Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

”Byggcheferna får en tvåa i betyg”

Noll olyckor i byggbranschen. Det är Ulrika Dolietis ambition som vd för initiativet Håll Nollan. Färre checklistor och mer utbildning är två steg för att nå målet.
Publicerad
Ylva Sundgren
De chefer som har arbetat länge med arbetsmiljö inser att det är en investering som lönar sig på sikt, säger Ulrika Dolietis, vd för Håll Nollan. Ylva Sundgren

Varför har du ägnat 15 år åt säkerhets- och arbetsmiljöfrågor?
– Jag ser det som ett privilegium att vara med och jobba för att potentiellt rädda liv.

Vilka insikter har du fått?
– Att det inte bara handlar om lagar och regler utan om människor. Att det behövs ägarskap, engagemang och uthållighet från ledningen och att man behöver få kulturen och strukturen att samverka för att lyckas med säkerheten. Det går inte enbart att köra ner regler i halsen på folk. Man behöver också jobba med utbildning och motivation – och förstå vari säkerheten ligger.

Är noll olyckor ens möjligt?
– Att någon rispar sig på fingret eller snubblar kan vara svårt att undvika. Men jag är övertygad om att vi kan få noll allvarliga olyckor om vi skapar rätt förutsättningar.

Du utbildar byggchefer i säkerhetskultur. Vilket betyg skulle du sätta på deras kunskaper?
– Två av fem. Vissa chefer upplever säkerhetskultur som flummigt och att det handlar om attityder och beteenden hos ”hantverkarna”, vilket inte är en fråga för ledningen. Många känner sig också hemma bland projektplaner, har en förkärlek för checklistor, men människor är komplexa och chefen behöver skapa motivation och engagemang för de här frågorna.

Cheferna har ju ansvaret för arbetsmiljön. Var ligger egentligen problemet?
– Ingen chef utsätter medvetet en medarbetare för fara. Men om det enda ledningen efterfrågar är lönsamhet så prioriteras det. Sedan kan även kunskapen brista. I till exempel Storbritannien har cheferna betydligt mer utbildning i arbetsmiljö.

Vilken är den största utmaningen för chefer när det gäller säkerhet?
– Att de behöver hantera så mycket. Från att driva verksamheten med lönsamhet, rekrytera, behålla och utveckla sina medarbetare. Då blir det lätt så att säkerhetsfrågorna prioriteras ned. Men de chefer som har arbetat länge med arbetsmiljö inser att det är en investering som lönar sig på sikt.

Du har själv varit med om två dödsfall och otaliga olycksfall under dina år i branschenHur har du hanterat de situationerna?
– Även om jag aldrig själv behövt uppleva en dödsolycka på plats utan deltagit i företagets kristeam, så berörs man och vill se till att alla får det stöd de behöver. Detta gäller självklart i den akuta fasen, men även efteråt i form av debriefing och att se till att de drabbade får enskilda stödsamtal med psykolog. Det är också viktigt att inte glömma bort chefen. Det är vanligt att man som chef känner skuld när det hänt en allvarlig olycka.

Text: Tina Harr

ULRIKA DOLIETIS

GÖR: Vd på föreningen Håll Nollan.
BOR: Bollebygd.
FAMILJ: Två vuxna barn, två bonusbarn, två bonusbarnbarn och sambon Rolf.
KARRIÄR: Jobbat på Skanska sedan 1983, började som kalkylingenjör, jobbade som arbetsmiljöchef 2009–2016. Säkerhetens förkämpe.
 

HÅLL NOLLAN
En branschgemensam förening för ökad byggsäkerhet, grundad av Akademiska Hus, Skanska, Peab, NCC, Veidekke, Locum, Bravida, Assemblin, Jernhusen, Vasakronan, Byggherrarna, Byggföretagen och Trafikverket. I dag har Håll Nollan 84 medlemmar.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

Från quiet quitting till revenge quitting

När statsepidemiologen Magnus Gisslén i slutet av sommaren sa upp sig med dunder och brak följde han en ny trend i arbetslivet – revenge quitting. Han använde uppsägningen för att visa sitt missnöje med arbetsgivaren.
Publicerad 3 oktober 2025, kl 06:01
Quiet quitting och revenge quitting som nya arbetslivstrender i Sverige. Tecknad bild på man med slips som slår sönder sitt skrivbord.
Fenomenet revenge quitting sprider sig på arbetsmarknaden när anställda öppet markerar missnöje med dåliga arbetsvillkor. Illustration: Colourbox.

I en video på Linkedin riktade Gisslén hård kritik mot sina chefer – och ifrågasatte Folkhälsomyndighetens förmåga att hantera en framtida pandemi.

– Med mitt engagemang i denna fråga har jag blivit så pass obekväm för myndigheten att man nu inte vill att jag fortsätter. Jag har därför valt att säga upp mig, förklarade han.

Tre skäl till varför anställda säger upp sig med buller och bång

Statsepidemiologens dramatiska avgång kan i stora stycken sorteras under begreppet revenge quitting – hämnduppsägning – en modell för uppsägning som fått spridning det senaste året. I en artikel i tidskriften Forbes tidigare i år anger psykologen Travers Mark tre skäl till varför anställda väljer att markera sitt missnöje och lämna jobbet med buller och bång:

•  Utbränd på grund av hård arbetsbelastning.

• Förväntningar på arbetsplatsen som inte infriats.

• Låg tolerans för dåliga arbetsvillkor.

Axel Gruvaeus.
Axel Gruvaeus. Foto: Kairos Future.

Axel Gruvaeus, analytiker och framtidsstrateg på Kairos Future, menar att fenomenet skulle kunna förstås som ett uttryck för en alltmer individualiserad arbetsmarknad.
– Du har höga krav på din arbetsgivare och känner kanske inte en lojalitet som gör att du stannar kvar på jobbet. Om dina förväntningar inte möts kan det leda till att du slutar, säger han.

I ett mer individualiserat samhälle är det fler som bygger sitt varumärke på sociala medier och vill ha kontroll över berättelsen om sig själv. Då kan det också ligga närmare till hands att säga upp sig på ett sätt som märks, menar Axel Gruvaeus.

Quiet quitting eller revenge quitting – vad är skillnaden?

I rapporten ”Svenskarna, vardagen och meningslöshetens mörker” visar Kairos Future att det 2023 endast var 18 procent av den arbetsföra befolkningen som tyckte att jobbet är en viktig källa till mening i livet. Andelen har sjunkit stadigt sedan början av 1980-talet.

Den som tycker att arbetet är meningslöst kan i vissa fall välja att jobba kvar, men med ett avtagande engagemang. Då är det snarare quiet quitting än revenge quitting det handlar om.
– Man kanske inte anstränger sig lika mycket eftersom man inte tycker att det lönar sig.

Brist på utvecklingsmöjligheter ökar missnöjet

I rapporten konstaterar Kairos Future att de personer som upplever livet som meningslöst oftare verkar vara fast i jobb som uppfattas som att de inte ger möjlighet att utvecklas.
– Apropå den breda samhällsdiskussionen om kompetensbrist är detta intressant. Möjligheten att utvecklas bör vara en viktig fråga att ta tag i på arbetsmarknaden, säger Axel Gruvaeus.

Flexibilitet som nyckel till att behålla talanger

Revenge quitting kopplas framför allt till yngre anställda, men också till mellanchefer som pressas av krav från både medarbetare och högre chefer. I uppsägningen finns ofta ett tydligt budskap till arbetsgivaren: utveckla verksamheten, lyssna på personalen, var mer flexibel.

Annars väntar en högljudd sorti inför öppen ridå. 

Text: Torbjörn Tenfält