Hoppa till huvudinnehåll
Ledare

Kvinnor kan IT

Att påstå att kvinnor inte passar att jobba med IT och tech är inte bara korkat och diskriminerande. Det är dessutom historielöst – för från början var programmering i högsta grad ett yrke för kvinnor.
Helena Ingvarsdotter Publicerad
Christopher Hunt
Helena Ingvarsdotter, chefredaktör och ansvarig utgivare för Chef & Karriär samt Kollega. Christopher Hunt

Att jobba med programmering var från början i hög grad ett kvinnoyrke. Sjuttiofem procent av dem som arbetade på Bletchley Park där britterna byggde den första datorn var kvinnor. Det här skriver Katrine Marçal, ekonomi- och politikskribent för Dagens Nyheter, i sin bok Att uppfinna världen. Hon konstaterar att så länge kvinnorna var i majoritet bland programmerare var lönen ganska skral – medan status och löner höjdes rejält när yrket så att säga bytte kön.

Boken berättar också om en ingenjör på Google som så sent som 2018 skrev ett pm om att kvinnor inte passar att arbeta med IT. Ett uttalande som alltså är historielöst, och dessutom ganska oerhört eftersom branschen skriker efter arbetskraft.

Anna Wikland är chef för Google Sverige. Och hon har förstått det som den olycklige – jo, han fick sparken – pm-skrivande ingenjören inte begrep. Att bristen på kvinnor är till skada för tech-branschen:

”Det är otroligt frustrerande och det finns ingen logik i varför det går så långsamt.” Hon vill vända utvecklingen, läs mer om hennes tankar i vår intervju.

Googlechefen vill få tjejer att satsa på teknik

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Kollega nummer 1 2025 omslag

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Ledare

I Karl-Bertil Jonssons fotspår

En del väljer att liksom ge upp om mänskligheten och demokratin när världsläget är mörkt. De börjar tro på konspirationsteorier och sprider felaktiga fakta vidare. Men vi får inte släppa hoppet.
Helena Ingvarsdotter Publicerad 19 december 2024, kl 10:05
Helena Ingvarsdotter
Helena Ingvarsdotter, chefredaktör Kollega och Chef & Karriär. Foto: Klas Sjöberg

Snart är det jul och säkert kommer några av er titta på Karl-Bertil Jonssons julafton på tv mellan pepparkakor och paketöppning. Den tecknade sagan handlar om tonåringen som bestämmer sig för att ta rika människornas julklappar och ge till de fattiga och utslagna. Jag säger inte att hans metod är den bästa – jag tänker inte uppmana till stöld – men visst behövs åtgärder som minskar klyftorna och polariseringen i samhället just nu.

För läget är på många sätt mörkt, med krig och konflikter. En av världens största demokratier har valt en president som byggt sin kampanj på att elda på hat och misstro mellan människor. Här hemma blir vardagen tuffare när arbetslösheten når nya rekordnivåer. För många kommer det inte att bli ”en välsignad jul” som Karl-Bertils ömma moder önskar sig.

Det är ens skyldighet att hålla glädjen levande

Det är svårt att stå ut med eländet. En del väljer att liksom ge upp om mänskligheten och demokratin. De börjar tro på konspirationsteorier och sprider felaktiga fakta vidare, vilket i sin tur ökar polariseringen.

Men den vägen leder bara till cynism och själviskhet. Vi måste göra tvärtom. Välja hoppet och ljuset, trots allt. För vår egen skull – men också för alla andras. 

Det betyder inte att vi ska blunda för verkligheten eller förneka det som är tungt, men vi ska agera. Engagera oss i föreningar, i facket, gå ut och nattvandra, träna ett gäng ungar i fotboll – helt enkelt hugga i där vi kan. Hitta tröst i musik, film och böcker, eller kanske naturen. Det är vår plikt som människor att odla det positiva, som en motkraft. Som den store humanisten Tage Danielsson – han som skrev sagan om Karl-Bertil Jonsson – också sa:

”Det är ens skyldighet att hålla glädjen levande.
Det kan vara tungt, men man måste försöka.
Om man ger upp och drunknar i sorgen, ökar man världens elände.”