Hoppa till huvudinnehåll
Ekonomi

Inflationen stiger – men inga krav på lönekompensation

Inflationen i Sverige är högre än på mycket längre. Men än så länge är det inte aktuellt för Unionen att begära lönekompensation.
– Vi tror att vi tar till vara medlemmarna intressen genom att tänka långsiktigt, säger Katarina Lundahl, Unionens chefsekonom.
Oscar Broström Publicerad
Martina Holmberg/TT
Inflationen är just nu hög. Martina Holmberg/TT

Det var ett tag sen sist, men nu är vi där: Det är hög inflation. Inflation betyder att pengarnas realvärde minskar till följd av att priset på varor och tjänster ökar.

I Sverige har vi ett mål på att inflationen ska ligga på två procent, men under oktober månad var inflationstakten 3,1 procent. Samma siffra var samtidigt 6,2 procent i USA och 4,1 procent i euroområdet.

Katarina Lundahl, chefsekonom för Unionen, tror dock att det vi ser i Sverige är en tillfällig uppgång – orsakad av ekonomisk osäkerhet under pandemin – och att vi snart kommer se en mer normal inflation.

– Man kan inte titta på enskilda månader, utan man måste titta över en längre tid, och då har vi inte någon hög inflation, än så länge. Genomsnittet för inflationen hittills i år ligger runt två procent, säger hon.

Kräver inte reviderade avtal

När arbetsmarknadens parter förhandlar nya löneavtal, utgår man från att inflationsmålet på 2,0 procent kommer att infrias. Det senaste löneavtalet, från hösten 2020, gav en löneutveckling med årstakten 2,23 procent.

Om Riksbanken – vars ansvar det är att hålla inflationen vid två procent – lyckas med inflationsmålet, innebär det alltså att reallönen ökar för löntagare. Om en situation som den nuvarande håller i sig, när inflationen är hög, innebär det att löntagare blir fattigare. Unionen håller koll på den här utvecklingen, men tycker att det är för tidigt att prata om lönekompensation.

– Bara för att inflationen en viss tid är tre procent tror inte vi att det är gynnsamt att gå ut och kräva reviderade avtal. Vi tror att det är bättre att tänka långsiktigt, och om några månader kan inflationen gått ner igen, säger Katarina Lundahl, och fortsätter:

– Det viktiga är att vi över tid har en inflationstakt som ligger där den är tänkt att ligga, och som gör att vi kan hålla reallöneökningarna. För det är klart att det är viktigt för oss att våra medlemmar realt sett får mer pengar i plånboken. Men det är riksbankens jobb att säkerställa att inflationen långsiktigt håller sig kring målet. Det är inte vår uppgift.

Hur ser prognosen ut framåt?

– Vi tror att inflationen kan komma att ligga högre i några månader, kanske över vintern när energipriserna tenderar att vara lite högre. Men vi tror att inflationen både i år och nästa år hamnar runt två procent, kanske något över två procent. Vi tror inte att det drar i väg utan snarare att inflationstakten går ner under nästa år.

Inflation i Sverige

2020              0,5 procent

2019              1,8 procent

2018              2,0 procent

2017              1,8 procent

2016              1.0 procent

2015              0,0 procent

2014              -0,2 procent

2013              0,0 procent

2012              0,9 procent

2011              2,6 procent

Källa: SCB

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Ekonomi

Konkurser – de fem största krascherna i Sverige

Northvolts konkurs beskrivs som den största i Sverige sedan 30-talet. Här är fem spektakulära företagskrascher du bör känna till.
Ola Rennstam Publicerad 13 mars 2025, kl 14:32
Finansmannen Ivar Kreuger vid sitt skrivbord
Finansmannen och tändstickskungen Ivar Kreuger. Hans död 1932 utlöste den så kallade Kreugerkraschen som fick långtgående politiska och ekonomiska konsekvenser över hela världen. Foto: TT

Kreugerkraschen

I mars 1932 hittas finansmannen Ivar Kreuger död på ett hotellrum i Paris. Hans företagsimperium var då högt belånat och befann sig i en allvarlig likviditetskris sedan finansiärerna börjat säga upp lånen. Konkursen fick stora politiska och ekonomiska konsekvenser för det svenska näringslivet och småsparare drogs med i fallet.

När Kreuger stod på toppen av sin karriär stod 60 procent av Stockholmsbörsens bolag under hans kontroll. Imperiet med holdingbolaget Kreuger & Toll i spetsen hade ägande i bolag som Ericsson, SKF, SCA, Boliden och framför allt Tändsticksbolaget med 60 000 anställda i 20 länder.

Stillastående maskiner vid Northland Resources nedlagda gruva. Foto: Emma-Sofia Olsson / SvD / TT

Northland Resources AB

Det skulle bli en nystart för gruvnäringen i Norrland men slutade istället i december 2014 i en av Sveriges största konkurser genom tiderna med skulder på 14 miljarder kronor. Northland Resources AB var ett gruvföretag med inriktning på järnmalm och bedrev ett projekt i Tapuli-gruvan utanför Pajala och hade som mest 300 anställda i Sverige.

Bolaget hamnade i ekonomisk kris under 2013 men räddades av ett konsortium bestående av Folksam, Metso, Norrskenet och Peab som tillsammans investerade 100 miljoner dollar.

19 december 2011. Saab Automobile har begärt sig själva i konkurs. VD:n och ordföranden Victor Muller möter pressen efter att personalen har informerats.
Foto: Björn Larsson Rosvall/TT

Saab Automobile

Den anrika biltillverkaren SAAB begärdes i konkurs 2011. Bolaget hade då drygt 3 800 anställda. Många - långt utanför Sveriges gränser – sörjde förlusten av en biltillverkare som alltid gick sin egen väg. Orsaken till de ekonomiska problemen skylldes till stor del på dåvarande ägaren –  amerikanska General Motors – sätt att sköta bolaget.
Under en tidigare rekonstruktion 2009 hade SAAB sålts till sportbilstillverkaren Spyker Cars, som inte lyckades få ordning på ekonomin. Bolagets fabriker köptes senare av kinesiska biltillverkaren NEVS som planerade tillverkning av elbilar men inte heller det blev verklighet.

Värdetransportföretaget Panaxias flagga.
Värdetransportföretaget Panaxias konkurs följdes av rättsligt efterspel. Foto: Henrik Montgomery/SCANPIX

Panaxia

Värdetransportföretag Panaxia grundades 1993 och gick i konkurs 2012 med ett antal rättsliga efterspel. Som mest hade Panaxia över 1 000 personer anställda.
Bolaget gick som en raket på börsen men fick ekonomiska problem när bankerna 2009 började ifrågasätta vidare utlåning till företagets expansion. 

Patrik Hedelin (tv), Ernst Malmsten och Kajsa Leander ägare av Boo.com. Foto: SCANPIX

IT-kraschen

I slutet av 1990-talet hade bolag som Icon Medialab, Framfab och Boo.com vuxit fram av unga entreprenörer. De nya internetföretagen värderades skyhögt och stora förmögenheter skapades, åtminstone på pappret.

Efter att Stockholmsbörsens generalindex stigit med 80 procent på bara fem månader rasade allt. Den 6 mars 2000 brukar anges som startskottet på IT-kraschen. I maj samma år gick internethandelsföretaget Boo.com i konkurs och oron spred sig på börsen . Raset fortsatte i över 900 dagar och raderade ut två tredjedelar av Stockholmsbörsens totala värde. I IT-bubblans kölvatten gick många företag i konkurs men det var småspararna som fick ta den största smällen.