Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

”Byggcheferna får en tvåa i betyg”

Noll olyckor i byggbranschen. Det är Ulrika Dolietis ambition som vd för initiativet Håll Nollan. Färre checklistor och mer utbildning är två steg för att nå målet.
Publicerad
Ylva Sundgren
De chefer som har arbetat länge med arbetsmiljö inser att det är en investering som lönar sig på sikt, säger Ulrika Dolietis, vd för Håll Nollan. Ylva Sundgren

Varför har du ägnat 15 år åt säkerhets- och arbetsmiljöfrågor?
– Jag ser det som ett privilegium att vara med och jobba för att potentiellt rädda liv.

Vilka insikter har du fått?
– Att det inte bara handlar om lagar och regler utan om människor. Att det behövs ägarskap, engagemang och uthållighet från ledningen och att man behöver få kulturen och strukturen att samverka för att lyckas med säkerheten. Det går inte enbart att köra ner regler i halsen på folk. Man behöver också jobba med utbildning och motivation – och förstå vari säkerheten ligger.

Är noll olyckor ens möjligt?
– Att någon rispar sig på fingret eller snubblar kan vara svårt att undvika. Men jag är övertygad om att vi kan få noll allvarliga olyckor om vi skapar rätt förutsättningar.

Du utbildar byggchefer i säkerhetskultur. Vilket betyg skulle du sätta på deras kunskaper?
– Två av fem. Vissa chefer upplever säkerhetskultur som flummigt och att det handlar om attityder och beteenden hos ”hantverkarna”, vilket inte är en fråga för ledningen. Många känner sig också hemma bland projektplaner, har en förkärlek för checklistor, men människor är komplexa och chefen behöver skapa motivation och engagemang för de här frågorna.

Cheferna har ju ansvaret för arbetsmiljön. Var ligger egentligen problemet?
– Ingen chef utsätter medvetet en medarbetare för fara. Men om det enda ledningen efterfrågar är lönsamhet så prioriteras det. Sedan kan även kunskapen brista. I till exempel Storbritannien har cheferna betydligt mer utbildning i arbetsmiljö.

Vilken är den största utmaningen för chefer när det gäller säkerhet?
– Att de behöver hantera så mycket. Från att driva verksamheten med lönsamhet, rekrytera, behålla och utveckla sina medarbetare. Då blir det lätt så att säkerhetsfrågorna prioriteras ned. Men de chefer som har arbetat länge med arbetsmiljö inser att det är en investering som lönar sig på sikt.

Du har själv varit med om två dödsfall och otaliga olycksfall under dina år i branschenHur har du hanterat de situationerna?
– Även om jag aldrig själv behövt uppleva en dödsolycka på plats utan deltagit i företagets kristeam, så berörs man och vill se till att alla får det stöd de behöver. Detta gäller självklart i den akuta fasen, men även efteråt i form av debriefing och att se till att de drabbade får enskilda stödsamtal med psykolog. Det är också viktigt att inte glömma bort chefen. Det är vanligt att man som chef känner skuld när det hänt en allvarlig olycka.

Text: Tina Harr

ULRIKA DOLIETIS

GÖR: Vd på föreningen Håll Nollan.
BOR: Bollebygd.
FAMILJ: Två vuxna barn, två bonusbarn, två bonusbarnbarn och sambon Rolf.
KARRIÄR: Jobbat på Skanska sedan 1983, började som kalkylingenjör, jobbade som arbetsmiljöchef 2009–2016. Säkerhetens förkämpe.
 

HÅLL NOLLAN
En branschgemensam förening för ökad byggsäkerhet, grundad av Akademiska Hus, Skanska, Peab, NCC, Veidekke, Locum, Bravida, Assemblin, Jernhusen, Vasakronan, Byggherrarna, Byggföretagen och Trafikverket. I dag har Håll Nollan 84 medlemmar.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning
C&K 2-25

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

Din skärmhjärna har rättigheter

Vi är uppkopplade och multitaskar som aldrig förr. Det riskerar att slita på hjärnhälsan. Men på jobbet finns regler som ska skydda dig vid skärmen.
Elisabeth Brising Publicerad 28 april 2025, kl 06:01
Hund vid dator.
Vi tillbringar allt mer arbetstid och fritid vid skärmar. Det kan slita på hjärna och koncentration. Men det finns skärmregler för arbetslivet som ska skydda din hälsa. Foto: Colourbox

Vi har aldrig suttit så klistrade vid skärmar som nu, både på jobbet och fritiden. Enligt forskare kan beteendet få negativa hälsokonsekvenser och börja påverka hjärnans förmåga att jobba fokuserat. 

– Det finns studier som tyder på det, att våra koncentrationsbeteenden tycks ha förändrats över tid. Att vi jobbar kortare stunder med en och samma sak innan vi växlar fokus, säger Sissela Nutley hjärnforskare vid Karolinska institutet. 

Sissela Nutley.

Multitasking leder till att vi både blir mer stressade och mindre effektiva påpekar hon. Vår kapacitet att vara uppmärksamma på rätt saker minskar när den digitala miljön är designad för att splittra vårt fokus med notiser. 

–  Den lockar till fragmentarisk uppmärksamhet eftersom vi kan agera på en ny tanke direkt och kolla saker. Det kostar för hjärnan, säger Sissela Nutley. 

Finns regler för skärmjobb 

Arbetsgivaren har ett stort ansvar för arbetsmiljön och hur din hälsa påverkas av jobbet. Sedan 90-talet finns riktlinjer för arbete vid ”bildskärm”. Jobbet ska göras med hänsyn till människans ergonomi och där ingår hur vi förstår och hanterar information. Det kallas kognitiv ergonomi berättar Kersti Lorén, sakkunnig i ergonomi på Arbetsmiljöverket och förklarar: 

Kersti Lorén
Kersti Lorén. Foto: Arbetsmiljöverket

– Arbetet ska anpassas efter människan och inte tvärtom. Att man förstår hur människan tar till sig och bearbetar information och vad vi behöver för att ha hälsa, välbefinnande och göra ett bra, produktivt jobb. 

Den kognitiva belastningen är något man talar mer om

De medicinska risker med datorarbete som beskrivits tydligast hos myndigheten är rygg- och synbesvär. Men bildskärmsreglerna är gamla och ett nytt direktiv om arbetsmiljön vid skärmar är på gång från EU-kommissionen, även om det dröjer innan de är i bruk. 

– Den kognitiva belastningen är något man pratar mer om idag är min uppfattning, säger Kersti Lorén. 

Hon föreslår att vi pratar på jobbet om hur digitala arbetssätt och system påverkar oss. Det systematiska arbetsmiljöarbetet är det viktiga. 

– På arbetsplatsträffar kan ni titta på risker hos er och då kan det handla om att man sitter för länge vid datorn, eller känner sig övervakad, Kersti Lorén.

”Man har inte tittat på konsekvenserna

Arbetsmiljöverkets inspektör Malin Cato har lett 1 500 kontroller av arbetsgivare om hur de kan förebygga risker i den digitala arbetsmiljön. Var fjärde arbetsplats hade brister. Hon vill se mer kunskap om hur anställdas hälsa påverkas av teknikutvecklingen.

Malin Cato.
Malin Cato. Foto: Privat

– Nu har vi haft arbete vid datorer ganska länge, men man har inte tittat på arbetsmiljökonsekvenserna, säger hon. 

Hur många timmar det är hållbart för människor att sitta vid skärm är väldigt individuellt, enligt Malin Cato.

I den digitala miljön kan man också få in uppgifter från många olika håll på en gång, vilket kräver mer av hjärnans arbetsminne, betonar hon. Digitala möten och hybridmöten kräver dessutom mer av vår kognition än fysiska möten enligt studier. 

Tips: Se hjärnan som en muskel

– Våra hjärnor är komplexa. Arbetsgivaren ska undersöka hur vi mår och hur systemen fungerar. Vi behöver tänka på hjärnan som en muskel. Du tränar inte bara biceps tre timmar, säger Malin Cato. 

Utan möjlighet till återhämtning blir konsekvenserna ytterst ohälsa och sjukfrånvaro. 

– Vi ser ju utmattningssymptom. Det är en sjukfrånvaro som inte minskar. Den har inte bara med digital utveckling att göra, men det är bidragande. 

Finns bevisade samband mellan sjukskrivningarna i stress och digitala arbetssätt? 

– Inte statistiska samband. Men kognitiv forskning pekar på att man överbelastar funktioner i hjärnan, säger Malin Cato. 

Reglerna vid jobbskärmen

Ett urval av föreskrifterna från Arbetsmiljöverket för ”bildskärmsarbete” - som arbetsgivare förväntas ha koll på: 

  • Hänsyn till kognitiv ergonomi: ”Arbetsgivaren ska vid utformning, val och ändring av programvara, ta särskild hänsyn till de ergonomiska principer som gäller för människans förmåga att uppfatta, förstå och bearbeta information.”
     
  • Pauser och glasögon: Du ska kunna växla till andra uppgifter om synbesvär eller andra belastningsbesvär uppstår. Alternativt få tillräckliga pauser. Du har rätt till synundersökning och terminalglasögon vid behov. 
     
  • Ingen osynlig kontroll: ”Arbetsgivaren får inte kontrollera arbetstagarnas arbetsinsats via datasystem, varken kvantitativt eller kvalitativt, utan att arbetstagarna känner till det.” 
     
  • Begripliga it-system: ”Lämpligt utformade med hänsyn till arbetsuppgiftens krav och användarens förutsättningar och behov.”
     
  • Inte starkt styrt eller bundet: Arbetet vid skärm ska om möjligt inte vara tvunget att utföras i en strikt ordning där du inte kan avbryta jobbet utan att bli avlöst, eller inte kan bestämma takten. 

Reglerna är förkortade och sammanfattade av Kollega. Arbetsmiljöverkets alla riktlinjer finns på Arbetsmiljöverket

Det finns också andra regler och lagar som påverkar digital arbetsmiljö, som GDPR och den nya AI-förordningen