Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Anställda får 1 000 dollar till hemmakontoret

1 000 dollar, motsvarande nära 8 500 svenska kronor. Så mycket får runt 450 anställda på Stanley Security i Sverige för att få till ett bättre hemmakontor under pandemin. Detsamma gäller för tiotusentals andra hemmajobbare i samma koncern.
Anita Täpp Publicerad
Shutterstock, Stanley Security
– Visst är det en stor kostnad för företaget. Men samtidigt sparar vi in på andra utgifter, som exempelvis förbrukningen av elektricitet och kaffe, säger Lisbeth Holm-Knapstad på Stanley Security. Shutterstock, Stanley Security

Säkerhetsbolaget Stanley Security ingår i Stanley Black & Decker-koncernen med över 60 000 anställda i världen. Av dessa uppskattar Lisbeth Holm-Knapstad, nordisk HR-direktör för Stanley Security, att knappt hälften mestadels har jobbat hemifrån under pandemin.

I vintras beslöt ledningen att alla koncernens hemmajobbare, däribland 450 tjänstemän på Stanley Security i Sverige, skulle få ett bidrag motsvarande 1 000 dollar för att kunna inreda sina hemmakontor.

– Vi vet att många har en besvärlig hemmasituation under pandemin och inte alltid har en egen arbetsplats. Även om man har fått lov att ta med sig den grundläggande utrustningen från kontoret så har det varit viktigt för oss att stötta medarbetarna så att alla genom de här pengarna i alla fall har möjlighet att investera i en effektiv och ergonomiskt riktig arbetsplats hemma, säger Lisbeth Holm-Knapstad.

Läs mer: Jobba hemifrån – tips för att undvika ont

– Visst är det en stor kostnad för företaget. Men samtidigt sparar vi in på andra utgifter, som exempelvis förbrukningen av elektricitet och kaffe på kontor som nästan ingen använder nu.

Arbetsgivararen har inte krävt några kvitton på vad pengarna går till. Eftersom de betalades ut på decemberlönen beskattas de som lön, enligt en sakkunnig på Skatteverket som Kollega varit i kontakt med.

Läs mer: Avdrag för hemmakontor: Vad säger experten?

För Jens Olsson Kramme, ordförande för Unionenklubben på Stanley Security Sverige i Stockholm, har bidraget inneburit att han har fått en slags retroaktiv ersättning för de pengar han strax innan pandemin hann lägga ut på att ordna med en bra arbetsplats i sitt nyinköpta radhus. Det därför att han även tidigare, bland annat på grund av sin fackliga roll, har jobbat en hel del hemifrån.

Men bland kollegorna är det många som har använt pengarna till att köpa nya skrivbord, kontorsstolar och annat som har förbättrat deras arbetsplats i hemmet.

– Majoriteten av oss är naturligtvis jätteglada för det här bidraget. Och personligen har jag inga åsikter. Men i min fackliga roll, där jag bland annat också företräder tjänstemän inom vår larmcentral som inte har möjlighet att jobba hemifrån, så vet jag att en del också är kritiska mot bidraget eftersom det har setts som en belöning för att man gjort ett bra jobb under pandemin. Vilket de då inte har fått. Och det är så klart olyckligt, säger Jens Olsson Kramme.

Även Lantmäteriet har gett sina anställda bidrag till hemmakontoret, med 5 000 kronor.

Oavsett om man har fått bidrag från arbetsgivaren eller ej så tycks intresset för att köpa eller hyra nya eller begagnade möbler till hemmakontoret ha ökat under pandemin. Både Myrorna och Ikea rapporterar ökad efterfrågan, rapporterar Ny Teknik.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning
C&K 2-25

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

Facklig på callcenter: ”Tror AI kommer coacha medarbetare”

På callcenter mäts anställdas prestationer dagligen och AI kan lyssna på samtal. Men en mänsklig chef finns kvar - vilket facket välkomnar. 
– En personlig kontakt är bättre, säger Murat Türk, lokal klubbordförande på Concentrix.
Elisabeth Brising Publicerad 20 maj 2025, kl 06:01
Callcenter arbetsplats
AI och algoritmiska system används mer som chefsstöd för att kontrollera och mäta arbetet visar forskning. På callcenter har personalen länge arbetat datastyrt med ständig prestationsmätning. Men den mänskliga chefen finns kvar, än så länge. Foto: Colourbox/Colourbox

Murat Türk är Unionens klubbordförande på globala kundtjänstkonsulten Concentrix. Han tror att AI-drivna system och det som kallas algoritmisk arbetsledning kan ersätta mer av chefers uppgifter framöver. 

Murat Türk.
Murat Türk. Foto: Privat.

– Det finns säkert planer att implementera AI som bestämmer hur grupperna ska schemaläggas. Jag tror även att AI kommer coacha medarbetare i sina prestationer och räkna prognoser och slutresultatet för en klient, säger han. 

Men där är branschen inte än. Chefer följer upp resultaten öga mot öga. 

Vad skulle du tycka om en AI-chef? 

– Jag skulle inte föredra det, en personlig kontakt är bättre för att behålla en genuin relation mellan arbetsgivare och arbetstagare.

Hur tror du AI kommer påverka er arbetsmiljö?

– Det finns en viss risk att den kan räkna fel och risk att arbetsmiljön påverkas. 

Det här är algoritmisk arbetsledning

Algoritmic management, AM, är automatisering av chefsfunktioner. Digital teknik som kan förstärka eller automatisera ledningens beslutsfattande. Ibland kallas det att jobba datadrivet, eller med datainformerat ledarskap. 

Det är system som kan
• Styra, övervaka eller utvärdera arbetet.
• Planera personalstyrkan, schemalägga.
• Anställa, belöna, befordra, disciplinera och avskeda. 

Läs mer
Forskare: Vad händer med arbetsmiljön när AI blir chef?
Unionens rapport: Total datakontroll på jobbet?

AI lyssnar på telefonsamtal

Om AI börjar kommentera hur anställda når nyckeltalen blir det en stressigare arbetsmiljö, tror Murat Türk. Redan i dag testar företag egna ChatGPT-modeller som gör ärendeloggningar och skriver journal på kundservicesamtal. AI:n lyssnar på samtalet och loggar det. Den sammanfattar kundens ärende och vad lösningen blev. 

Orolig mage får tas upp med chefen

I callcenterbranschen har det länge varit vanligt med digitala verktyg som ständigt mäter hur de anställda jobbar och om de når sina mål (KPI:er).

Ylva Harnesk.
Ylva Harnesk. Foto: Privat

– Du kan följa prestationstabeller dagligen. Det finns nyckeltal man ska klara av, säger Ylva Harnesk, facklig klubbordförande för Unionen på kundtjänstföretaget Teleperformance i Stockholm. 

Digitala system fördelar samtal och följer upp medarbetarnas resultat i olika kanaler som samtal, chatt och mejl. Arbetsmiljön präglas av ett strikt schema med korta förutbestämda pauser för att exempelvis gå på toaletten. Anställda förväntas följa kundköer och se hur många som är tillgängliga för samtal. 

– Allting är schemalagt, som short breaks. Det är en betald paus då du står till arbetsgivarens förfogande. Men har man en orolig mage får man ha en dialog med arbetsgivaren om det, säger Ylva Harnesk.

”Annars har vi inte jobb”

Ylva Harnesk är själv nöjd med arbetsmiljön och tycker det är normalt med digital kontroll inom kundservice. De flesta telefonsamtal spelas in och det görs stickprovskontroller av cheferna. 

Övervakningen av hur anställda jobbar, eller ”handling time”, som det heter internt, krävs också enligt klubbordföranden. 

– Det finns alltid parametrar för hur man ska sköta samtal och följa GDPR. Vi måste bibehålla kvaliteten, annars har vi inte jobb, säger hon. 

Men hon drar gränsen vid en AI som ersätter chefen. 

– Vi har högst mänsklig feedback. Varje månad har du ett enskilt samtal med din chef.

Chefer måste följa mbl och informationsplikt

AI kommer stort och spås påverka de flesta Unionen-yrken framöver.

– Vi ett stort globalt företag, jag vet att AI används på vissa områden. Men skulle de få för sig att införa det här utan att förvarna bryter de mot informationsplikten när det gäller arbetsmiljö, säger Ylva Harnesk. 

Hon hänvisar till att större förändringar inte får införas över huvudet på personalen utan att riskbedömas enligt arbetsmiljölagen och förhandlas enligt medbestämmandelagen (mbl).

Key Performance Indicators i callcenter

  • KPI eller nyckeltal är system där arbetsgivare utvärderar anställdas prestationer. 

Systemet kan till exempel mäta:

  • Hur mycket du säljer och måste sälja varje månad 
  • Hur många minuter du förväntas sitta (högst) med kunder,
  • Hur länge du får göra efterarbete på ett kundärende, att du ska ta nästa samtal efter två minuter t.ex.  
  • Betyg från kundens upplevelse av interaktionen.