Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

Ovaccinerade kollegor skapar oro

En av tre Unionenmedlemmar känner oro för att någon av deras arbetskamrater valt att inte vaccinera sig. Det visar en Novusundersökning som Kollega har låtit göra.
Ola Rennstam Publicerad
Shutterstock
Oron för att bli smittad av en ovaccinerad kollega gör att många vill fortsätta arbeta hemifrån. Shutterstock

Covidsmittan i Europa fortsätter uppåt. Även i Sverige ser Folkhälsomyndigheten en ökning av antalet smittade, samtidigt öppnar våra arbetsplatser upp igen. I takt med återgången till kontoren har det uppstått osäkerhet kring hur säkert det är att vistas på arbetsplatsen.

En Novusundersökning som Kollega har låtit göra visar att 31 procent av Unionenmedlemmarna känner oro för att någon av deras arbetskamrater valt att inte vaccinera sig.

Unionen i Göteborg har nyligen haft ärenden där medlemmar som tillhör en riskgrupp inte har velat komma in till kontoret på grund av risken att bli smittad, men där arbetsgivaren ändå krävt detta.

– Vår uppfattning är att man ska kunna jobba hemifrån om det är möjligt. Som arbetstagare kan man inte kräva det eller att få ett eget rum på kontoret. Men arbetsgivaren är skyldig att säkerställa en god arbetsmiljö, garantera att man kan hålla avstånd och att Folkhälsomyndighetens restriktioner kan följas, säger regionchefen Pierre Svensson.

En arbetsgivare har alltså rätt att kräva att medarbetarna kommer in till jobbet men det förutsätter samtidigt att man vidtagit de åtgärder som krävs för att medarbetarna ska känna sig trygga på arbetsplatsen.

Göteborgsregionen har också haft ärenden under hösten där arbetsgiven inte ville att en Unionenmedlem skulle komma till kontoret eftersom denne valt att inte vaccinera sig. Även i dessa situationer försöker Unionen hitta en lösning på problemet i samförstånd med arbetsgivaren, enligt Pierre Svensson.

– Vill arbetsgivaren att folk ska komma tillbaka till kontoret får man också ta hänsyn till att det finns individuella skillnader och att man kanske måste göra undantag för till exempel personer i en riskgrupp. En arbetsgivare måste också kunna förklara varför det inte går att arbeta hemifrån, säger han.

Efter att Folkhälsomyndigheten släppte på restriktionerna om hemarbete har det uppstått en viss polarisering på arbetsplatserna.

– Detta var inget problem så länge som FHM rekommenderade att vi skulle jobba hemifrån, de här situationerna har uppkommit efter att man släppte på restriktionerna, säger Pierre Svensson.

Unionen rekommenderar alla medlemmar som känner oro inför sin arbetsmiljö att först och främst ta en diskussion med sin arbetsgivare, om det inte hjälper bör man ta kontakt med lokala fackliga ombud eller förbundets rådgivning.

Om undersökningen

Undersökningen är gjord via 858 webbintervjuer. Urvalet har varit Kollegas medlemspanel bestående av 5 357 personer (utan chefsbefattning). Enkäten genomfördes perioden 29 okt-10 nov 2021.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmarknad

Lytens köp av Northvolt klart - 600 återanställs

Lytens köp av batterifabriken Northvolt är i hamn. Produktionen ska återupptas i år och bolaget räknar med att anställa 600 personer – ett besked som välkomnas av Unionen.
Ola Rennstam Publicerad 27 februari 2026, kl 11:46
Den amerikanska batteritillverkaren Lyten har köpt konkursade Northvolts tillgångar. Här batterifabriken i Skellefteå. Foto: Jonas Westling/TT

Amerikanska Lyten har slutfört köpet av Northvolts svenska batteritillgångar till ett värde av närmare 5 miljarder dollar. Köpet omfattar Northvolt Ett i Skellefteå, och forskningscentret Northvolt Labs i Västerås.

Samtidigt kommer det att etableras ett nytt ”Lyten Industrial Hub” i Skellefteå, där batteritillverkning ska kombineras med ett datacenter.

Ska anställa 600 medarbetare

I ett pressmeddelande uppger Lyten att man inom kort kommer att återanställa personal – både i Skellefteå och i Västerås. Bolaget räknar med att man behöver rekrytera mer än 600 medarbetare under de kommande 12 månaderna.

– Nu när transaktionen är klar är vi glada över att kunna återuppta produktionen och inleda upptrappningen i Sverige, säger Matthias Arleth, VD för Lyten Sverige, i pressmeddelandet.

Beskedet om köpet välkomnas av Aksel Bäcklund, ombudsman på Unionen:

– Det är glädjande. Våra medlemmar som blev uppsagda i samband med konkursen har fortfarande sin återanställningsrätt och därför förtur på tjänster som Lyten ska anställa till, säger han i en skriftlig kommentar till Kollega.

Unionen: ”Risk att mycket kompetens inte kommer vara tillgänglig”

Unionen har uppskattningsvis 1 000 medlemmar med återanställningsrätt – både från konkursutbrottet och från massuppsägningarna för ett drygt år sedan. Många har dock redan fått ny anställning eller lämnat landet. Unionen har förhandlat med Lyten-bolagen sedan i höstas och har vissa farhågor inför framtiden.

– Nu inväntar vi besked om när det kan ske och när våra medlemmar kan få anställningserbjudanden. Vi ser en risk i att mycket kompetens inte kommer vara tillgänglig då så pass lång tid passerat sedan konkursutbrottet, säger Aksel Bäcklund.

Lyten vill lösa tvister i skiljedomstol – facken kritiska

I höstas gick det amerikanska bolaget med i Teknikarbetsgivarna och omfattas därmed av kollektivavtal. Facken har dock varit kritiska till att arbetsgivarens försök att föra in klausuler i anställningsavtalen som inte följer svensk praxis.

Det handlar bland annat om att skrivningar där tjänstemännen avsäger sig rätten att lösa tvister i Arbetsdomstolen eller tingsrätt. I stället ska alla tvister med Lyten lösas i så kallad skiljedomstol (se faktaruta).

– En stor fråga för Unionen är villkoren i Lytens anställningsavtal. Där har Unionen och Lyten haft väldigt olika uppfattning om hur de får utformas för att vara i linje med gällande kollektivavtal och normalt förfarande på svensk arbetsmarknad, säger Aksel Bäcklund.

Enligt Unionen är frågan om klausulerna fortfarande inte löst, men det pågår det fortsatta förhandlingar.

Skiljedomstol 

En privat domstol som avgör tvister som ett alternativ till till allmän domstol, som Arbetsdomstolen eller tingsrätt. Tvisten avgörs av en eller flera ”skiljemän” som utses av parterna. Beslut från en skiljedomstol går ofta snabbt och de går inte att överklaga. Eftersom domstolen är privat hålls hela processen hemlig och utan insyn.