Hoppa till huvudinnehåll
Kompetensutveckling

Snart kan du plugga med lön

Om ett år finns ett helt nytt studiebidrag. Det gör det möjligt för den som har jobbat i några år att plugga och behålla en stor del av lönen. Och intresset är stort, visar Kollegas Novusundersökning.
David Österberg Publicerad
Sedlar och kvinna som studerar
Ett nytt, betydligt högre studiebidrag, ska göra det möjligt att byta jobb mitt i livet. Illustration: Linnea Blixt

När pandemin härjade som värst blev Ulrika Täcklind, 57, arbetslös. Då hade hon jobbat för Viktväktarna i 25 år, bland annat som utbildningsledare och diplomerad coach. Sedan dess har hon lagt mycket tid och energi på att hitta ett nytt jobb.

– Jag har nog sökt åtminstone 40 jobb som jag verkligen har varit lämpad för. Men hittills har det inte blivit något. Kanske har det delvis med min ålder att göra. Jag vet att man inte ska dra ålderskortet, men kanske tycker de inte att jag passar på en arbetsplats med bara 35-åringar.

Under jobbsökandet har hon dessutom förstått att många företag efterfrågar en kompetens hon inte riktigt har. Kursverksamheten drar alltmer åt det digitala, medan hennes kompetens främst finns i att skapa och leda fysiska utbildningar. Därför välkomnar hon förslaget att det snart kommer att vara möjligt att plugga med ett nytt studiestöd.

– Jag har hittat en utbildning till digital utbildningsproducent på Yrkeshögskolan som jag verkligen tror skulle hjälpa mig framåt.

Ulrika Täcklind har också funderat en del på andra yrken, som diakon eller som pedagog av något slag, men avskräckts av de långa utbildningarna.

– Jag har hamnat lite i ett mellanläge. Det känns länge att plugga i tre år i min ålder. Å andra sidan har jag tio år kvar i arbetslivet.

Brist på kompetens i vissa branscher

Behovet av omställning i Sverige är stort. Många yrken automatiseras och digitaliseras samtidigt som vi förväntas arbeta längre. I flera branscher saknas människor med rätt kompetens. Men att sätta sig i skolbänken när man är mitt i livet kan vara knepigt. Många har lån och familj och skulle få svårt att få ekonomin att gå ihop om lönen ersattes av studiemedel.

Förra året presenterade regeringen ett lagförslag som ska göra det lättare för den med arbetslivserfarenhet att plugga (se faktaruta). Det innebär, något förenklat, att den som har jobbat i minst åtta av de senaste 14 åren kan få omställningsstudiestöd för 44 veckors studier.

Den som pluggar på heltid kan få 80 procent av sin tidigare lön i bidrag upp till ett tak på 25 000 kronor. Det ska också gå att låna maximalt 12 000 kronor i månaden från CSN. Studierna ger rätt till tjänstledighet och det spelar ingen roll om man studerar något som har med ens nuvarande jobb att göra eller något helt annat.

Man kan också jobba och plugga samtidigt. Den som exempelvis studerar på halvtid och jobbar halvtid kan få halverat stöd i två år. Någon inkomstgräns finns inte. Enligt förslaget kan man få bidrag för utbildningar som i dag ger rätt till studiemedel, men utbildningen ska också stärka ens ställning på arbetsmarknaden.

Grunden för lagförslaget är den så kallade las-överenskommelse som fack och arbetsgivare slöt 2020. Den tecknades först mellan arbetsgivarorganisationen Svenskt Näringsliv och det fackliga förhandlingsrådet PTK (som företräder 25 fackförbund). Efteråt har fler fackförbund anslutit.

För att överenskommelsen ska gälla har fack och arbetsgivare krävt att staten inför det offentliga omställningsstudiestödet. Det kommer att gälla alla, oavsett var man jobbar och oavsett om man omfattas av kollektivavtal eller inte.

Men parterna har också kommit överens om ett eget, kompletterande stöd. För att få det ska man omfattas av ett kollektivavtal tecknat av något av de fackförbund som står bakom överenskommelsen. Det innebär att de flesta privatanställda tjänstemän även kan få det stödet.

Kan få 80 procent av sin inkomst

I det kompletterande stödet är taket högre. Totalt kan man få 80 procent av sin inkomst i bidrag upp till ett tak på drygt 31 000 kronor. Det innebär 25 000 kronor i månaden. Tjänar man mer än så kan man få 65 procent av inkomsten upp till en månadslön på 68 200 kronor – totalt runt 44 300 kronor i månaden.

Martin Linder är ordförande för PTK och Unionen. Han är nöjd med överenskommelsen och lagförslaget.

– Om man jämför med vad som finns i dag är det ett väldigt starkt stöd. Och stödet behövs, eftersom arbetslivet förändras i väldigt snabb takt och takten accelererar. Utbildningen behöver inte vara kopplad till vad du behöver på ditt jobb utan till hela arbetsmarknaden. Det är dina behov och dina drivkrafter som styr, säger han.

Är utbildningssystemet anpassat efter att utbilda vuxna, yrkesverksamma personer?

– Nej, där finns mycket kvar att göra, det är inget snack om den saken. Det behövs förändringar i kursutbudet på universitet och högskolor, med fler korta kurser som är anpassade till yrkesverksamma. Kurserna behöver också vara flexibla så att det är möjligt att jobba samtidigt. Vi behöver också ett bättre system för validering. Där har vi arbetat fram ett förslag som regeringen enkelt kan gå vidare med. Politikerna har haft lång tid på sig, Unionen har pratat om det här i många år.

Stort sug efter fortbildning

Intresset för att plugga bland Unionens medlemmar är stort, enligt en Novusundersökning som Kollega beställt. Nästan tre av fyra svarar att de någon gång eller oftare har funderat på att fortbilda sig. Och var tredje svarar att ekonomin har varit ett hinder för att göra det.

Dan Persson, 40, jobbar i kundtjänsten på ett taxiföretag i Sydsverige. Men planerna på att göra något annat finns och har funnits länge.

– Problemet är väl att jag aldrig har kommit fram till exakt vad jag vill. Jag har pluggat en del tidigare i livet men tappat intresset och hoppat av. Nu har jag barn och då måste man ju dra in pengar till familjen. Med det här stödet skulle det vara möjligt att studera, säger han.

Svenskt Näringsliv är också nöjd med uppgörelsen. Magnus Wallerå, chef för avdelningen för utbildning, forskning och innovation, tror att stödet gynnar både företag och individer.

– Vi kommer att få ett av världens mest generösa och effektiva utbildningssystem. Och vi vet att det finns stora behov. Många företag behöver fylla på sin kompetens. Och runt 100 000 personer behöver omställningsinsatser.

Men inte heller han är nöjd med hur högskolor och universitet arbetar med utbildning för personer med jobb.

– Högskolan har främst varit inriktad på programutbildningar för yngre studenter. Den behöver bli bättre på att lyssna in branschernas behov. Under pandemin fick högskolan mer resurser från riksdagen och de behöver ligga kvar även efter pandemin. Högskolan behöver öronmärkta pengar, bland annat för att bygga upp fler korta kurser.

Yrkeshögskolan, YH, är i dag betydligt bättre på att anpassa utbildningar efter vad arbetsmarknaden efterfrågar, enligt Magnus Wallerå.

– Där har vi ett bra system. Men volymerna måste upp om fler ska få chansen till omställning.

Enligt överenskommelsen ska studier ge rätt till tjänstledighet. Kommer det att innebära ett problem för arbetsgivarna?

– Jag tror att många kommer att arbeta parallellt med studierna. Och det här systemet har också efterfrågats av företagen, eftersom det ökar utbudet av kompetent arbetskraft. För att få stödet ska dessutom utbildningen efterfrågas av arbetsmarknaden.

För Dan Persson lutar det förmodligen mot en YH-utbildning. Kanske till lokförare – om han klarar antagningstesterna. Utbildningen är ett år och chansen till jobb god.

– Jag har alltid haft ett intresse för tåg och intresset verkar inte avta med åren, säger han och skrattar.

OMSTÄLLNINGSSTUDIESTÖDET:

HUR LÄNGE?

  • För heltidsstudier i maximalt 44 veckor.
  • Det är också tillåtet att studera på deltid och sprida ut veckorna. Som lägst 20 procent av en heltid.
  • Om man pluggar samtidigt som man jobbar måste man avstå arbete i samma omfattning som man studerar.

FÖR VEM?

  • Den som har jobbat minst åtta av de senaste 14 åren och dessutom minst ett av de senaste två åren.
  • Man måste ha arbetat minst 16 timmar per vecka.
  • Den som är under 40 får inte läsa en utbildning som är längre än 80 veckor. För den som är över 40 finns ingen sådan gräns.
  • Stödet gäller till och med det år man fyller 60. Därefter trappas det ner.

 HUR STORT?

  • År 2023 kan den som inte omfattas av kollektivavtal maximalt få 22 290 kronor i månaden i bidrag - före skatt.
     
  • Det går också att låna drygt 12 000 kronor från CSN. Hur mycket studiestöd man tidigare har använt spelar ingen roll.

  • För anställda som omfattas av avtalet mellan PTK och Svenskt Näringsliv är ersättningen högre. Då kan man få 27 243 kronor i månaden i bidrag - före skatt.

  • Den som omfattas av avtalet mellan PTK och Svenskt Näringsliv men tjänar mer än 34 000 kronor i månaden kan få 65 procent av lönen upp till 74 300 kronor, alltså maximalt 48 295 kronor.

    *Bidragsbeloppen baserar sig på inkomstbasbeloppet för 2023 (74 300 kronor).

FÖR VILKA UTBILDNINGAR?

  • Utbildningar som i dag ger rätt till studiemedel, exempelvis komvux, yrkeshögskola och universitet.
  • Utbildningar som en omställningsorganisation (exempelvis TRR) finansierar.
  • Utbildningen måste stärka personens ställning på arbetsmarknaden. För personer med kollektivavtal avgör omställningsorganisationerna om en utbildning gör det. Personer utan kollektivavtal ska vända sig till en kommande offentlig omställningsorganisation.

    Fotnot: Faktarutan uppdaterades juni 2023.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Kompetensutveckling

Jobbade 24 timmar - krävs på 56 000

Robert Toth pluggade med omställningsstudiestöd i 28 veckor. Under tiden jobbade han 24 timmar extra. Nu kräver CSN att han ska betala tillbaka 56 000 kronor.
David Österberg Publicerad 26 februari 2026, kl 06:02
Porträtt av Robert Toth, som krävs på 56 000 kronor av CSN efter att ha arbetat 24 timmar under studier med omställningsstudiestöd.
Robert Toth arbetade 24 timmar under studietiden – nu kräver CSN tillbaka 56 000 kronor i omställningsstudiestöd. Foto: Privat

För knappt två år sedan ansökte Roberth Toth om omställningsstudiestöd (se faktaruta). Handläggningstiden var lång och först åtta månader senare fick han besked om att stödet beviljats. Medan han väntade på besked pluggade han med vanligt studiestöd och jobbade 13 timmar extra för att försörja familjen.

Den som får omställningsstudiestöd på heltid får inte arbeta samtidigt. Robert Toth berättade därför för CSN att han hade jobbat 13 timmar – och att han var schemalagd för ytterligare 11 timmar. Företaget han jobbade extra för är litet och Robert ville inte orsaka problem genom att avstå sina schemalagda pass.

– Handläggaren jag pratade med sa att det inte var några problem eftersom det rörde sig om så få timmar. Hon lovade att göra en anteckning om det, säger han.

CSN kräver 56 000 kronor i återbetalning

Men i januari i år kom chockbeskedet: CSN kräver att han ska betala tillbaka 56 000 kronor av det studiemedel han fått. Enligt myndigheten har han inte haft rätt till omställningsstudiestöd på heltid eftersom han har arbetat under studieperioden.

– Det kändes som att jag skulle få en hjärtattack. Det var det värsta beskedet jag någonsin har fått, säger han.

Den som studerar med omställningsstudiestöd kan få stöd på 20, 40, 50, 60, 75 eller 100 procent. Återkravet motsvarar mellanskillnaden mellan helt stöd och stöd på 75 procent.

Robert Toth kontaktade CSN och begärde att myndigheten skulle ompröva sitt beslut. Han påpekade dels att han hade arbetat 13 av de 24 timmarna innan han ens visste om han skulle få omställningsstudiestöd eller inte, dels att handläggaren på CSN hade försäkrat honom om att de resterande 11 timmarna inte skulle vara något problem:

”Jag har valt att satsa på utbildning för att bygga en bättre framtid för mig och min familj (…). Allt jag önskar är en chans att fortsätta på den vägen utan att krossas ekonomiskt för 11 timmars arbete”, skrev han i sin överklagan.

Hur många timmar får man jobba med omställningsstudiestöd?

När myndigheten stod fast vid sitt beslut överklagade han till Överklagandenämnden för studiestöd, ÖKS. Inte heller det gav något resultat. Enligt nämnden ska CSN visserligen inte skicka återkrav om en person bara arbetat ”ett fåtal timmar” under studietiden, men i lagtexten står inget om hur många timmar det innebär.

Om Robert Toth hade arbetat heltid under de 28 veckor som han fick studiemedel hade han arbetat 1120 timmar. Att kalla 24 timmar av 1120 timmar för ”ett fåtal” är rimligt, tycker han. 

– Hur kan man ha en lagtext som inte anger var gränsen går? Och hur kan de säga att de timmar som jag har jobbat är mer än ett fåtal timmar om det inte finns angivet hur många timmar fåtal timmar är? 

Vad som händer nu är oklart. ÖKS beslut går inte att överklaga, men Robert Toth har anmält nämnden till Justitiekanslern, JK. Han har också planer på att vända sig till EU-domstolen för att få sitt ärende prövat där. Samtidigt fortsätter han med studierna till VA-projektör – men vet inte hur han ska finansiera dem.

– Innan jag har betalat tillbaka pengarna till CSN får inget mer studiemedel, så jag vet inte hur jag ska lösa det här.

Gränsen går vid en procent av heltid

Stefan Tärnhuvud är pressekreterare på CSN. Han säger att ”ett fåtal timmar” är maximalt en procent av en heltid för den som får omställningsstudiestöd på heltid.

– Om det i efterhand visar sig att en studerande har arbetat för mycket, finns en liten ventil för arbete. Att man arbetat ”ett fåtal timmar” för mycket ska då inte leda till återkrav. Hur mycket det är har faktiskt fastställts av vår överinstans, ÖKS. De har slagit fast att arbete som motsvarar ungefär en procent av heltid under en viss tidsperiod kan anses vara "fåtal timmar". Under 28 veckor motsvarar det omkring 11 timmars arbete, säger han.

Är det rimligt att den som arbetat 24 timmar under 28 veckors heltidsstudier får ett så stort återkrav?

– Har man omställningsstudiestöd på heltid får man inte arbeta alls. Omställningsstudiestöd är ju den ersättning man får i stället för arbete. Skulle man fortsätta arbeta och samtidigt få helt omställningsstudiestöd blir man överkompenserad, då får man stöd trots att man inte har en minskad inkomst. Det vore som att få a-kassa eller sjukpenning trots att man fortsätter att arbeta.

Kan felaktig information från CSN påverka återkravet?

Enligt Robert Toth lovade handläggaren på CSN att hans arbetade timmar inte skulle utgöra något problem. Men eftersom samtalet inte finns inspelat kan han inte bevisa det.

– Det låter såklart inte bra att en person eventuellt kan ha fått motstridiga besked. Om man som studerande kan visa att man fått sådan felaktig information, är det så klart något vi kan ta hänsyn till. Vi har då möjlighet att besluta om att sätta ned eller helt stryka kravet på återbetalning, säger Stefan Tärnhuvud.

Det här är omställningsstudiestödet – krav och villkor

Som en del av den nya uppgörelsen om las, lagen om anställningsskydd, infördes ett nytt omställningsstudiestöd. Det innebär att man kan få 80 procent av lönen i bidrag för studier om de stärker dig på arbetsmarknaden. För att få pengarna måste man uppfylla vissa krav. Det Här är några av de viktigaste:

  • Du ska vara mellan 27 och 62 år.
  • Du ska ha jobbat minst åtta av de senaste 14 åren.
  • Du ska ha jobbat minst 12 av de senaste 24 månaderna.
  • Utbildningen ska stärka din ställning på arbetsmarknaden.

CSN har en checklista om saker att tänka på i ansökan.

Källa: CSN och PTK