Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Så minskar ni stressen på jobbet

Det behöver inte vara så svårt att förbättra arbetsmiljön. Med hjälp av en kortare utbildning minskade stressen på Volvo i Eskilstuna markant. Förutsättningen är att alla på företaget är delaktiga i arbetet.
David Österberg Publicerad
Christian Chan / Colourbox
Redan efter sex månader hade avdelningen som gjorde riskbedömningar förbättrat arbetsmiljön jämfört med den andra avdelningen. Christian Chan / Colourbox

Stress dödar. Enligt en rapport från Arbetsmiljöverket dör varje år mer än 700 personer till följd av stressrelaterad ohälsa. Dessutom orsakar stress sjukskrivningar och komplicerade rehabiliteringar.

Det finns med andra ord mycket att vinna på att förebygga stress. I ett projekt på Mälardalens högskola, finansierat av AFA försäkring, studerade forskarna bland annat vilken effekt en utbildning i arbetsmiljöfrågor kan ha på en arbetsplats. Två avdelningar på Volvo CE i Eskilstuna fick genomföra riskbedömningar. Den ena avdelningen fick en kortare utbildning där deltagarna bland annat fick lära sig hur man gör en psykosocial riskbedömning och leder en dialog. Den andra avdelningen fick ingen utbildning.


Volvo Construction Equipment, CE, i Eskilstuna. Foto: Linnea Andersson/Kollega

– Det handlade om en e-utbildning på en timme. Efteråt träffades de för att diskutera innehållet i ungefär en timme. Dessutom träffades fem linjechefer för att prata om resultatet av riskbedömningen och om vilka utmaningar de hade, säger Rachael Tripney Berglund, doktorand vid Mälardalens högskola.

Redan efter sex månader hade arbetsmiljön på avdelningen som tränats i att göra riskbedömningar förbättrats, jämfört med den andra avdelningen. Ytterligare tolv månader senare höll resultatet i sig.

En förutsättning för att lyckas förbättra arbetsmiljön är att hela företaget är delaktiga i arbetet. I forskningsprojektet deltog allt från ledningsgruppen till linjechefer, medarbetare, HR, skyddsombud och Företagshälsovården.

Läs mer: Så riskbedömmer du att jobba hemifrån

Rachael Tripney Berglund betonar vikten av att arbeta förebyggande och att fokusera mer på organisationen än på individen.

– Ofta lägger man fokus på den som har blivit sjuk av jobbet när man borde fokusera på vad i arbetsmiljön som har orsakat problemet. Då kan man börja arbeta med orsakerna.

Det är också viktigt att cheferna är delaktiga. Alla chefer måste få tid att ha enskilda och regelbundna samtal med medarbetarna. Det ska dessutom vara tydligt att cheferna ansvarar för att ta fram åtgärder för att förbättra arbetsmiljön och att de genomförs.  

Men för att cheferna ska orka krävs att även deras arbetsmiljö är god.

– I ledningsgrupper pratar man ofta om medarbetarna och glömmer bort cheferna. Men ledningen måste ta ansvar för chefernas arbetsmiljö så att cheferna kan ta ansvar för medarbetarnas arbetsmiljö, säger Rachael Tripney Berglund.

Det finns uppenbarligen bra sätt att arbeta på för att minska stress på en arbetsplats. Varför gör inte alla företag det?
– Man uppfattar kanske stress som mer diffust jämfört med andra risker eller tycker att det känns mer obekvämt att prata om mjukare sidor. Jag tror också att man behöver bryta ner frågan i mindre beståndsdelar. Det går inte bara att säga att vi stressar för mycket, man måste bryta ner stressen i olika arbetsmiljöfaktorer. Vilka delar stressar oss? Är rollerna otydliga? Fungerar inte samarbetet med andra avdelningar? Så gör man ju när man arbetar med andra delar på ett företag. Om budgeten måste ses över bryter man ner budgeten i delar för att komma fram till vilka poster man ska ändra. När det gäller stress är vi mer ovana att göra så, men det är en träningssak.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

Ozempic-ödlans gift är Eric Sundmans arbetsmiljö

Djurvårdaren Eric Sundmans favoritrum är reptilariet på hans arbetsplats Universeum, ”ett hus fullt av nördar” enligt honom själv. Här bor de riktigt giftiga ormarna och ödlorna. Som gilaödlan vars gift är otroligt smärtsamt att uppleva, men som också gett oss läkemedlet Ozempic.
Sandra Lund Publicerad 2 april 2026, kl 06:01
100 000 människor dör varje år av ormbett. Eric Sundman och hans kolleger bär en särskild handske som skydd för ormar som känner av kroppsvärme. – Den är inte helt säker mot bett men ganska, säger han. Foto: Nora Lorek

Varför blev du djurvårdare?

– Det självklara svaret är ju att man brinner för djur. Men här får jag också utbilda besökarna om vilken roll den biologiska mångfalden spelar, och hur den hotas. Ibland handlar det om att arten är hotad, ibland är det miljön den lever i. Som den blå palmhuggormen som lever i träden på Komodoöarna i Indonesien, en hotad ögrupp på grund av klimatförändringarna.

Eric Sundman håller i en stor ödla framför ett skåp i ett arbetsrum.
I studier av Gilaödlan upptäckte man att den äter extremt sällan, men ändå har jämn blodsockernivå. Ur den insikten föddes läkemedlet Ozempic, som alltså härstammar från ödlans gift, som också är väldigt smärtsamt att uppleva. Varje morgon före öppning kontrolleras alla djur, samtliga är journalförda. Eric Sundman ser till deras allmäntillstånd, kollar ögon och duschar dem vid behov.

Foto: Nora Lorek

Hur länge har du varit just här?

– I tio år nu, jag stannar inte på ett jobb jag inte trivs på. Jag har jobbat på djurpark och Västra djursjukhuset tidigare, innan jag blev headhuntad hit. Men jag även arbetat med it och som makeupartist.

 

En färgglad leksaksorm i ett plaströr, som kallas för tubningsrör
Bland hjälpmedlen som finns i reptilariet finns tubningsrör i olika grovlekar. Röret används för att undersöka giftiga reptiler, på så sätt kan de aldrig vända sig och hugga. Då kan veterinären som kommer två gånger varje vecka till Universeum ta blodprov, röntga och ibland även mjölka dem på gift. Foto: Nora Lorek

Varför är ormar kul?

– Det intresset kom redan i femårsåldern, då började jag rita dem. Jag älskade ju djur, men var pälsallergiker. Och så förstod jag inte varför jag skulle tycka illa om dem när så många gör det. Det är vanligt att fascineras av schimpanser för att de är så lika oss, jag är fascinerad av ormar för att de är så olika oss.

Du fascineras också av deras gift.

– Ja, framför allt vad det innehåller. Där finns grunden till nya läkemedel. Som Gilaödlans gift som gett oss succémedicinen Ozempic.

Eric Sundman sitter framför en dator, ovanför hänger en stor skylt med texten "Djurtransport"
80 procent av tiden sitter Eric Sundman vid datorn. Bland annat ansvarar han för djurtransporter. Till sin hjälp har han en enorm databas som i stort sett alla världens djurparker är kopplade till. Här ska han snart skicka ett prov med hajblod till Nerdeländerna. Foto: Nora Lorek

Har du giftormar hemma?

– Jag har haft orm sedan 12-årsåldern, men när jag fick barn rök giftormarna på grund av platsbrist. Ormrummet fick bli barnrum. Men giftormarnas beteendemönster och miljön de kräver är mer intressanta. Det är spännande att få vara med och bygga upp sådana habitat. 

– Däremot tycker jag det är viktigt att barn ska möta orm. Vid ett tillfälle la jag med respekt  för ormen, ned en snok i mitt barns vagn så att han kunde studera den. Mitt barn är inte rädd för ormar alls.

En mörk bild på världens minsta krokodildjur pansarkajmanen som ligger helt stilla i vattnet.
I regnskogsområdet på Universeum i Göteborg finns världens minsta krokodildjur pansarkajmanen. Den kan ligga så här blickstilla ett bra tag. Foto: Nora Lorek

Fobier är ju väldigt vanligt med de här djuren, vad göra?

– Fobi är inte nedärvd utan social. Sorry, men den är någons fel. En professor i psykologi från Göteborgs universitet brukar komma hit med sina studenter och två patienter med fobi. Det har aldrig slaget fel – efter 30–40 minuter håller båda i en orm eller spindel.

Eric Sundman står framför en vägg med olika verktyg som tänger och krokar.
– Mitt favoritverktyg är kroken. Den är lika viktig för mig som penseln är för målaren. Tänger plockar man mest ömsade skinn med, säger Eric Sundman. Foto: Nora Lorek

Om Eric Sundman

GÖR: Djurvårdare på Universeum i Göteborg.

ÅLDER: 46.

BOR: Mölnycke

UTBILDNING: Djurvårdare, läst fristående kurser som etologi på universitet.

FACKLIGT: Klubbordförande och arbetstagarledamot i styrelsen för Universeum AB. 

LÖN: Djurvårdare tjänar normalt mellan 26 300 och 33 400 kronor i månaden, enligt SCB.

Eric Sundman i Unverseums regnskogsmiljö framför en fågel.
En gång i månaden jobbar Eric Sundman helg, då ”driftar man” och utfordrar bland annat djuren i Universeums autentiska regnskogsmiljö. Foto: Nora Lorek