Hoppa till huvudinnehåll
Fackligt

Flera fördelar med särskild fackklubb för chefer

Även chefer kan behöva ha ett eget fackligt stöd på jobbet. Men Unionens chefsklubbar är få. Ett undantag är Systembolaget, som har ett 20-tal chefsektioner.
Anita Täpp Publicerad
Lisa Wikstrand
Butikschefer i chefssektionens styrelse: Fredrik Johansson i citybutiken i Helsingborg, Pradeep Holmqvist i Helsingborg/Råå och Janet Karlsson i Ängelholm. Lisa Wikstrand

Att vara butikschef på Systembolaget har sina särskilda utmaningar. Förutom att se till att bemanningen fungerar och att medarbetarna mår bra, kan det också innebära att behöva ta itu med kunder som hotar personalen eller försöker stjäla från butiken. Viktigt är naturligtvis också att se till att arbetsgivaren är nöjd med ens arbete.

Att ha en chefsklubb har stora fördelar, tycker Pradeep Holmqvist, butikschef i Helsingborg och ordförande för regionens chefssektion – som det heter inom Systembolaget – med nio medlemmar.

Butikscheferna kan vara anonyma

Om man exempelvis som chef för en butik får problem som man kanske inte vill eller vågar ta upp med sin områdeschef, kan chefssektionen i stället för butikschefen ta upp problemet.

– Då behöver vi inte ens berätta vilken butikschef som mår dåligt utan kan i stället driva den frågan så att det blir bättre förutsättningar för alla butikschefer, säger han.

En annan sak som Pradeep Holmqvist är nöjd med när det gäller chefssektionen är att man har lyckats få till regelbundna möten med områdeschefen.

–Tidigare har det kunnat ifrågasättas om vi har haft tid med de här mötena. Men nu har vi lyckats skapa tid och resurser till det med hjälp av en beräkningsmodell på hur många timmar varje butik ska ha till det.

– Tack vare det kan vi nu föra en dialog om vilka utmaningar vi har och vilka resurser vi behöver på det lokala planet. Och i de här mötena kan vi också ta upp hur nöjda vi är och vilka mandat vi vill ha för att kunna bestämma själva i en del frågor. Det är viktigt för vår arbetsmiljö.

Sjukskrivningar till följd av ledarskapet

En av de gånger man haft störst nytta av den nya mötesstrukturen var för några år sedan då flera butikschefer blev sjukskrivna.

– Då handlade det om ledarskapet, om vilken dialog våra närmaste chefer haft med butikscheferna, om hur de behandlades och hur deras arbetsmiljö var, säger Pradeep Holmqvist.

– I grunden handlade det om för hög arbetsbelastning och då kunde vi tack vare den här dialogen skapa bättre förutsättningar för alla chefer. Och att vi på ett ärligt sätt kan diskutera sådana här problem och skapa förståelse är också viktigt för arbetsgivaren.

En annan fördel med chefssektionen är att man även kan lyfta frågor som berör alla butikschefer till Unionens riksklubb.

– Om högsta ledningen vill förändra något så kan områdescheferna ändå tolka det på olika vis och göra olika i regionerna. Genom riksklubben kan vi då ändå jämföra hur det fungerar och agera utifrån att det ska vara likadant i alla butiker, oavsett om det exempelvis handlar om en lönerevision eller om att göra riskbedömningar.

De olika rollerna kan vara förvirrande

Att som mellanchef, då man redan sitter på två stolar, även vara fackligt aktiv kan ibland skapa viss förvirring, både hos ledningen och hos honom själv, medger han.

För vems intresse ska han egentligen prioritera i ett skarpt läge?

– Därför brukar jag alltid inleda en förhandling med att klargöra att jag nu har den fackliga hatten på mig.

Systembolaget

  • Företaget har nästan 6 500 anställda.
  • Av dessa är runt 80 procent fackligt organiserade.
  • Cirka 3 500 anställda är med i Unionen.
  • Alla medlemmar företräds av Unionens riksklubb.
  • I varje landsdel finns också bland annat säljarsektioner och chefssektioner som företräder just dessa yrkesgrupper.
  • Inom Systembolaget finns runt 20 chefssektioner.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Fackligt

Unionen: Fler unga aktiva är en ödesfråga

Att få fler unga att engagera sig fackligt är en ödesfråga, anser Unionen. I oktober arrangerades en tvådagarsträff för medlemmar upp till 35 år i förhoppningen att få dem taggade på förtroendeuppdrag.
Johanna Rovira Publicerad 13 oktober 2025, kl 13:15
Unionen satsar på att få fler unga att engagera sig fackligt genom initiativet Generation You. Målet är att stärka den svenska modellen och inspirera nästa generation till att ta förtroendeuppdrag.På bild: Ungdomar sätter upp postit-lappar.
Deltagarna fick välja vilka frågor på arbetsplatsen som engagerade dem mest. Foto: Johanna Rovira

Trots att Unionen har medlemmar i hela åldersspannet så  återfinns de förtroendevalda i övre delen av spannet. Än tydligare blir skevheten i ålder i förbundets styrelser. 

– Vi behöver få in fler unga förtroendevalda med nya perspektiv, säger Malin Engström, kanslichef på Unionen, 

– Det är en ödesfråga, inte bara för Unionen, utan för hela den svenska modellen, som är utsatt för ett högt tryck från olika håll just nu. Finns det inte förtroendevalda som bär modellen i vardagen, då urholkas den. 

Unionens satsar på unga

På Unionens kongress 2023 lyftes motioner om att förbundet borde göra mer för sina yngre medlemmar.  Träffen på Arlanda som fått namnet Generation You,  blev en avstamp för förbundets satsning för att få fler unga förtroendevalda. Ett åttiotal medlemmar från företag med kollektivavtal runt om i Sverige samlades på Arlanda för att få lära sig mer om facket, nätverka och inspireras 

Med den här träffen vill vi ge unga medlemmar som är nyfikna på fackligt arbete möjligheten att lära sig mer och i nästa steg få chansen att kunna väljas som förtroendevalda på sina arbetsplatser.  Om utvärderingarna blir positiva kan det absolut bli fler träffar, säger Malin Engström, som delgav deltagarna på Arlanda, sina farhågor och förhoppningar. 

Yngre ratar facket

Att yngre generellt är mindre hågade att gå med i facket, visar en avhandling som presenterades vid Göteborgs universitet  i våras. Går man inte med i facket runt 30–35 års ålder, så är det kört senare, visar avhandlingen. 

Inställningen till facket har i grunden inte förändrats så mycket. I stället pekar forskningen på att skatteavdraget slopats och att det blivit dyrare att gå med i fack och a-kassa. 

Malin Engström tvivlar dock på att ekonomin är avgörande för ungas engagemang i Unionen. 

– Jag uppfattar det som att unga inte ser vitsen med facket men vill driva specifika frågor. Om vi ska vara självkritiska kan strukturerna uppfattas som lite fyrkantiga därvidlag. Dessutom uppfattas kollektivavtalet som lag – kunskapen om vad facket gör är för låg. 

Firas Mohammed Said. Foto: Johanna Rovira.

Deltagarna på avstampen har dock gedigna fackkunskaper med sig hem, och om de två dagarna räckt för att locka dem till att åta sig ett förtroendeuppdrag återstår att se. Flera anmälde sitt intresse redan under träffen, bland andra Firas Mohammed Said, från Kristianstad: 

–Jag har fått hjälp av Unionen när min dåvarande chef plockade bort flera pass från mitt schema. Jag blir gärna förtroendevald och ser den här träffen som ett bra tillfälle att lära sig om mina rättigheter. Man kan aldrig få för mycket kunskap, säger Firas Mohammed Said.