Om du är medlem i Unionen och inte redan prenumererar på Kollegas populära nyhetsbrev så kan du passa på att registrera dig via länken nedan.
Då får du Kollegas bästa nyheter, avslöjanden och smarta tips om allt som rör arbetsmarknaden direkt i din inkorg varje vecka.
Under tiden som människor insjuknat i covid-19 har forskarna haft delade meningar om smittvägar. Är det en kontaktsmitta, droppsmitta eller luftburen sjukdom? Afa-försäkring som ägs av arbetsmarknadens parter, har sammanställt en forskningsrapport om smittvägar och risker utifrån medicinsk expertis.
Kontaktsmitta sprids genom en kram eller handslag med kollegan. Det går också att smittas indirekt genom att ta på ett handtag, tangentbord, hissknapp eller en kaffemaskin. Dock måste ytan ha förorenats av urin, kräks eller avlagringar från hud, sår och luftvägar för att ha någon effekt som smittbärare.
Under pandemin har forskarna tittat på hur stor del av de ytor vi har omkring oss är kontaminerade och innehåller spår av virus. Resultatet visade att endast 10 procent av testerna visade ett positivt resultat. Viruset överlever inte någon längre stund på bänkar, knappar och skärmar. Ingen har dessutom lyckats odla det utanför ett labb vilket talar mot att någon större smittspridning skulle ske på det sättet.
Droppsmitta, alltså hosta, nysningar och kräks ger en dusch av droppar från munnen och kan fungera som små virusprojektiler för kollegan som står i närheten. Smittan kan föras vidare både genom att du får en nysning direkt i ögat eller munnen, eller att du tar på ett föremål som har virus på sig och sedan stoppar fingrarna i munnen eller ögonen. Forskarna är överens om att det är fullt möjligt att smittas av covid genom droppsmitta, men att det inte utgör den största risken, då dropparna måste landa precis i ögat eller munnen för att få effekt, samtidigt som vi blivit väldigt bra på att tvätta händerna.
Luftburen smitta, är precis vad det låter som, alltså smitta som sprids via luften. Vid exempelvis hosta kan droppar torka ihop med mindre droppkärnor och bli så lätta att de sprids och därmed andas in av någon annan.
Att andas in viruset tror forskarna är den största boven i smittkedjan när det gäller covid-19. Man har hittat levande virus i luften, framför allt bland patienter som nyligen insjuknat. När man testat utandningsluften bland covidsjuka kunde 70 procent luftvirus uppmätas dag ett, medan nästan ingenting fanns kvar i luften dag fem under sjukdomsförloppet.
Vissa grupper utsöndrar dessutom mer eller mindre virus i sin utandningsluft. Om du sjunger eller pratar högt utsöndrar du mer, likaså om du tränar eller anstränger kroppen. Stora utbrott har kunnat noteras när människor samlas tätt och använder rösten mycket, till exempel vid körövningar och på arbetsplatser som callcenter. Att endast andas utsöndrar dock inte mycket virus i luften alls.
Ventilation har den största effekten mot luftburet virus. Öppna fönster och vädra, investera i luftrenare, undvik trånga utrymmen. Ha gåmöten utomhus om det är möjligt.
Flexibilitet: Kan de anställda jobba på distans, under varierande arbetstider eller i egna rum? Undvik trånga utrymmen där anställda sitter tätt men också öppna kontorslandskap där viruset har fri luftfärd.
Administrativ kontroll: Hjälp medarbetarna att göra rätt: sätt upp skyltar om hygien, markera avstånd på golvet, utbilda i smittspridning.
Minska exponeringen: undvik kollektivtrafik och stora arbetsgrupper, ha möten på distans.
Hygien: tvätta händerna, desinficera stora ytor.
Skyddsutrustning: Munskydd minskar smittspridningen, det gör däremot inte handskar. De kontamineras på samma sätt som våra händer och kan bära spår av virus efter en tid. Visir kan skydda mot droppsmitta men bör användas tillsammans med munskydd då små virus kan smitta förbi skärmen.
Läs mer:
Som att du ätit fem påsar chips och glömt borsta tänderna. Huvudvärk och trötthet. Uppvaknandet efter ett intensivt stirrande på skärm kan likna baksmälla. Hjärnforskaren Sissela Nutley, författare till boken Distraherad, vet hur digitala medier kan påverka hälsan, men också hur du tar kontroll över din skärmtid – om du vill det.
– Eftersom det finns hälsorelaterade bekymmer kopplade till vårt digitala liv är det bra att reflektera över hur det ser ut och påverkar vår hälsa, säger hon.
Det talas om hälsorisker med hög skärmanvändning för barn. De riskerna gäller även vuxna enligt Sissela Nutley. Skärmar tar tid från annat vi behöver, som sömn och motion. Forskning visar att hög skärmanvändning kan kopplas till sårbarhet för depression, spelberoende, sämre koncentrationsförmåga och svagare relationer.
Första steget för mer kontroll är att våga kolla i mobilen hur mycket skärmtid du faktiskt har – och fundera på om du vill använda timmarna i ditt liv till det.
– Vill jag det – fine. Men vill jag inte det – vad vill jag göra mer av? Läsa bok en timme per dag? Prata med vänner? Lära mig spela gitarr? säger Sissela Nutley.
Mår du bra kanske det inte alls är ett problem, resonerar hjärnforskaren. Få inte dåligt samvete i onödan. Men Sissela Nutley har några fler rannsakande frågor:
– Upplever jag att det går ut över viktiga saker som sömn? Orkar jag inte röra på mig? Är det en blockerare av andra lustfyllda saker som jag vill men inte får till?
Fundera även över hur innehållet i olika appar, spel och tv-serier får dig att må.
– Har jag kastat bort en och en halv timme av mitt liv, vad är eftersmaken?
Får nyheter dig att tro att världen bara är mörk, eller gör andras poster i sociala medier att du känner det som att de lever ett enklare liv, är snyggare och lyckligare?
– Om man jämför sig mycket och känner sig otillräcklig påverkar det våra tankar om oss själva, säger Sissela Nutley.
”Once you pop – you can’t stop”, löd en gammal chipsreklam. Att det är lika svårt att begränsa sitt skärmbegär som att sluta snacksa beror på att det skapar aktivitet i hjärnans belöningscentrum. Algoritmerna är gjorda för att hålla oss kvar och ge mer av det vi redan gillat eller sett.
Redan innan vi tar upp mobilen får vi en kick av signalsubstansen dopamin.
– Det verkar som ett bränsle för begär, eller förväntad belöning.
Dopamin gör att vi känner sug efter att upprepa ett beteende som belönar hjärnan igen. Får vi inte samma styrka i belöningen ökar vi på beteendet och plockar upp mobilen igen, trots att vi nyss kollade.
Vill du lyckas minska på mobiltiden ska du sätta upp nåbara mål och ställa in skärmbegränsningar precis som för barn.
– Jag har skärmtid för mig själv när jag har varit en timme på Insta. Då kan jag ta ett beslut att fortsätta eller inte. Det medvetandegör, säger Sissela Nutley.
4 tips: Så stoppar du skärmsuget
1. Kolla upp din skärmtid. Fundera på dina livsmål. Sätt ett görbart tidsmål.
2. Ställ in skärmtiden på tidsslukande appar. Överkurs: Ge tidskoden till en kompis.
3. Stäng av notiser.
4. Ställ in låst hemskärm med avskräckande bild. Skaffa greyscale - svart-vit skärm.
Ju större beroende du upplever, desto mer stöd kan du behöva, understryker hon.
– Höj tröskeln för det du vill göra mindre av och sänk den för det du vill göra mer av.
Skapa en paus innan du öppnar telefonen. Genom att ha en låst skärmbild tar den någon extra sekund att låsa upp. Lägg in en stoppsignal som skärmbild och varför inte en röd skärm med texten: ”Ska du verkligen öppna mig nu?” Hjärnforskaren föreslår även inställningen gråskala som gör skärmen svartvit.
– Då blir det tråkigt!
Den som lätt blir rastlös utan skärm kan behöva vänja popcornhjärnan vid att bara vara. Bara 40 minuter i naturen har visat sig göra stor skillnad för kreativitet, enligt en amerikansk studie.
– Hjärnan behöver tid för spontan aktivitet och inte alltid bearbeta information, säger Sissela Nutley.
Prova att promenera utan underhållning, strunta i podd när du transporterar dig. Klappa ett husdjur, skratta med en kompis, tomglo ut genom fönstret, basta, bada eller meditera, tipsar hon. Gör en sak i taget, sakta.
– Jag värnar alla stunder. Hänger jag tvätt gör jag bara det. ”Lean into it.”
Unga får dåligt mobilsamvete
Unga kvinnor får mer dåligt samvete än killar för att de använder mobilen mycket enligt en studie vid Göteborgs universitet. Kvinnor uppger mer oro än män även när de använder skärm mindre enligt Sissela Nutley.
Killar blir oftare beroende av dataspel än kvinnor och allt fler söker hjälp. Dataspelsberoende är i dag det enda digitala användande som är en diagnos med vårdprogram för patienter.
Det finns vissa hälsorisker för barn och unga med hög skärmanvändning och i höstas kom de första riktlinjerna för alla under 18 år.
Lästips:
Distraherad. Hjärnan, skärmen och krafterna bakom, av hjärnforskaren Sissela Nutley.
Skärmhjärnan. Hur en hjärna i osynk med sin tid kan göra oss stressade, deprimerade och ångestfyllda, av psykiatern Anders Hansen.
