Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

SOS Alarm stäms på stort belopp – efter chefens trakasserier

Chefen på SOS Alarm anklagas för att ha utsatt en anställd Unionenmedlem för ett flertal trakasserier, samtliga med koppling till hennes etnicitet. Nu stämmer Unionen SOS Alarm.
Oscar Broström Publicerad
SOS Alarm logga
Unionen stämmer SOS Alarm på 120 000 kronor för brott mot diskrimineringslagen för kvinnans räkning. Foto: Johan Nilsson/TT

Vid ett tillfälle ska chefen på SOS Alarm ha skämtat om att den anställda kvinnans föräldrar var kusiner. När hon reagerade svarade han att hon inte skulle ta åt sig. Vid ett annat tillfälle ska chefen ha hållit en längre utläggning om att personer med kvinnans ursprung inte gillade vissa folkgrupper. Ett annat exempel är när kvinnan berättade att de vid sina bröllop överröstade högtalarna, varpå chefen ska ha svarat ”klart ni gör när ni går runt med Kalasjnikov”.

Kvinnan, som fick jobb på SOS Alarm under 2020, är född i Sverige men har föräldrar från Mellanöstern. Redan när hon jobbat ett drygt halvår på företaget hade hon, enligt stämningsansökan, upplevt ett stort antal kommentarer från sin chef, som samtliga kretsade kring hennes etnicitet. I stämningsansökan nämns sex olika trakasserier, som ska ha skett vid fem olika tillfällen.

SOS Alarm: Ord mot ord

I slutet av maj 2021, efter att kvinnan upplevt att trakasserierna blivit allt grövre, tog hon kontakt med Unionens lokala företrädare. Hon uppmanades att anmäla händelserna till företaget, vilket hon gjorde. Men SOS Alarms hantering av ärendet blev inte vad kvinnan hade hoppats på.

Vid ett första möte mellan kvinnan, SOS Alarm Unionenklubb i Stockholm och SOS Alarms HR-avdelning, lovade företaget att de skulle utreda händelserna. Knappt två veckor senare återkom HR, berättade att de utrett ärendet och att chefen – som anklagas för trakasserierna – ansåg att det varit en ”skämtsam ton mellan parterna”. I SOS Alarms mening stod ord mot ord och de kunde inte bedöma vem som talade sanning.

Unionens förbundsjurist Elisabet Ohlsson, som företräder medlemmen, menar att SOS Alarm inte har uppfyllt sin utredningsskyldighet. Bland annat för att företaget aldrig höll något enskilt samtal med kvinnan, som inte fick någon möjlighet att närmare utveckla vad hon blivit utsatt för och inte heller någon insyn i utredningen.

Vägrar lämna ut utredningen

Det som sedan följer är en rad försök och förhandlingar, från kvinnan och Unionenklubbens sida, att få ta del av utredningen och att driva ärendet vidare. Och flera av händelserna i den här processen blir sedan nya delar i Unionens stämningsansökan mot SOS Alarm.

  • Vid parternas första möte, nämnt ovan, begär Unionenklubben att få se utredningen. SOS Alarm går inte klubben till mötes.
  • I slutet av juli hålls en tvisteförhandling. Under förhandlingarna hänvisar SOS Alarm till den skriftliga utredningen och vidhåller att det – enligt dem – inte skett någon diskriminering. Den lokala klubben gör nya försök att få ta del av utredningen, men SOS Alarm vägrar. Att SOS Alarm vägrat att lämna ut utredningen är, enligt Unionen, ett brott mot mbl, medbestämmandelagen.
  • I augusti skickar ett arbetsmiljöombud en begäran om att få ut utredningen, men SOS Alarm ändrar inte sin hållning. Det här är, enligt Unionen, brott mot arbetsmiljölagen och förtroendemannalagen.
  • I september begär den lokala klubben en ny förhandling, något som SOS Alarm inte är intresserat av. Det är enligt Unionen ett brott mot medbestämmandelagen, mbl.
  • I oktober hålls sedan en central förhandling som slutar i oenighet. 

”Inte tagit frågan på allvar”

Elisabet Ohlsson säger att det under hela processen varit svårt att samarbeta med SOS Alarm.

– Samarbetet har präglats av en dålig vilja att reda ut och lösa situationen. Bolaget har inte tagit frågan på allvar, trots att det är medlemmens chef som utsatt henne för trakasserierna.

Unionen stämmer SOS Alarm i flera led. Dels på 120 000 kronor för brott mot diskrimineringslagen, som ska betalas till kvinnan. Vidare yrkar förbundet på skadestånd på 70 000 kronor för brott mot arbetsmiljölagen och förtroendemannalagen, som ska gå till arbetsmiljöombudet som begärde att få se utredningen.

Dessutom begär Unionen skadestånd, i form av ersättning till förbundet, på 170 000 kronor för brott mot medbestämmandelagen, varav 50 000 kronor för förhandlingsvägran, 50 000 kronor för vägran att ge ut handlingar och 70 000 kronor för hindrande av facklig förtroendeman.

Kollega har kontaktat SOS Alarm, som avböjer att kommentera ärendet.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Anställd eller inte – vad gäller?

Du får ett jobberbjudande och tackar ja, men något anställningsavtal har du inte skrivit på. Är du ändå anställd? Ja, det kan du vara. Unionens förbundsjurist Viktor Anesäter förklarar när ett anställningsavtal blir bindande och när ett misstag kan få betydelse.
Lina Björk Publicerad 28 oktober 2026, kl 05:59
Två personer skakar hand, den ena håller ett dokument
Ett anställningsavtal behöver inte vara skriftligt utan kan också ingås muntligen. Men vid en tvist kan det bli svårare att bevisa vad parterna har kommit överens om. Foto: Colourbox

Ali Alshihan, 26, från Älmhult sökte flera jobb på Ikea och kallades till en videointervju. Kort därefter fick han ett jobberbjudande, men erbjudandet drogs tillbaka. Enligt Ikea hade mejlet skickats till fel person.

Men när blir ett jobberbjudande egentligen ett bindande anställningsavtal? Och måste anställningsavtalet vara skriftligt för att gälla? Unionens förbundsjurist Viktor Anesäter vill inte uttala sig om det enskilda Ikea-fallet, men förklarar vad som gäller generellt.

När blir ett anställningsavtal bindande?

Viktor Anesäter

– För att ett avtal ska gälla behöver parterna vara överens om de viktigaste villkoren. Ett anställningsavtal behöver inte vara skriftligt utan kan träffas muntligen. Ofta utfärdar dock arbetsgivaren någon form av anställningsbevis eller skriftlig bekräftelse. Det beror bl.a. på att en arbetsgivare är skyldig enligt lag att lämna skriftlig information till arbetstagaren om alla villkor som är av väsentlig betydelse för anställningsförhållandet.

Om du och arbetsgivaren är oense om anställningen, hur gör man då? 

– Den som säger att ett anställningsavtal har ingåtts behöver kunna visa att det är så. Oftast är det därför arbetstagaren som måste bevisa att hen faktiskt har blivit anställd. Mot den bakgrunden är det mycket viktigt att en arbetstagare ser till att de villkor man kommit överens om med arbetsgivaren också framgår skriftligen eftersom det annars kan vara svårt att bevisa.

Spelar det någon roll om den som söker jobbet missförstår situationen? 

– Den som gjort ett förklaringsmisstag inte är bunden av misstaget om den som mottagit förklaringen insåg eller borde ha insett att det rörde sig om ett missförstånd. Även det motsatta gäller, en person som är i god tro och inte hade någon anledning att misstänka att det var ett misstag, och som har accepterat anbudet under den förutsättningen kan ofta göra gällande att ett avtal har ingåtts.