Noll olyckor i byggbranschen. Det är Ulrika Dolietis ambition som vd för initiativet Håll Nollan. Färre checklistor och mer utbildning är två steg för att nå målet.
Publicerad
Prenumerera på Kollegas nyhetsbrev
Om du är medlem i Unionen och inte redan prenumererar på Kollegas populära nyhetsbrev så kan du passa på att registrera dig via länken nedan.
Då får du Kollegas bästa nyheter, avslöjanden och smarta tips om allt som rör arbetsmarknaden direkt i din inkorg varje vecka.
De chefer som har arbetat länge med arbetsmiljö inser att det är en investering som lönar sig på sikt, säger Ulrika Dolietis, vd för Håll Nollan. Ylva Sundgren
Varför har du ägnat 15 år åt säkerhets- och arbetsmiljöfrågor? – Jag ser det som ett privilegium att vara med och jobba för att potentiellt rädda liv.
Vilka insikter har du fått? – Att det inte bara handlar om lagar och regler utan om människor. Att det behövs ägarskap, engagemang och uthållighet från ledningen och att man behöver få kulturen och strukturen att samverka för att lyckas med säkerheten. Det går inte enbart att köra ner regler i halsen på folk. Man behöver också jobba med utbildning och motivation – och förstå vari säkerheten ligger.
Är noll olyckor ens möjligt? – Att någon rispar sig på fingret eller snubblar kan vara svårt att undvika. Men jag är övertygad om att vi kan få noll allvarliga olyckor om vi skapar rätt förutsättningar.
Du utbildar byggchefer i säkerhetskultur.Vilket betyg skulle du sätta på deras kunskaper? – Två av fem. Vissa chefer upplever säkerhetskultur som flummigt och att det handlar om attityder och beteenden hos ”hantverkarna”, vilket inte är en fråga för ledningen. Många känner sig också hemma bland projektplaner, har en förkärlek för checklistor, men människor är komplexa och chefen behöver skapa motivation och engagemang för de här frågorna.
Cheferna har ju ansvaret för arbetsmiljön. Var ligger egentligen problemet? – Ingen chef utsätter medvetet en medarbetare för fara. Men om det enda ledningen efterfrågar är lönsamhet så prioriteras det. Sedan kan även kunskapen brista. I till exempel Storbritannien har cheferna betydligt mer utbildning i arbetsmiljö.
Vilken är den största utmaningen för chefer när det gäller säkerhet? – Att de behöver hantera så mycket. Från att driva verksamheten med lönsamhet, rekrytera, behålla och utveckla sina medarbetare. Då blir det lätt så att säkerhetsfrågorna prioriteras ned. Men de chefer som har arbetat länge med arbetsmiljö inser att det är en investering som lönar sig på sikt.
Du har själv varit med om två dödsfall och otaliga olycksfall under dina år i branschen. Hur har du hanterat de situationerna? – Även om jag aldrig själv behövt uppleva en dödsolycka på plats utan deltagit i företagets kristeam, så berörs man och vill se till att alla får det stöd de behöver. Detta gäller självklart i den akuta fasen, men även efteråt i form av debriefing och att se till att de drabbade får enskilda stödsamtal med psykolog. Det är också viktigt att inte glömma bort chefen. Det är vanligt att man som chef känner skuld när det hänt en allvarlig olycka.
Text: Tina Harr
ULRIKA DOLIETIS
GÖR: Vd på föreningen Håll Nollan. BOR: Bollebygd. FAMILJ: Två vuxna barn, två bonusbarn, två bonusbarnbarn och sambon Rolf. KARRIÄR: Jobbat på Skanska sedan 1983, började som kalkylingenjör, jobbade som arbetsmiljöchef 2009–2016. Säkerhetens förkämpe.
HÅLL NOLLAN En branschgemensam förening för ökad byggsäkerhet, grundad av Akademiska Hus, Skanska, Peab, NCC, Veidekke, Locum, Bravida, Assemblin, Jernhusen, Vasakronan, Byggherrarna, Byggföretagen och Trafikverket. I dag har Håll Nollan 84 medlemmar.
Facklig på callcenter: ”Tror AI kommer coacha medarbetare”
På callcenter mäts anställdas prestationer dagligen och AI kan lyssna på samtal. Men en mänsklig chef finns kvar - vilket facket välkomnar.
– En personlig kontakt är bättre, säger Murat Türk, lokal klubbordförande på Concentrix.
AI och algoritmiska system används mer som chefsstöd för att kontrollera och mäta arbetet visar forskning. På callcenter har personalen länge arbetat datastyrt med ständig prestationsmätning. Men den mänskliga chefen finns kvar, än så länge. Foto: Colourbox/Colourbox
Murat Türk är Unionens klubbordförande på globala kundtjänstkonsulten Concentrix. Han tror att AI-drivna system och det som kallas algoritmisk arbetsledning kan ersätta mer av chefers uppgifter framöver.
Murat Türk. Foto: Privat.
– Det finns säkert planer att implementera AI som bestämmer hur grupperna ska schemaläggas. Jag tror även att AI kommer coacha medarbetare i sina prestationer och räkna prognoser och slutresultatet för en klient, säger han.
Men där är branschen inte än. Chefer följer upp resultaten öga mot öga.
Vad skulle du tycka om en AI-chef?
– Jag skulle inte föredra det, en personlig kontakt är bättre för att behålla en genuin relation mellan arbetsgivare och arbetstagare.
Hur tror du AI kommer påverka er arbetsmiljö?
– Det finns en viss risk att den kan räkna fel och risk att arbetsmiljön påverkas.
Det här är algoritmisk arbetsledning
Algoritmic management, AM,är automatisering av chefsfunktioner. Digital teknik som kan förstärka eller automatisera ledningens beslutsfattande. Ibland kallas det att jobba datadrivet, eller med datainformerat ledarskap.
Det är system som kan • Styra, övervaka eller utvärdera arbetet. • Planera personalstyrkan, schemalägga. • Anställa, belöna, befordra, disciplinera och avskeda.
Om AI börjar kommentera hur anställda når nyckeltalen blir det en stressigare arbetsmiljö, tror Murat Türk. Redan i dag testar företag egna ChatGPT-modeller som gör ärendeloggningar och skriver journal på kundservicesamtal. AI:n lyssnar på samtalet och loggar det. Den sammanfattar kundens ärende och vad lösningen blev.
Orolig mage får tas upp med chefen
I callcenterbranschen har det länge varit vanligt med digitala verktyg som ständigt mäter hur de anställda jobbar och om de når sina mål (KPI:er).
Ylva Harnesk. Foto: Privat
– Du kan följa prestationstabeller dagligen. Det finns nyckeltal man ska klara av, säger Ylva Harnesk, facklig klubbordförande för Unionen på kundtjänstföretaget Teleperformance i Stockholm.
Digitala system fördelar samtal och följer upp medarbetarnas resultat i olika kanaler som samtal, chatt och mejl. Arbetsmiljön präglas av ett strikt schema med korta förutbestämda pauser för att exempelvis gå på toaletten. Anställda förväntas följa kundköer och se hur många som är tillgängliga för samtal.
– Allting är schemalagt, som short breaks. Det är en betald paus då du står till arbetsgivarens förfogande. Men har man en orolig mage får man ha en dialog med arbetsgivaren om det, säger Ylva Harnesk.
”Annars har vi inte jobb”
Ylva Harnesk är själv nöjd med arbetsmiljön och tycker det är normalt med digital kontroll inom kundservice. De flesta telefonsamtal spelas in och det görs stickprovskontroller av cheferna.
Övervakningen av hur anställda jobbar, eller ”handling time”, som det heter internt, krävs också enligt klubbordföranden.
– Det finns alltid parametrar för hur man ska sköta samtal och följa GDPR. Vi måste bibehålla kvaliteten, annars har vi inte jobb, säger hon.
Men hon drar gränsen vid en AI som ersätter chefen.
– Vi har högst mänsklig feedback. Varje månad har du ett enskilt samtal med din chef.
Chefer måste följa mbl och informationsplikt
AI kommer stort och spås påverka de flesta Unionen-yrken framöver.
– Vi ett stort globalt företag, jag vet att AI används på vissa områden. Men skulle de få för sig att införa det här utan att förvarna bryter de mot informationsplikten när det gäller arbetsmiljö, säger Ylva Harnesk.
Hon hänvisar till att större förändringar inte får införas över huvudet på personalen utan att riskbedömas enligt arbetsmiljölagen och förhandlas enligt medbestämmandelagen (mbl).
Key Performance Indicators i callcenter
KPI eller nyckeltal är system där arbetsgivare utvärderar anställdas prestationer.
Systemet kan till exempel mäta:
Hur mycket du säljer och måste sälja varje månad
Hur många minuter du förväntas sitta (högst) med kunder,
Hur länge du får göra efterarbete på ett kundärende, att du ska ta nästa samtal efter två minuter t.ex.