Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Hur vet jag att kollegan dricker för mycket?

Andelen samtal till Alna, experter på skadligt bruk i arbetslivet, ökade med 30 procent under coronavåren. Alna misstänker att samtalen från medarbetare med problem såväl som bekymrade kollegor och arbetsgivare kommer fortsätta stiga under hösten på grund av ökat hemarbete.
Johanna Rovira Publicerad
Person fyller på vinglas från bag in box med rödvin.
Distansarbete gör att de som redan ligger i riskzonen dricker mer. Foto: Stina Stjernkvist / TT

Att jobba på distans under en längre period medför problem för de medarbetare som befinner sig i riskzonen att hamna i ett missbruk eller kanske redan har trillat dit. Det är också svårare för chefer och kollegor att uppfatta signaler när vi jobbar hemifrån, men inte primärt för att vi omöjligt kan uppsnappa lukt av alkohol via Skype, Teams och Zoom.

– Känner man lukten av sprit på en kollega då har det gått ganska långt. I de allra flesta fall har det funnits andra orossignaler långt tidigare, säger Moa Minischetti, psykolog och klinisk chef på Alna.

Alna är som en företagshälsovård specialiserad på så kallat skadligt bruk och ger stöd på olika sätt i frågor som rör alkohol, läkemedel, droger och spel i arbetslivet, till företag som tecknat avtal med företaget. Merparten av de som ringer är arbetsgivare, men de tar även emot samtal från medarbetare.

– Det kan röra sig om att man själv inser att man har problem och undrar hur man ska få hjälp, men vi får också samtal från anställda som är oroliga över en kollega som utvecklat någon typ av beroende eller riskbruk, förklarar Moa Minischetti.

Enligt Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning, CAN, har inte alkoholkonsumtionen i Sverige ökat under coronapandemin. Vid förbundets mätningar låg konsumtionen under mars-april på samma nivå som motsvarande månader i fjol. Men Moa Minischetti menar att det finns uppgifter som tyder på att drickandet minskat i vissa grupper medan de ökat i andra.

– De som ligger i riskzonen dricker mer, det rör sig ofta om sköra personer som har lätt att tippa över när de vanliga rutinerna ruckas och det blir lättare att komma undan med att konsumera mer och oftare. Det kanske funkar bra ett tag, men över tid börjar det märkas och det är då vi får samtal.

– Hemarbetet gör att det finns färre möjligheter att plocka upp orossignaler. Det betyder att de signaler vi ändå ser blir desto viktigare att agera på, säger Moa Minischetti.

Alna har listat 18 signaler man som chef och kollega kan ge akt på under hemarbete. Det rör sig om alltifrån att medarbetare är irriterade och har humörsvängningar till att man låter kameran vara avstängd vid videomöten. Ökad korttidsfrånvaro, sämre prestation och onormal trötthet är andra tecken. Liksom att man ser ovårdad ut, visar upp opassande bakgrund i videomötet eller surfar på webbsidor med olämpligt innehåll.

– Över lag handlar det om förändringar från personens vanliga standard. Allt som avviker för mycket från det normala ska man vara uppmärksam på, säger Moa Minischetti.  

– Man ska framför allt lita på sin magkänsla. Man ska ta det man ser på allvar och inte släppa orossignalerna.

Misstänker man missbruk är det mest omtänksamma man kan göra att kontakta sin chef, sitt arbetsmiljöombud eller HR – det beror lite på hur organisationen ser ut och vem man har bäst förtroende för, menar Moa Minischetti. Däremot ska man inte kräva uppföljning eller återkoppling – problemet kanske redan är känt av arbetsgivaren, det finns kanske redan en plan för personen i fråga.

– Det värsta man kan göra är att täcka upp för sin kollega. Man kanske tror att man gör denne en tjänst, men det blir en björntjänst, säger Moa Minischetti.  
 

Tips till dig som är chef

  • Policyn kring alkohol och droger gäller oavsett var arbetet utförs.
  • Du bör vara tillgänglig och kunna nås på telefon. Uppmuntra även att kontakta kollegor vid behov.
  • Du bör skapa en struktur för uppföljning genom att boka upp avstämningar med samtliga medarbetare på video eller om inte det går på telefon. Syftet med dessa samtal är att säkerställa att arbetet fungerar och blir utfört men är också något som hjälper medarbetaren att fatta goda beslut kvällen innan.
  • Gruppavstämningar på videokonferens ger en möjlighet att fysiskt få se sina kollegor och skapa känslan av tillhörighet och att bli sedd. Dessa möten/avstämningar ger även en möjlighet för dig att notera eventuella förändringar i beteende eller andra förändringar.
  • Du bör vara vaksam på signaler på ohälsa och förändrat beteende som kan vara desamma som signaler på skadligt bruk.
  • Du bör beakta att arbetsmiljön oftast är bättre på arbetsplatsen än i det egna hemmet. Därför kan det vara bra att uppmana medarbetarna att i största möjliga mån gå ut och ta pauser och röra på sig. Om medarbetare har nära till varandra och inte har symptom kan de kanske träffas utomhus.
  • Vi bör fråga varandra om oro och prata om hur vi mår, för att uppmärksamma och ta hand om eventuell oro eller stress.

Alna

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

8 tips - så jobbar du hjärnsmart vid skärmen

Blir du helt slut av jobbet vid datorn? Hjärnforskaren tipsar om hur du jobbar skärmsmart så att hjärnan håller över tid.
Elisabeth Brising Publicerad 17 mars 2025, kl 06:01
En man med huvudvärk på sin arbetsplats.
Blir du helt seg i kolan och får lätt huvudvärk av arbetet vid datorn. Jobba mer skärmsmart med de här tipsen från en hjärnforskare. Foto: Shutterstock
Sissela Nutley
Sissela Nutley, hjärnforskare. Foto: Lina Eidenberg Adamo

Blir det långa dagar vid skrivbordet? Det är inte alltid lång skärmtid ger bättre resultat. Vår kognition kräver både variation och vila under arbetsdagen. Sissela Nutley, hjärnforskare vid Karolinska institutet, tipsar om hur du jobbar hjärnsmart. 

1. Fokustid på förmiddagen 

Din bästa tid för kognitivt komplicerade jobbuppgifter är på förmiddagen då vi har ett kortisolpåslag som hjälper hjärnans koncentration. 

2. Möten och rutinjobb efter lunch

På eftermiddagen passar det bäst att ha möten, mejlkorgstid och jobba med rutinuppgifter som inte kräver samma starka fokus. Planera för mindre skärmtid på eftermiddagen. 

3. Håll möten 45 minuter eller mindre

Sätt in standardläget för ett möte på 45 minuter eller bara 25 och ta sedan en rörelsepaus innan ni fortsätter. Avsätt inte en timme av bara farten. 

4. Många kortpauser

Var tjugonde minut ska du lyfta blicken minst 20 sekunder från skärmen för ögonens skull. Koncentrationsförmågan är bara på topp i högst 25 minuter i taget för något lite tråkigt. Res dig en gång i halvtimmen, titta ut och gör några tåhävningar. 

5. Gå inte från en skärm till en annan

Ta inte en paus från jobbet genom att kolla i din privata telefon, i alla fall inte jämt. För att det ska vara en bra paus för hjärnan ska aktiviteten vara en motsats till det du gjorde nyss. Som rörelse, vila eller social gemenskap.

6. Undvik boka möten på varandra

Lägg alltid in paus mellan möten. Under pandemin såg hjärnforskare att digitala möten utan paus emellan ökade stressen, vilket syntes i hjärnaktivitet och lägre engagemang. Men med bara tio minuters mindfulness-paus mellan mötena neutraliserades stressen. 

7. Ta kontroll över notiserna - och dig själv

Stäng av program och notiser du inte behöver när du ska koncentrera dig på en uppgift. Planera in när du ska använda vilka program. Våga stänga av och vara otillgänglig periodvis. 

8. Har du problem – snacka med chefen eller facket

Prata om hur det digitala arbetssättet och systemen påverkar arbetet och din hälsa. Fyll på med kunskap om hur arbetsplatsen kan förebygga hjärnstress och sjukskrivningar.