Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Så minskar ni stressen på jobbet

Det behöver inte vara så svårt att förbättra arbetsmiljön. Med hjälp av en kortare utbildning minskade stressen på Volvo i Eskilstuna markant. Förutsättningen är att alla på företaget är delaktiga i arbetet.
David Österberg Publicerad
Christian Chan / Colourbox
Redan efter sex månader hade avdelningen som gjorde riskbedömningar förbättrat arbetsmiljön jämfört med den andra avdelningen. Christian Chan / Colourbox

Stress dödar. Enligt en rapport från Arbetsmiljöverket dör varje år mer än 700 personer till följd av stressrelaterad ohälsa. Dessutom orsakar stress sjukskrivningar och komplicerade rehabiliteringar.

Det finns med andra ord mycket att vinna på att förebygga stress. I ett projekt på Mälardalens högskola, finansierat av AFA försäkring, studerade forskarna bland annat vilken effekt en utbildning i arbetsmiljöfrågor kan ha på en arbetsplats. Två avdelningar på Volvo CE i Eskilstuna fick genomföra riskbedömningar. Den ena avdelningen fick en kortare utbildning där deltagarna bland annat fick lära sig hur man gör en psykosocial riskbedömning och leder en dialog. Den andra avdelningen fick ingen utbildning.


Volvo Construction Equipment, CE, i Eskilstuna. Foto: Linnea Andersson/Kollega

– Det handlade om en e-utbildning på en timme. Efteråt träffades de för att diskutera innehållet i ungefär en timme. Dessutom träffades fem linjechefer för att prata om resultatet av riskbedömningen och om vilka utmaningar de hade, säger Rachael Tripney Berglund, doktorand vid Mälardalens högskola.

Redan efter sex månader hade arbetsmiljön på avdelningen som tränats i att göra riskbedömningar förbättrats, jämfört med den andra avdelningen. Ytterligare tolv månader senare höll resultatet i sig.

En förutsättning för att lyckas förbättra arbetsmiljön är att hela företaget är delaktiga i arbetet. I forskningsprojektet deltog allt från ledningsgruppen till linjechefer, medarbetare, HR, skyddsombud och Företagshälsovården.

Läs mer: Så riskbedömmer du att jobba hemifrån

Rachael Tripney Berglund betonar vikten av att arbeta förebyggande och att fokusera mer på organisationen än på individen.

– Ofta lägger man fokus på den som har blivit sjuk av jobbet när man borde fokusera på vad i arbetsmiljön som har orsakat problemet. Då kan man börja arbeta med orsakerna.

Det är också viktigt att cheferna är delaktiga. Alla chefer måste få tid att ha enskilda och regelbundna samtal med medarbetarna. Det ska dessutom vara tydligt att cheferna ansvarar för att ta fram åtgärder för att förbättra arbetsmiljön och att de genomförs.  

Men för att cheferna ska orka krävs att även deras arbetsmiljö är god.

– I ledningsgrupper pratar man ofta om medarbetarna och glömmer bort cheferna. Men ledningen måste ta ansvar för chefernas arbetsmiljö så att cheferna kan ta ansvar för medarbetarnas arbetsmiljö, säger Rachael Tripney Berglund.

Det finns uppenbarligen bra sätt att arbeta på för att minska stress på en arbetsplats. Varför gör inte alla företag det?
– Man uppfattar kanske stress som mer diffust jämfört med andra risker eller tycker att det känns mer obekvämt att prata om mjukare sidor. Jag tror också att man behöver bryta ner frågan i mindre beståndsdelar. Det går inte bara att säga att vi stressar för mycket, man måste bryta ner stressen i olika arbetsmiljöfaktorer. Vilka delar stressar oss? Är rollerna otydliga? Fungerar inte samarbetet med andra avdelningar? Så gör man ju när man arbetar med andra delar på ett företag. Om budgeten måste ses över bryter man ner budgeten i delar för att komma fram till vilka poster man ska ändra. När det gäller stress är vi mer ovana att göra så, men det är en träningssak.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning
C&K 2-25

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

Facklig på callcenter: ”Tror AI kommer coacha medarbetare”

På callcenter mäts anställdas prestationer dagligen och AI kan lyssna på samtal. Men en mänsklig chef finns kvar - vilket facket välkomnar. 
– En personlig kontakt är bättre, säger Murat Türk, lokal klubbordförande på Concentrix.
Elisabeth Brising Publicerad 20 maj 2025, kl 06:01
Callcenter arbetsplats
AI och algoritmiska system används mer som chefsstöd för att kontrollera och mäta arbetet visar forskning. På callcenter har personalen länge arbetat datastyrt med ständig prestationsmätning. Men den mänskliga chefen finns kvar, än så länge. Foto: Colourbox/Colourbox

Murat Türk är Unionens klubbordförande på globala kundtjänstkonsulten Concentrix. Han tror att AI-drivna system och det som kallas algoritmisk arbetsledning kan ersätta mer av chefers uppgifter framöver. 

Murat Türk.
Murat Türk. Foto: Privat.

– Det finns säkert planer att implementera AI som bestämmer hur grupperna ska schemaläggas. Jag tror även att AI kommer coacha medarbetare i sina prestationer och räkna prognoser och slutresultatet för en klient, säger han. 

Men där är branschen inte än. Chefer följer upp resultaten öga mot öga. 

Vad skulle du tycka om en AI-chef? 

– Jag skulle inte föredra det, en personlig kontakt är bättre för att behålla en genuin relation mellan arbetsgivare och arbetstagare.

Hur tror du AI kommer påverka er arbetsmiljö?

– Det finns en viss risk att den kan räkna fel och risk att arbetsmiljön påverkas. 

Det här är algoritmisk arbetsledning

Algoritmic management, AM, är automatisering av chefsfunktioner. Digital teknik som kan förstärka eller automatisera ledningens beslutsfattande. Ibland kallas det att jobba datadrivet, eller med datainformerat ledarskap. 

Det är system som kan
• Styra, övervaka eller utvärdera arbetet.
• Planera personalstyrkan, schemalägga.
• Anställa, belöna, befordra, disciplinera och avskeda. 

Läs mer
Forskare: Vad händer med arbetsmiljön när AI blir chef?
Unionens rapport: Total datakontroll på jobbet?

AI lyssnar på telefonsamtal

Om AI börjar kommentera hur anställda når nyckeltalen blir det en stressigare arbetsmiljö, tror Murat Türk. Redan i dag testar företag egna ChatGPT-modeller som gör ärendeloggningar och skriver journal på kundservicesamtal. AI:n lyssnar på samtalet och loggar det. Den sammanfattar kundens ärende och vad lösningen blev. 

Orolig mage får tas upp med chefen

I callcenterbranschen har det länge varit vanligt med digitala verktyg som ständigt mäter hur de anställda jobbar och om de når sina mål (KPI:er).

Ylva Harnesk.
Ylva Harnesk. Foto: Privat

– Du kan följa prestationstabeller dagligen. Det finns nyckeltal man ska klara av, säger Ylva Harnesk, facklig klubbordförande för Unionen på kundtjänstföretaget Teleperformance i Stockholm. 

Digitala system fördelar samtal och följer upp medarbetarnas resultat i olika kanaler som samtal, chatt och mejl. Arbetsmiljön präglas av ett strikt schema med korta förutbestämda pauser för att exempelvis gå på toaletten. Anställda förväntas följa kundköer och se hur många som är tillgängliga för samtal. 

– Allting är schemalagt, som short breaks. Det är en betald paus då du står till arbetsgivarens förfogande. Men har man en orolig mage får man ha en dialog med arbetsgivaren om det, säger Ylva Harnesk.

”Annars har vi inte jobb”

Ylva Harnesk är själv nöjd med arbetsmiljön och tycker det är normalt med digital kontroll inom kundservice. De flesta telefonsamtal spelas in och det görs stickprovskontroller av cheferna. 

Övervakningen av hur anställda jobbar, eller ”handling time”, som det heter internt, krävs också enligt klubbordföranden. 

– Det finns alltid parametrar för hur man ska sköta samtal och följa GDPR. Vi måste bibehålla kvaliteten, annars har vi inte jobb, säger hon. 

Men hon drar gränsen vid en AI som ersätter chefen. 

– Vi har högst mänsklig feedback. Varje månad har du ett enskilt samtal med din chef.

Chefer måste följa mbl och informationsplikt

AI kommer stort och spås påverka de flesta Unionen-yrken framöver.

– Vi ett stort globalt företag, jag vet att AI används på vissa områden. Men skulle de få för sig att införa det här utan att förvarna bryter de mot informationsplikten när det gäller arbetsmiljö, säger Ylva Harnesk. 

Hon hänvisar till att större förändringar inte får införas över huvudet på personalen utan att riskbedömas enligt arbetsmiljölagen och förhandlas enligt medbestämmandelagen (mbl).

Key Performance Indicators i callcenter

  • KPI eller nyckeltal är system där arbetsgivare utvärderar anställdas prestationer. 

Systemet kan till exempel mäta:

  • Hur mycket du säljer och måste sälja varje månad 
  • Hur många minuter du förväntas sitta (högst) med kunder,
  • Hur länge du får göra efterarbete på ett kundärende, att du ska ta nästa samtal efter två minuter t.ex.  
  • Betyg från kundens upplevelse av interaktionen.