Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Vem ska betala anställdas toapapper?

I Nederländerna kan anställda som jobbar hemifrån få ersättning för toalettpapper. I Uppsala fick medarbetare på ett företag ta med egen rulle till jobbtoan.
Johanna Rovira Publicerad
En tom toapappersrulle i en hållare.
Att ransonera toapappret på jobbet kan vara indirekt diskriminering av anställda med magsjukdomar Foto: Jonas Ekströmer/TT

Strax före jul röstade senaten i Nederländerna igenom ett skatteförslag, TaxPlan 2022, som bland annat innebär att alla arbetsgivare kan ge anställda som jobbar hemifrån ersättning med två euro per dag utan att behöva betala skatt och sociala avgifter på summan, enligt Netherlands News Live.  

Pengarna är avsedda att kompensera för de extra kostnader anställda som jobbar i hemmet får för toalettpapper men också för te, kaffe och el. Summan har fått tummen upp av Federatie Nederlandse Vakbeweging, FNV, Nederländernas största fackförbund, som drivit frågan om ersättning till distansarbetare.

Utebliven toapappersdebatt

I Sverige har debatten om vem som egentligen ska stå för anställdas toapapper i pandemitider uteblivit. Men kostnaden för toapapper engagerar ändå vissa arbetsgivare.

Toapappersåtgången på ett mindre serviceföretag i Uppsala irriterade arbetsgivaren till sådan grad att denne började dela ut toarullar till sina anställda, för att ha koll på vem som torkade sig för mycket.

  ­När jag sa till chefen att allt toapapper var slut fick jag en rulle som jag skulle gömma, och så sade hon: så ser vi hur fort din rulle tar slut, berättar en Unionenmedlem som tills nyligen jobbade på det aktuella företaget.

Även pappershanddukarna togs bort i samma veva, möjligtvis så ingen skulle frestas av att torka sig med dem i brist på toalettpapper. 

 Jag blev instruerad att jag fick ta med en egen handduk att torka händerna på som jag också skulle ta hem för att tvätta.

Varnades för pappersförbrukning

För några år sedan fick en anställd på ett annat företag en varning av sin arbetsgivare för att hen förbrukade för mycket toapapper på jobbet.

– Man kan ju fråga sig hur arbetsgivaren tog reda på hur mycket varje anställd använde, det luktar som att det skulle kunna röra sig om integritetskränkning, säger Gunilla Krieg, central ombudsman på Unionen.

– Ransonering av toalettpapper kan också vara indirekt diskriminering av funktionshindrad eftersom effekten av att ransonera papper kan drabba anställda med mag- och tarmsjukdomar.

Regler om toalettrum

Enligt Arbetsmiljöverkets föreskrifter om arbetsplatsens utformning samt allmänna råd om tillämpningen av föreskrifterna, står i kommentarerna till §103 att ”I toalettrum behövs normalt toalettpapper, tvål, handduk – lämpligen av papper, papperskorg, bägare för dricksvatten, klädkrok, spegel och upp samlingskärl för sanitetsbindor m.m”.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

Miljonböter för Gröna Lund efter dödsolyckan

En kvinna dog och flera skadades när Jetline spårade ur på Gröna Lund. Nu har nöjesparken dömts till att betala 5,2 miljoner kronor, enligt en dom i Stockholms tingsrätt.
Ola Rennstam Publicerad 28 januari 2026, kl 12:43
Jetline på Gröna Lund.
Gröna Lund döms till att betala 5,2 miljoner kronor i böter efter Jetline-olyckan som inträffade i juni 2023. Pontus Lundahl/TT

Olyckan i Jetline inträffade en sommardag i slutet av juni 2023. En kvinna dog och flera skadades allvarligt sedan en bärarm på berg-och dalbanan brustit mitt under färden. Statens haverikommission pekade i sin slutrapport ut flera allvarliga brister som ledde fram till olyckan.

Åklagaren Christer B Jarlås hade yrkat på totalt 12 miljoner i företagsböter för Gröna Lund, och ytterligare tre miljoner vardera till två underleverantörer som nöjesparken hade köpt reservdelarna av.

Nu har Stockholms tingsrätt kommit med sitt avgörande kring ansvaret för dödsolyckan. Gröna Lund döms till företagsböter om 5 miljoner kronor, för vållande till annans död och kroppsskada.

Tingsrätten dömer underleverantören, Göteborgs Mekaniska, att betala 1,3 miljoner kronor i böter. Domstolen slår fast att bolaget har agerat oaktsamt genom att ta sig an ett jobb de inte haft förutsättningar eller kompetens för. Det tredje bolaget frikänns helt.

Läs vår intervju med Gröna Lunds vd Jan Eriksson där han berättar om sina upplevelser från dagen då olyckan inträffade.