Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

Ovaccinerade kollegor skapar oro

En av tre Unionenmedlemmar känner oro för att någon av deras arbetskamrater valt att inte vaccinera sig. Det visar en Novusundersökning som Kollega har låtit göra.
Ola Rennstam Publicerad
Shutterstock
Oron för att bli smittad av en ovaccinerad kollega gör att många vill fortsätta arbeta hemifrån. Shutterstock

Covidsmittan i Europa fortsätter uppåt. Även i Sverige ser Folkhälsomyndigheten en ökning av antalet smittade, samtidigt öppnar våra arbetsplatser upp igen. I takt med återgången till kontoren har det uppstått osäkerhet kring hur säkert det är att vistas på arbetsplatsen.

En Novusundersökning som Kollega har låtit göra visar att 31 procent av Unionenmedlemmarna känner oro för att någon av deras arbetskamrater valt att inte vaccinera sig.

Unionen i Göteborg har nyligen haft ärenden där medlemmar som tillhör en riskgrupp inte har velat komma in till kontoret på grund av risken att bli smittad, men där arbetsgivaren ändå krävt detta.

– Vår uppfattning är att man ska kunna jobba hemifrån om det är möjligt. Som arbetstagare kan man inte kräva det eller att få ett eget rum på kontoret. Men arbetsgivaren är skyldig att säkerställa en god arbetsmiljö, garantera att man kan hålla avstånd och att Folkhälsomyndighetens restriktioner kan följas, säger regionchefen Pierre Svensson.

En arbetsgivare har alltså rätt att kräva att medarbetarna kommer in till jobbet men det förutsätter samtidigt att man vidtagit de åtgärder som krävs för att medarbetarna ska känna sig trygga på arbetsplatsen.

Göteborgsregionen har också haft ärenden under hösten där arbetsgiven inte ville att en Unionenmedlem skulle komma till kontoret eftersom denne valt att inte vaccinera sig. Även i dessa situationer försöker Unionen hitta en lösning på problemet i samförstånd med arbetsgivaren, enligt Pierre Svensson.

– Vill arbetsgivaren att folk ska komma tillbaka till kontoret får man också ta hänsyn till att det finns individuella skillnader och att man kanske måste göra undantag för till exempel personer i en riskgrupp. En arbetsgivare måste också kunna förklara varför det inte går att arbeta hemifrån, säger han.

Efter att Folkhälsomyndigheten släppte på restriktionerna om hemarbete har det uppstått en viss polarisering på arbetsplatserna.

– Detta var inget problem så länge som FHM rekommenderade att vi skulle jobba hemifrån, de här situationerna har uppkommit efter att man släppte på restriktionerna, säger Pierre Svensson.

Unionen rekommenderar alla medlemmar som känner oro inför sin arbetsmiljö att först och främst ta en diskussion med sin arbetsgivare, om det inte hjälper bör man ta kontakt med lokala fackliga ombud eller förbundets rådgivning.

Om undersökningen

Undersökningen är gjord via 858 webbintervjuer. Urvalet har varit Kollegas medlemspanel bestående av 5 357 personer (utan chefsbefattning). Enkäten genomfördes perioden 29 okt-10 nov 2021.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmarknad

IMY: Lexbase och Krimfup bryter mot lagen

Lexbase och Krimfup får inte längre visa uppgifter om brott efter sökningar på namn, personnummer eller adress. Det slår Integritetsskyddsmyndigheten fast efter att ha granskat tjänsterna. Lexbase ska överklaga beslutet.
David Österberg Publicerad 3 november 2026, kl 11:12
Integritetsskyddsmyndigheten IMY
Lexbase och Krimfup bryter mot GDPR. Det slår Integritetsskyddsmyndigheten fast efter en tillsyn. Söktjänsterna får inte visa brottsuppgifter efter sökningar med namn, personnummer eller adress. Integritetsskyddsmyndigheten IMY

Genom flera svenska söktjänster går det att ta reda på om en person har dömts för brott. Två av dem är Lexbase och Krimfup.

Tjänsterna har grundlagsskydd genom så kallade frivilliga utgivningsbevis. Det innebär att skyddet för personuppgifter i EU:s dataskyddsförordning GDPR inte gäller.

Men nu slår Integritetsskyddsmyndigheten, IMY, fast att EU-rätten har företräde.

IMY anser därför att Lexbase och Krimfup har behandlat personuppgifter om brott utan lagligt stöd. Myndigheten kräver att bolagen ser till att användare inte kan ta del av uppgifter om brott genom att söka på namn, personnummer eller adress.

Bolagen bakom tjänsterna, Legal Newsdesk Sweden AB respektive Fuplex AB, får också reprimander av IMY.

Lexbase ska överklaga

Gunnar Axén är ansvarig utgivare på Lexbase. Han kallar IMY:s beslut för "myndighetsaktivism" i en kommentar till Kollega:

"Vi anser att IMY har gjort en långtgående övertolkning av EU-domstolens avgörande och att beslutet är ett tydligt exempel på myndighetsaktivism med allvarliga konsekvenser för tryck- och yttrandefriheten i Sverige. EU-domstolen har dessutom aldrig prövat Lexbase nuvarande, redaktionellt bearbetade nyhetstjänst, utan uttalade sig om den tidigare verksamheten."

Gunnar Axén anser också att det är problematiskt att IMY anser att Lexbase inte bedriver journalistisk verksamhet:

"Det illustrerar enligt vår mening ett grundläggande demokratiskt problem: att en myndighet anser sig ha mandat att dra gränsen för vad som är godtagbar journalistik och vilka journalistiska verksamheter som ska omfattas av grundlagens skydd."

Enligt Lexbase för IMY:s beslut tankarna till auktoritära stater:

"En sådan ordning är djupt oroande och för tankarna till hur myndigheter i auktoritära stater som Ryssland och Turkiet har använts för att begränsa den fria pressen. Vi kommer därför att överklaga beslutet."

MrKoll måste tillåta radering

IMY har samtidigt granskat söktjänsterna MrKoll och Upplysning. Enligt myndigheten har bolagen bakom tjänsterna inte tillgodosett privatpersoners rätt att få personuppgifter raderade enligt GDPR.

Eric Leijonram
Eric Leijonram. Pontus Lundahl/TT

– Vi har i Sverige en situation med sökbara uppgiftssamlingar om stora delar av befolkningen. Vem som helst kan enkelt kartlägga oss, för vilka syften som helst. Nu blir det dock tydligt att söktjänster av det slag vi har granskat behöver tillämpa rätten till radering och följa de krav som finns för behandling av uppgifter om brott, säger Eric Leijonram, generaldirektör för IMY, i ett pressmeddelande.

Enligt IMY var avsikten med frivilliga utgivningsbevis aldrig att de skulle möjliggöra den här typen av omfattande söktjänster för personuppgifter.

– Det markerades uttryckligen av lagstiftaren. Mot bakgrund av ny praxis från Högsta domstolen och EU-domstolen finner vi nu att de aktuella söktjänsterna behöver följa dataskyddsförordningen, säger Eric Leijonram.

IMY har fått omkring 3 800 klagomål mot de fyra bolagen.

Kollega söker Krimfup för en kommentar.

Så säger lagen

Uppgifter om brott har ett särskilt skydd i GDPR. De får som huvudregel bara behandlas under myndighetskontroll eller när det finns särskilt stöd i lag. Ett fullständigt register över fällande brottmålsdomar får bara föras under kontroll av en myndighet.

Källa: IMY, GDPR artikel 10

Vad är IMY?

Integritetsskyddsmyndigheten, IMY, är Sveriges dataskyddsmyndighet. Den granskar att företag, myndigheter och andra verksamheter följer reglerna om dataskydd, bland annat GDPR. IMY ger också vägledning om hur personuppgifter får hanteras och kan ingripa mot verksamheter som bryter mot reglerna. 

Myndigheten hette tidigare Datainspektionen, men bytte namn till Integritetsskyddsmyndigheten 2021.

Källa: Integritetsskyddsmyndigheten (IMY)