Om du är medlem i Unionen och inte redan prenumererar på Kollegas populära nyhetsbrev så kan du passa på att registrera dig via länken nedan.
Då får du Kollegas bästa nyheter, avslöjanden och smarta tips om allt som rör arbetsmarknaden direkt i din inkorg varje vecka.
Att vara butikschef på Systembolaget har sina särskilda utmaningar. Förutom att se till att bemanningen fungerar och att medarbetarna mår bra, kan det också innebära att behöva ta itu med kunder som hotar personalen eller försöker stjäla från butiken. Viktigt är naturligtvis också att se till att arbetsgivaren är nöjd med ens arbete.
Att ha en chefsklubb har stora fördelar, tycker Pradeep Holmqvist, butikschef i Helsingborg och ordförande för regionens chefssektion – som det heter inom Systembolaget – med nio medlemmar.
Om man exempelvis som chef för en butik får problem som man kanske inte vill eller vågar ta upp med sin områdeschef, kan chefssektionen i stället för butikschefen ta upp problemet.
– Då behöver vi inte ens berätta vilken butikschef som mår dåligt utan kan i stället driva den frågan så att det blir bättre förutsättningar för alla butikschefer, säger han.
En annan sak som Pradeep Holmqvist är nöjd med när det gäller chefssektionen är att man har lyckats få till regelbundna möten med områdeschefen.
–Tidigare har det kunnat ifrågasättas om vi har haft tid med de här mötena. Men nu har vi lyckats skapa tid och resurser till det med hjälp av en beräkningsmodell på hur många timmar varje butik ska ha till det.
– Tack vare det kan vi nu föra en dialog om vilka utmaningar vi har och vilka resurser vi behöver på det lokala planet. Och i de här mötena kan vi också ta upp hur nöjda vi är och vilka mandat vi vill ha för att kunna bestämma själva i en del frågor. Det är viktigt för vår arbetsmiljö.
En av de gånger man haft störst nytta av den nya mötesstrukturen var för några år sedan då flera butikschefer blev sjukskrivna.
– Då handlade det om ledarskapet, om vilken dialog våra närmaste chefer haft med butikscheferna, om hur de behandlades och hur deras arbetsmiljö var, säger Pradeep Holmqvist.
– I grunden handlade det om för hög arbetsbelastning och då kunde vi tack vare den här dialogen skapa bättre förutsättningar för alla chefer. Och att vi på ett ärligt sätt kan diskutera sådana här problem och skapa förståelse är också viktigt för arbetsgivaren.
En annan fördel med chefssektionen är att man även kan lyfta frågor som berör alla butikschefer till Unionens riksklubb.
– Om högsta ledningen vill förändra något så kan områdescheferna ändå tolka det på olika vis och göra olika i regionerna. Genom riksklubben kan vi då ändå jämföra hur det fungerar och agera utifrån att det ska vara likadant i alla butiker, oavsett om det exempelvis handlar om en lönerevision eller om att göra riskbedömningar.
Att som mellanchef, då man redan sitter på två stolar, även vara fackligt aktiv kan ibland skapa viss förvirring, både hos ledningen och hos honom själv, medger han.
För vems intresse ska han egentligen prioritera i ett skarpt läge?
– Därför brukar jag alltid inleda en förhandling med att klargöra att jag nu har den fackliga hatten på mig.
Historiskt har många företag inom tech haft en skeptisk inställning till svenska modellen. Kollektivavtal har betraktats som något gammeldags och förtroendevalda har lyst med sin frånvaro. Det har helt enkelt varit svårt för facken att nå framgång där. Men något har hänt – de senaste åren har det fackliga intresset väckts till liv. På Unionen menar man den uppmärksammade konflikten med Klarna 2023 blev den stora vändpunkten.
– Att vi höjde rösten i samband med Klarna fick väldigt stor effekt. Vi kunde se att arbetsgivare som vi jobbat med tidigare, utan att lyckats, helt plötsligt ville teckna avtal – kanske för att undvika negativ publicitet, säger Björn Larm, samordnare av kollektivavtalsteckningsfrågor på Unionen.
Parallellt med arbetsgivarnas förändrade attityd väcktes även ett större intresse hos medlemmarna inom tech att organisera sig.
– Det uppstod ett större engagemang när de, i kölvattnet efter Klarna, insåg att de också kunde få rätt till medbestämmande och förutsägbara villkor.
Redan något år tidigare hade Unionen dragit igång en riktad satsning på branscher där avtalsteckningen var låg. Men det var när techjättarna Spotify och Klarna nästan samtidigt vägrade att teckna kollektivavtal, och till och med valde att dela ut flygblad utanför kontoren om avtalets nackdelar, som det började det hända saker. Unionen varslade om konflikt och media rapporterade. Plötsligt hörde techarbetsgivare självmant av sig till Unionen för att teckna avtal och på många ställen bildade medlemmarna klubbar på eget initiativ.
Resultatet? En riktig avtalsboom. På 1,5 år har förbundet tecknat 300 nya avtal på företag som Avalanche, Sellpy, Apple Retail, Demoskop, Tobii, och Epidemic Sound. Björn Larm lyfter fram två faktorer som varit viktiga:
– Det ena är styrkan i vårt samarbete med Sveriges Ingenjörer. Men den absolut största framgångsfaktorn för att kunna teckna kollektivavtal på de här företagen har varit att det finns förtroendevalda på plats, utan dem når vi inte medlemmarna – för när kollegorna pratar då lyssnar man, konstaterar han.
Ett exempel är ljudplattformen Epidemic Sound. Där valde medarbetarna att bilda klubb under en period 2023 när det var skakigt i techbranschen. Ganska snart landade man i att nästa steg var att få ett kollektivtal på plats – arbetsgivaren var ”positivt optimistiska” till initiativet enligt klubbordförande Tobias Hurtig.
– Vi har alltid haft bra anställningsvillkor men de byggde på ensidiga utfästelser från arbetsgivaren och det fanns en oro att förmånerna kunde dras in om företaget behövde spara pengar. Det var helt enkelt dags att få pensionslösningen inskrivet i avtalet och vi blev försäkrade om en årlig löneökning, säger han.
Trots ledningen positiva attityd tog det tid att få alla delar på plats – först i april i år trädde avtalet i kraft– efter 1,5 års förhandlingar.
Nyligen gick företrädare för spelutvecklingsbolagen Massive och Sharkmob ut i media och berättade att man vill få till ett branschspecifikt kollektivavtal. Unionen ser spelbranschen som en naturlig fortsättning på framgången inom tech-branschen.
– Utvecklingen kommer att accelerera inom både tech och spelbranschen de närmsta åren. Snöbollen är i rullning och rullar allt snabbare, nu har medlemmarna börjat organisera sig organiskt, alltså utan att vi på Unionen behöver ta initiativ till det och även arbetsgivarorganisationerna är aktiva. Det har uppstått ett annat mindset i de här branscherna, det ses inte längre som något konstigt att organisera sig, säger Björn Larm.
Under 2024 har Unionen tecknat kollektivavtal med 244 företag inom tech, media och gaming och ytterligare 52 under 2025. Sammanlagt omfattas närmare 2 000 medarbetare på företag som Avalanche, Sellpy, Apple Retail, Demoskop, Tobii, och Epidemic Sound.
