Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

Ovaccinerade kollegor skapar oro

En av tre Unionenmedlemmar känner oro för att någon av deras arbetskamrater valt att inte vaccinera sig. Det visar en Novusundersökning som Kollega har låtit göra.
Ola Rennstam Publicerad
Shutterstock
Oron för att bli smittad av en ovaccinerad kollega gör att många vill fortsätta arbeta hemifrån. Shutterstock

Covidsmittan i Europa fortsätter uppåt. Även i Sverige ser Folkhälsomyndigheten en ökning av antalet smittade, samtidigt öppnar våra arbetsplatser upp igen. I takt med återgången till kontoren har det uppstått osäkerhet kring hur säkert det är att vistas på arbetsplatsen.

En Novusundersökning som Kollega har låtit göra visar att 31 procent av Unionenmedlemmarna känner oro för att någon av deras arbetskamrater valt att inte vaccinera sig.

Unionen i Göteborg har nyligen haft ärenden där medlemmar som tillhör en riskgrupp inte har velat komma in till kontoret på grund av risken att bli smittad, men där arbetsgivaren ändå krävt detta.

– Vår uppfattning är att man ska kunna jobba hemifrån om det är möjligt. Som arbetstagare kan man inte kräva det eller att få ett eget rum på kontoret. Men arbetsgivaren är skyldig att säkerställa en god arbetsmiljö, garantera att man kan hålla avstånd och att Folkhälsomyndighetens restriktioner kan följas, säger regionchefen Pierre Svensson.

En arbetsgivare har alltså rätt att kräva att medarbetarna kommer in till jobbet men det förutsätter samtidigt att man vidtagit de åtgärder som krävs för att medarbetarna ska känna sig trygga på arbetsplatsen.

Göteborgsregionen har också haft ärenden under hösten där arbetsgiven inte ville att en Unionenmedlem skulle komma till kontoret eftersom denne valt att inte vaccinera sig. Även i dessa situationer försöker Unionen hitta en lösning på problemet i samförstånd med arbetsgivaren, enligt Pierre Svensson.

– Vill arbetsgivaren att folk ska komma tillbaka till kontoret får man också ta hänsyn till att det finns individuella skillnader och att man kanske måste göra undantag för till exempel personer i en riskgrupp. En arbetsgivare måste också kunna förklara varför det inte går att arbeta hemifrån, säger han.

Efter att Folkhälsomyndigheten släppte på restriktionerna om hemarbete har det uppstått en viss polarisering på arbetsplatserna.

– Detta var inget problem så länge som FHM rekommenderade att vi skulle jobba hemifrån, de här situationerna har uppkommit efter att man släppte på restriktionerna, säger Pierre Svensson.

Unionen rekommenderar alla medlemmar som känner oro inför sin arbetsmiljö att först och främst ta en diskussion med sin arbetsgivare, om det inte hjälper bör man ta kontakt med lokala fackliga ombud eller förbundets rådgivning.

Om undersökningen

Undersökningen är gjord via 858 webbintervjuer. Urvalet har varit Kollegas medlemspanel bestående av 5 357 personer (utan chefsbefattning). Enkäten genomfördes perioden 29 okt-10 nov 2021.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmarknad

Företagarna om etableringsjobb: ”Riktigt fiasko”

”Ett riktigt fiasko”. Det kallar Företagarna reformen med etableringsjobb. Och kravet på kollektivavtal är bara i vägen, enligt organisationen. TCO håller inte med.
Sandra Lund Publicerad 18 november 2025, kl 13:04
Bilden är delad och visar Lise-Lotte Argulander från Företagarna till vänster. Hon har ljust lockigt hår och mörka kläder, och står med armarna i kors. Till höger syns TCO:s ordförande Therese Svanström. Även hon har armarna i kors, hon bär knallgul kavaj, har mörkt hår uppsatt i tofs och glasögon. I bakgrund är det mycket böcker.
Etablerigsjobb ett fiasko? Lise-Lotte Argulander från Företagarna tycker inte parterna ska blanda sig i reformer för långtidsarbetslösa. Något som TCO:s ordförande Therese Svanström inte håller med om. Foto: Oskar Omne/Eva Tedsjö

Vid årsskiftet har etableringsjobben funnits i två år. 

En reform som skulle ge tusentals jobb till långtidsarbetslösa och nyanläda, med schysta villkor där arbetsmarknadens parter förhandlat fram villkoren.

Som Kollega kunde avslöja förra veckan är det dock bara 84 personer i en sådan anställning just nu.

Det är ett riktigt fiasko. Tyvärr har man misslyckats grovt här vilket man inte kan lasta Arbetsförmedlingen för. Det är enbart parternas fel, säger Lise-Lotte Argulander, arbetsmarknadsexpert på Företagarna.

Var brister de?

– Framför allt i administrationen, både för arbetsgivarna och de som ska ta etableringsjobb. För mindre företag som ska ta in någon utöver ordinarie arbetsstyrka  är det för krångligt. Krav på både centrala och lokala kollektivavtal är besvärligt. 

Stänger ute småföretag

Kravet på kollektivavtal skiljer etableringsjobb från andra subventionerade anställningar. 

Företagarna, som företräder 60 000 små och medelstora företag, har varit kritisk till anställningsformen från start. 

–  Det blir inte konkurrensneutralt när statliga stöd kräver kollektivavtal. Sex av tio mindre företag har inte kollektivavtal och därför stänger reformen ute stora delar av arbetsmarknaden, säger Lise-Lotte Argulander.

Mindre företag är här 1-49 anställda.

Johan Britz: "Skärpning"

Även arbetsmarknadsminister Johan Britz har mejlat en skriftlig kommentar till Kollega angående det låga antalet individer i etableringsjobb.

Och även han anser att problemet ligger hos arbetsmarknadens parter.

Jag är missnöjd. Det måste till skärpning. Regeringen har gett Arbetsförmedlingen i uppdrag att arbeta stödjande för att arbetslösa ska komma i etableringsjobb, men då måste parterna ta ansvar för att det också finns några jobb att fylla. Ansvaret ligger nu på parterna att få upp volymerna, skriver han.

TCO: Gärna fler reformer

Therese Svanström, ordförande för tjänstemannafackens centralorganisation TCO, vill inte recensera etableringsjobben i sig, men tycker det är bra med partsgemensamma reformer för att lösa problematiken kring arbetslöshet.

TCO har lanserat ett förslag på ytterligare en anställningsform med stöd, förstärkningsjobb.

Från forskningen vet vi att stöd i anställning och arbetsmarknadsutbildningar ger mest valuta för pengarna. Så vi måste steppa upp och vi behöver fler former för anställning med stöd, inte färre. 

Färre i anställning med stöd

Enligt TCO har antalet personer i statligt subventionerade jobb minskat sedan 2018. 

Enligt den fackliga centralorganisationen låg antalet deltagare före 2018 på runt 60 000 personer varje år. 

Nu har drygt 22 000 personer en subventionerad anställning.

Enligt Therese Svanström kräver anställningar med stöd resurser på Arbetsförmedlingen. Som bantats ned senaste åren.

Myndigheten har också fått en tuffare grupp att jobba med när människor som mer har en genomgångsarbetslöshet får hjälp på andra håll, som från omställningsorganisationer. 

Dessutom är många arbetsgivare pressade i dag och har svårt att se värdet att ta emot anställda i stöd, säger hon om varför matchningen blivit svårare.