Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Vem ska betala anställdas toapapper?

I Nederländerna kan anställda som jobbar hemifrån få ersättning för toalettpapper. I Uppsala fick medarbetare på ett företag ta med egen rulle till jobbtoan.
Johanna Rovira Publicerad
En tom toapappersrulle i en hållare.
Att ransonera toapappret på jobbet kan vara indirekt diskriminering av anställda med magsjukdomar Foto: Jonas Ekströmer/TT

Strax före jul röstade senaten i Nederländerna igenom ett skatteförslag, TaxPlan 2022, som bland annat innebär att alla arbetsgivare kan ge anställda som jobbar hemifrån ersättning med två euro per dag utan att behöva betala skatt och sociala avgifter på summan, enligt Netherlands News Live.  

Pengarna är avsedda att kompensera för de extra kostnader anställda som jobbar i hemmet får för toalettpapper men också för te, kaffe och el. Summan har fått tummen upp av Federatie Nederlandse Vakbeweging, FNV, Nederländernas största fackförbund, som drivit frågan om ersättning till distansarbetare.

Utebliven toapappersdebatt

I Sverige har debatten om vem som egentligen ska stå för anställdas toapapper i pandemitider uteblivit. Men kostnaden för toapapper engagerar ändå vissa arbetsgivare.

Toapappersåtgången på ett mindre serviceföretag i Uppsala irriterade arbetsgivaren till sådan grad att denne började dela ut toarullar till sina anställda, för att ha koll på vem som torkade sig för mycket.

  ­När jag sa till chefen att allt toapapper var slut fick jag en rulle som jag skulle gömma, och så sade hon: så ser vi hur fort din rulle tar slut, berättar en Unionenmedlem som tills nyligen jobbade på det aktuella företaget.

Även pappershanddukarna togs bort i samma veva, möjligtvis så ingen skulle frestas av att torka sig med dem i brist på toalettpapper. 

 Jag blev instruerad att jag fick ta med en egen handduk att torka händerna på som jag också skulle ta hem för att tvätta.

Varnades för pappersförbrukning

För några år sedan fick en anställd på ett annat företag en varning av sin arbetsgivare för att hen förbrukade för mycket toapapper på jobbet.

– Man kan ju fråga sig hur arbetsgivaren tog reda på hur mycket varje anställd använde, det luktar som att det skulle kunna röra sig om integritetskränkning, säger Gunilla Krieg, central ombudsman på Unionen.

– Ransonering av toalettpapper kan också vara indirekt diskriminering av funktionshindrad eftersom effekten av att ransonera papper kan drabba anställda med mag- och tarmsjukdomar.

Regler om toalettrum

Enligt Arbetsmiljöverkets föreskrifter om arbetsplatsens utformning samt allmänna råd om tillämpningen av föreskrifterna, står i kommentarerna till §103 att ”I toalettrum behövs normalt toalettpapper, tvål, handduk – lämpligen av papper, papperskorg, bägare för dricksvatten, klädkrok, spegel och upp samlingskärl för sanitetsbindor m.m”.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

Från quiet quitting till revenge quitting

När statsepidemiologen Magnus Gisslén i slutet av sommaren sa upp sig med dunder och brak följde han en ny trend i arbetslivet – revenge quitting. Han använde uppsägningen för att visa sitt missnöje med arbetsgivaren.
Publicerad 3 oktober 2025, kl 06:01
Quiet quitting och revenge quitting som nya arbetslivstrender i Sverige. Tecknad bild på man med slips som slår sönder sitt skrivbord.
Fenomenet revenge quitting sprider sig på arbetsmarknaden när anställda öppet markerar missnöje med dåliga arbetsvillkor. Illustration: Colourbox.

I en video på Linkedin riktade Gisslén hård kritik mot sina chefer – och ifrågasatte Folkhälsomyndighetens förmåga att hantera en framtida pandemi.

– Med mitt engagemang i denna fråga har jag blivit så pass obekväm för myndigheten att man nu inte vill att jag fortsätter. Jag har därför valt att säga upp mig, förklarade han.

Tre skäl till varför anställda säger upp sig med buller och bång

Statsepidemiologens dramatiska avgång kan i stora stycken sorteras under begreppet revenge quitting – hämnduppsägning – en modell för uppsägning som fått spridning det senaste året. I en artikel i tidskriften Forbes tidigare i år anger psykologen Travers Mark tre skäl till varför anställda väljer att markera sitt missnöje och lämna jobbet med buller och bång:

•  Utbränd på grund av hård arbetsbelastning.

• Förväntningar på arbetsplatsen som inte infriats.

• Låg tolerans för dåliga arbetsvillkor.

Axel Gruvaeus.
Axel Gruvaeus. Foto: Kairos Future.

Axel Gruvaeus, analytiker och framtidsstrateg på Kairos Future, menar att fenomenet skulle kunna förstås som ett uttryck för en alltmer individualiserad arbetsmarknad.
– Du har höga krav på din arbetsgivare och känner kanske inte en lojalitet som gör att du stannar kvar på jobbet. Om dina förväntningar inte möts kan det leda till att du slutar, säger han.

I ett mer individualiserat samhälle är det fler som bygger sitt varumärke på sociala medier och vill ha kontroll över berättelsen om sig själv. Då kan det också ligga närmare till hands att säga upp sig på ett sätt som märks, menar Axel Gruvaeus.

Quiet quitting eller revenge quitting – vad är skillnaden?

I rapporten ”Svenskarna, vardagen och meningslöshetens mörker” visar Kairos Future att det 2023 endast var 18 procent av den arbetsföra befolkningen som tyckte att jobbet är en viktig källa till mening i livet. Andelen har sjunkit stadigt sedan början av 1980-talet.

Den som tycker att arbetet är meningslöst kan i vissa fall välja att jobba kvar, men med ett avtagande engagemang. Då är det snarare quiet quitting än revenge quitting det handlar om.
– Man kanske inte anstränger sig lika mycket eftersom man inte tycker att det lönar sig.

Brist på utvecklingsmöjligheter ökar missnöjet

I rapporten konstaterar Kairos Future att de personer som upplever livet som meningslöst oftare verkar vara fast i jobb som uppfattas som att de inte ger möjlighet att utvecklas.
– Apropå den breda samhällsdiskussionen om kompetensbrist är detta intressant. Möjligheten att utvecklas bör vara en viktig fråga att ta tag i på arbetsmarknaden, säger Axel Gruvaeus.

Flexibilitet som nyckel till att behålla talanger

Revenge quitting kopplas framför allt till yngre anställda, men också till mellanchefer som pressas av krav från både medarbetare och högre chefer. I uppsägningen finns ofta ett tydligt budskap till arbetsgivaren: utveckla verksamheten, lyssna på personalen, var mer flexibel.

Annars väntar en högljudd sorti inför öppen ridå. 

Text: Torbjörn Tenfält