en guide till den humana arbetsplatsen, som nyligen vunnit priset Årets HR-bok.

Där framhåller författarna att dagens ledare i högre grad än tidigare måste kunna ta till vara medarbetarnas kollektiva intelligens och innovationsförmåga för att skapa förutsättningar till ett meningsfullt och hållbart arbetsliv.

EMPATI I HANDLING

Compassion är en medfödd mänsklig förmåga som kan översättas med medkänsla. Men till skillnad från det svenska ordet innefattar begreppet inte en renodlad känsla. Compassion är ett aktivt val som leder till ett agerande – empati i handling. I dag är compassion ett etablerat och internationellt forskningsbegrepp.

Tidigare har många chefer strävat mot självförverkligande, ensamt presterande och att nå sin fulla potential. Men nu börjar ledarskapet vridas mot samarbete, tillit, trygghet och engagemang, skriver de i boken.

– Att leda med compassion är ett sätt att förverkliga sådana värden. Det innebär att du som ledare kan uppmärksamma och acceptera att dina medarbetare och du själv ibland har det kämpigt eller inte mår bra. Och att du då har en vilja att försöka förstå och att agera hjälpsamt, förklarar Alexandra Thomas.

Hon framhåller att forskning visar att samhörighet och vilja att arbeta tillsammans dessutom främjar lönsamhet. Till skillnad från otrygghet och härskarteknik, som skapar stress och leder till sämre resultat.

Chefer måste agera – inte bara känna empati

Men att leda med compassion ska inte viftas bort som något fluffigt och flummigt. Medkänslan är inte att förväxla med mesighet. Den bygger på aktiva handlingar, medvetna intentioner och kallas också ”empati i handling”. Syftet är bland annat att skapa resultat, välmående och konkurrensfördelar. Inte att vara snäll och omtyckt.

– Ett medkännande ledarskap är ofta ett krävande förhållningssätt. Det kan exempelvis vara att våga ge tuff men respektfull feedback till en medarbetare som inte levererat enligt förväntan.

– En compassionfokuserad ledare är aktivt modig och duckar inte. Men handlingen utgår i grunden från medkänsla och empati. En medarbetare som underlevererat kanske riskerar att få sparken om du inte ingriper i tid. Då är det snällaste du kan göra att vara rak och tydlig, menar Alexandra Thomas.

FEM FINA FÖRDELAR

1 Minskad stress och ökad resiliens, uthållighet.

Compassion stärker förmågan att möta motgångar med större lugn.

2 Ökad känsla av meningsfullhet och produktivitet.

Stärkt förmåga att vara produktiv även i utmanande situationer.

3 Bättre relationer. Compassion främjar sociala och hjälpsamma beteenden, vilket leder till bättre samarbete.

4 Stärkt psykologisk trygghet. Compassion skapar en kultur av trygghet och tillhörighet. Det leder till bättre prestationer och kreativitet.

5 Ökad stabilitet. Compassion i ledarskapet minskar sjukfrånvaro och personalomsättning, vilket stärker organisationens långsiktiga stabilitet. 

I det dagliga arbetet visar sig compassion genom små stöttande gester. Främst genom att försöka förstå och inse att vi alla är mänskliga och ofullkomliga. Det innebär att kunna möta medarbetare genom att lyssna öppet och nyfiket och ställa frågan om hur du bäst kan vara till hjälp. Lika viktigt är att du visar dig själv samma vänliga omsorg, självmedkänsla.

– Den gör också att du känner mer samhörighet med andra som har det svårt. Något som är centralt för ett compassionfokuserat ledarskap.

Självmedkänsla hjälper även dig som ledare att bli mindre självkritisk och bättre på att förstå dina egna tankar och känslor, menar Alexandra Thomas.

En annan bärande idé är förmågan till självreglering. Det innebär att kunna förhålla sig till känslor i stället för att reagera impulsivt utan att reflektera. Men det betyder inte att du ska trycka undan eller kontrollera det du känner så att du exempelvis aldrig visar att du blir arg eller ledsen.

Självreglering - tänk så här

I en vardaglig situation kan självreglering se ut så här, beskriver Alexandra Thomas:

Under ett möte blir du kritiserad för ett misstag du gjort. Blodet kokar och du vill omedelbart försvara dig. Men i stället för att gå till aggressivt motangrepp tar du några djupa andetag. Kanske går du undan ett litet tag för att lugna ner dig. Du frågar dig själv: Varför känner jag mig så triggad? Måste jag verkligen bita ifrån eller finns det något annat sätt?

Kanske kommer du fram till att det bästa är att i lugn ton fortsätta diskussionen och tillstå att du gjort fel. Kanske behöver du berätta hur du resonerat, så att ni alla kan lära er av ditt misstag.

Men är inte det här att vika ned sig och bli trampad på? Nej, menar hon, det mest hjälpsamma är att skapa en tillåtande dialog.

– Om du inte hade självreglerat dig och i stället blivit arg kanske dina medarbetare tystnat, känt sig otrygga och rädda. Känslor som inte bidrar till kreativitet eller resultat.

Släpp prestigen och reflektera 

Självreglering och att ha koll på sina känslor är en av de viktigaste delarna i ett compassionfokuserat ledarskap.

– När ledare och medarbetare vågar visa sig sårbara, visar att de kan ändra sig och erkänner när de gjort fel, händer det något. Det skapar öppenhet och ofta drag under galoscherna i hela organisationen, säger Alexandra Thomas.

Att släppa prestigen och reflektera över sig själv som ledare kräver mod och är en ständig process av eftertanke.

Och det är något som efterfrågas alltmer, inte minst av yngre generationer.

– 2025 års Gallupundersökning visar att de mest uppskattade ledaregenskaperna är hopp, tillit, compassion och stabilitet. Sådana värden lägger grunden för ett på lång sikt hållbart, fungerande arbetsliv. 

VÄSSA DIN KOMPETENS

  • Ta som vana att sätta ett mål för dagen. Fråga dig exempelvis vad du vill uppnå eller vad du vill att medarbetarna ska känna efter ett möte med dig.
  • Stäm under dagen av med dig själv: Gör jag rätt sak just nu? Hur mår jag just nu?
  • När dagen är slut, försök att se hur väl du lyckats hålla dig till din intention och ställ dig frågor som: I vilka situationer höll jag mig till min intention? När nådde jag fram? Vad kunde jag ha gjort annorlunda?
  • Kom ihåg att ingenting är kört. I ett compassionfokuserat ledarskap befinner sig både du och medarbetarna i ständigt lärande och utveckling.
    Källa: Gabriela Jones och Alexandra Thomas.