Prenumerera på Kollegas nyhetsbrev
Är du medlem i Unionen? Vill du få alla våra nyheter, tips och granskningar direkt i din inkorg?
Enkelt! Anmäl dig via länken
Är du medlem i Unionen? Vill du få alla våra nyheter, tips och granskningar direkt i din inkorg?
Enkelt! Anmäl dig via länken
Chefen kan ha rätt att läsa dina mejl och kolla vilka hemsidor du har varit inne på. Men gränsen mellan vad som är tillåtet och inte är inte glasklar. Kollega bad Pierre Dahlqvist, förbundsjurist på Unionen, att ge sin syn på saken.
Läs mer: "Övervakning av anställda ökar lavinartat"
Hur mycket får en arbetsgivare övervaka vad en medarbetare gör på jobbet?
– När en arbetsgivare genomför kontroller som innefattar automatisering sker en behandling av personuppgifter. Då är arbetsgivaren också skyldig att följa GDPR. Enligt GDPR ska en anställd informeras innan uppgifterna samlas in och det ska finnas laglig grund för insamlandet. En grundläggande princip i GDPR är att insamlandet ska vara ändamålsenligt samt inkräkta så lite som möjligt i den anställdes personliga integritet. Arbetsgivaren måste därför alltid undersöka om det finns mindre ingripande åtgärder för att uppnå samma mål. I det här fallet kan det betyda att man inte får samla in data för exempelvis IT-säkerhet och sedan använda den för att göra statistik av hur produktiv en arbetstagare är. Men det är svårt att säga generellt vad som är tillåtet, det blir en avvägning mellan arbetsgivarens intressen och arbetstagarens intresse av integritet.
Läs mer: TCO vill se skärpt lagstiftning
Är det tillåtet att kolla vem en anställd mejlar och vad det står i mejlen?
– Under vissa förhållanden, ja. E-postmeddelanden som handlar om arbetsuppgifter kan få läsas. Är det fråga om en vardaglig konversation mellan medarbetare är det sannolikt inte tillåtet för arbetsgivaren att läsa e-postmeddelandena. Om det finns en stark misstanke om brottslighet eller illojalitet kan arbetsgivaren även ha rätt att läsa e-post av privat natur. Det krävs under alla omständigheter att arbetsgivaren informerar på förhand om att e-post kan komma att läsas, annars är det i strid med GDPR. Om kontroller sker exempelvis av IT-säkerhetsskäl bör detta snarast kunna kontrolleras genom loggar utan att e-postmeddelandena som sådana läses.
Läs mer: Programmen som övervakar dig på jobbet
Får arbetsgivaren ta reda på vilka hemsidor en medarbetare har besökt?
– En arbetsgivare kan ha rätt att kontrollera det, exempelvis för att säkerställa att man inte får in skadlig kod i systemet. Men utgångspunkten är att kontroll som innebär bevakning i realtid är förbjuden såvida det inte krävs för arbetstagarnas säkerhet.
Är det tillåtet att använda ett program som visar hur mycket tid en anställd har lagt på olika arbetsuppgifter under en dag?
– Jag vågar inte svara på det ur ett generellt perspektiv. Man får göra en analys av varje situation.
Får arbetsgivaren ta bilder av en anställd via webbkameran?
– Nej, det är inte tillåtet.
Men om man som anställd har gett sitt samtycke till det?
– Styrkeförhållandena mellan arbetsgivare och arbetstagare är så skilda att det som utgångspunkt inte kan betraktas som ett giltigt samtycke. Därför skulle jag säga att det ändå kan bli tal om skadestånd om en arbetsgivare gör så.
De är listiga, kreativa och ligger hela tiden steget före IT-experterna. Cyberbrottslingarna är dessutom extremt intresserade av just dig, eftersom du som anställd är deras väg in på företaget där de presumtivt kan tjäna storkovan på att stjäla, spionera, blockera och hota med att förstöra.
– Alla stora företag har någon form av grundskydd, som brandväggar och krypteringar. Så brottslingarna letar efter olika sätt att ta sig in och kan hitta dig exempelvis via Linkedin, förklarar Måns Jonasson, internetexpert på Internetstiftelsen.
Så kallad spearphishing, riktade attacker via mejl, handlar om att bedragare vill förmå dig att öppna en länk eller att installera något på datorn. Och en hel del lyckas i sitt uppsåt.
–Många är lata och trötta och gör saker av slentrian, det är då det blir farligt, säger Måns Jonasson.
Farligt kan det också bli när vi är för snälla. Nätskurkarna tvekar inte att utnyttja vår hjälpsamhet.
– Generellt är vi hjälpsamma och blir man kontaktad av någon som utger sig för att jobba på en annan avdelning och ber om hjälp, brukar vi ställa upp. Det är tråkig att behöva vara skeptisk hela tiden, men fråga gärna en extra gång i stället för att göra ett dyrt misstag, säger Måns Jonasson.
Men vi är inte bara lata, trötta och alltför snälla, vi är också dessvärre högst oemottagliga för information om hur vi ska hålla cyberbuset borta. Informationskampanjer som brottsförebyggande metod är ineffektiv, konstaterar Karin Svanberg, enhetschef på Brottsförebyggande rådet, BRÅ.
– Vi förändrar dessvärre sällan vårt beteende bara för att någon talar om att vi gör fel eller riskerar något. Jämför med hur vi till exempel förhåller oss till rökning, fet mat och droger, säger hon.
Det finns alltså en förklaring till att världens vanligaste lösenord är 123456, trots att alla vid det här laget vet att knepiga, unika lösenord är A och O när det gäller att hålla hackarna på behörigt avstånd.
Men bedragarna blir alltmer förslagna och tar dessutom hjälp av ny teknik. Tidigare kunde man identifiera bedrägeriförsöken på lockbetenas usla stavning och grammatiska klumpighet, men tack vare AI har lurendrejeriförsöken blivit mer sofistikerade.
Klonade röstsamtal har redan förekommit i cyberbrottsammanhang och säkerhetsexperter förutspår att inom en mycket snar framtid kommer bedragare med hjälp av generativ AI även kunna förfalska videosamtal.
– Det gäller absolut att vara på sin vakt. Teoretiskt finns redan möjligheten att skapa en avatar och den tekniken kommer att bli bättre, även om det i dagsläget är ganska dyrt och komplicerat, säger Måns Jonasson.
Framöver behöver du alltså vara än mer observant och varken tro dina öron eller ögon om chefen eller kollegan ringer upp dig via teams och ber dig utföra någon tjänst som i förlängningen kan leda till att företagets konton töms.
– Det gäller att inta ett skeptiskt förhållningssätt och ha känselspröten ute, säger Måns Jonasson.
– Men det är taskigt att lägga hela ansvaret på de anställda, internetsäkerhet är en utmaning som kräver jobb på flera fronter. IT-systemen måste också bli smartare och enklare att använda så att det blir svårare att göra fel.
Social engineering/social ingenjörskonst: Social manipulation som omfattar flera olika tekniker för att lura åt sig uppgifter.
Spoofing: Bedragaren använder falsk avsändare i mejl, sms eller via telefon.
Phishing - nätfiske: Falska länkar infekterade med virus
Spearphishing: Nätfiske riktade mot specifika personer
Astroturfing/konstgräsrötter :- Fejkade kampanjer eller budskap som ser ut som det kommer från vanligt folk
Ransomewere: utpressningsvirus
DDOS: Hör till de cyberattacker som ökar mest. Attacker mot webbplatser för att överbelasta system med följden att dessa går dåligt eller kraschar helt.
Deepfake/djupfejk: Förfalskade videor, bilder, ljud som genom avancerad AI låter avatarer tala och agera.