Hoppa till huvudinnehåll
Hälsa

Så kan covidvirus spridas på jobbet

Ett trångt utrymme med dålig ventilation och anställda som pratar högt och anstränger kroppen. Det är dåliga förutsättningar för att hålla sig frisk från virus.
Lina Björk Publicerad
Colourbox
Utandningsluft är den största boven när vi smittas av covid-19. Därför kan munskydd ha viss effekt. Colourbox

Under tiden som människor insjuknat i covid-19 har forskarna haft delade meningar om smittvägar. Är det en kontaktsmitta, droppsmitta eller luftburen sjukdom? Afa-försäkring som ägs av arbetsmarknadens parter, har sammanställt en forskningsrapport om smittvägar och risker utifrån medicinsk expertis. 

Låg risk för kontaktsmitta 

Kontaktsmitta sprids genom en kram eller handslag med kollegan. Det går också att smittas indirekt genom att ta på ett handtag, tangentbord, hissknapp eller en kaffemaskin. Dock måste ytan ha förorenats av urin, kräks eller avlagringar från hud, sår och luftvägar för att ha någon effekt som smittbärare.

Under pandemin har forskarna tittat på hur stor del av de ytor vi har omkring oss är kontaminerade och innehåller spår av virus. Resultatet visade att endast 10 procent av testerna visade ett positivt resultat. Viruset överlever inte någon längre stund på bänkar, knappar och skärmar. Ingen har dessutom lyckats odla det utanför ett labb vilket talar mot att någon större smittspridning skulle ske på det sättet.

Droppsmitta, alltså hosta, nysningar och kräks ger en dusch av droppar från munnen och kan fungera som små virusprojektiler för kollegan som står i närheten. Smittan kan föras vidare både genom att du får en nysning direkt i ögat eller munnen, eller att du tar på ett föremål som har virus på sig och sedan stoppar fingrarna i munnen eller ögonen. Forskarna är överens om att det är fullt möjligt att smittas av covid genom droppsmitta, men att det inte utgör den största risken, då dropparna måste landa precis i ögat eller munnen för att få effekt, samtidigt som vi blivit väldigt bra på att tvätta händerna.

Inandningsluft den största risken

Luftburen smitta, är precis vad det låter som, alltså smitta som sprids via luften. Vid exempelvis hosta kan droppar torka ihop med mindre droppkärnor och bli så lätta att de sprids och därmed andas in av någon annan.

Att andas in viruset tror forskarna är den största boven i smittkedjan när det gäller covid-19. Man har hittat levande virus i luften, framför allt bland patienter som nyligen insjuknat. När man testat utandningsluften bland covidsjuka kunde 70 procent luftvirus uppmätas dag ett, medan nästan ingenting fanns kvar i luften dag fem under sjukdomsförloppet.

Vissa grupper utsöndrar dessutom mer eller mindre virus i sin utandningsluft. Om du sjunger eller pratar högt utsöndrar du mer, likaså om du tränar eller anstränger kroppen. Stora utbrott har kunnat noteras när människor samlas tätt och använder rösten mycket, till exempel vid körövningar och på arbetsplatser som callcenter. Att endast andas utsöndrar dock inte mycket virus i luften alls.

Att skydda sig mot smitta på jobbet

Ventilation har den största effekten mot luftburet virus. Öppna fönster och vädra, investera i luftrenare, undvik trånga utrymmen. Ha gåmöten utomhus om det är möjligt.

Flexibilitet: Kan de anställda jobba på distans, under varierande arbetstider eller i egna rum? Undvik trånga utrymmen där anställda sitter tätt men också öppna kontorslandskap där viruset har fri luftfärd.

Administrativ kontroll: Hjälp medarbetarna att göra rätt: sätt upp skyltar om hygien, markera avstånd på golvet, utbilda i smittspridning.   

Minska exponeringen: undvik kollektivtrafik och stora arbetsgrupper, ha möten på distans.

Hygien: tvätta händerna, desinficera stora ytor.

Skyddsutrustning: Munskydd minskar smittspridningen, det gör däremot inte handskar. De kontamineras på samma sätt som våra händer och kan bära spår av virus efter en tid. Visir kan skydda mot droppsmitta men bör användas tillsammans med munskydd då små virus kan smitta förbi skärmen.

Läs mer:

Smittspridning ökar i öppna kontorsmiljöer

Många vill inte ta i hand

Om rapporten

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Hälsa

Så blir du gladare på bara en dag - oväntat jobbtips

Småprat gör oss snabbt gladare enligt forskare. Ge dig själv en lyckoboost på jobbet genom att småsnacka mer under arbetsdagen. Det hälsotipset ger psykologen Siri Helle.
Elisabeth Brising Publicerad 7 april 2026, kl 06:01
Småprat på jobbet kaffe
Vi tenderar att underskatta hur mycket andra gillar oss. Och vi avslutar samtal tidigare än nödvändigt. Dessutom mår vi bättre samma dag om vi småpratat mycket säger Siri Helle, psykolog och författare. Foto: Colourbox

Ska du testa en supersnabb grej för att bli på bättre humör? Småprata mer. 

Siri Helle
Siri Helle. Foto: Erik Ardelius

– När du står och väntar vid kaffeautomaten – i stället för att ta upp telefonen - ge någon en komplimang för frisyren eller skämta, föreslår Siri Helle, psykolog och författare.

Småprat gör oss nämligen snabbt gladare och det är ett oväntat enkelt sätt att höja vårt välmående. Det visar en stor forskningsöversikt som publicerats i vetenskapstidskriften Nature

Bättre än träning och mindfulness

Enligt studien är småsnack ett säkrare kort än både mindfulness, skogspromenader och träning när det gäller snabb humörhöjning.

– Forskare har sett att ju fler kontakter vi haft under en dag, desto gladare är vi i slutet av dagen. Vi är flockdjur och att småprata är ett socialt smörjmedel. Man känner att man hör till. Det är ett sätt att få kontakt, känna ömsesidig välvilja och få oss ur våra egna huvuden, säger Siri Helle.

När vi inte tänker på något särskilt så är det nämligen vanligt att vi går och grubblar över våra problem, enligt psykologerna. De ytliga kontakterna i vardagen med servicepersonal och kollegor blir en sorts paus från det. 

Att heja på grannar och kollegor, byta några ord om mello, matlådan eller semestern kan såklart inte ersätta våra djupare relationers betydelse. Men med våra nära och kära tenderar vi också att prata mer om problem, klaga och hamna i dilemman och konflikter.

– Man får andra saker av nära relationer, men vi blir snabbt på bättre humör av några små meningsutbyten med enkla och lättsamma ämnen som inte blir emotionellt laddade, säger Siri Helle.

Dyker hellre ner i telefonen

Så varför dyker vi hellre ner i telefonen än lyfter blicken och möter en annans? Jo, vi underskattar trevligheten som väntar. Vi är ganska dåliga på känsloprognoser, att förutsäga hur vi kommer påverkas av olika händelser. 


”Vi tenderar att underskatta hur mycket andra gillar oss” 

– På samma sätt är det lätt att stanna hemma i soffan trots att vi nog blivit gladare av att välja träningspasset eller festen, säger Siri Helle.

Skulle åka tåg med främling

Hon hänvisar till en studie med en grupp som skulle åka tåg och fick i uppgift att småprata med en främling. De flesta tänkte innan: Det kommer bara bli stelt! Men efteråt såg man att båda parter som hade småpratat med varandra blev på bättre humör.

Psykologen förklarar att vi som art har en tendens att fokusera mer på negativ information eftersom det har haft ett överlevnadsvärde. 

– Vi minns bättre den enda gången det gick fel och blev stelt ...

Det finns också ett psykologiskt fejnomen som kallas ”the liking gap”. 

– Vi tenderar att underskatta hur mycket andra gillar oss. Och vi avslutar samtal tidigare än nödvändigt för att vi tänker att vi inte ska vara till besvär.

Ska någon undvika småprat på jobbet? 

– Är man väldigt stressad och prestationsinriktad blir det bara en punkt till på att göra listan. Det här innebär att hitta sitt lekfulla, avslappnande jag, snarare än att bocka av ett leende.

Psykologens tips till blyga och stressade 

Många blyga eller introverta tycker dock att det är väldigt obekvämt att inleda konversationer med halvbekanta. 

Har du några tips till den blyga småpratsundvikaren? 

– Öva, öva, öva. Mängdträna små interaktioner, som att ge någon en komplimang. Säg hej med ett leende – svårare behöver det inte vara.