Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Hur vet jag att kollegan dricker för mycket?

Andelen samtal till Alna, experter på skadligt bruk i arbetslivet, ökade med 30 procent under coronavåren. Alna misstänker att samtalen från medarbetare med problem såväl som bekymrade kollegor och arbetsgivare kommer fortsätta stiga under hösten på grund av ökat hemarbete.
Johanna Rovira Publicerad
Person fyller på vinglas från bag in box med rödvin.
Distansarbete gör att de som redan ligger i riskzonen dricker mer. Foto: Stina Stjernkvist / TT

Att jobba på distans under en längre period medför problem för de medarbetare som befinner sig i riskzonen att hamna i ett missbruk eller kanske redan har trillat dit. Det är också svårare för chefer och kollegor att uppfatta signaler när vi jobbar hemifrån, men inte primärt för att vi omöjligt kan uppsnappa lukt av alkohol via Skype, Teams och Zoom.

– Känner man lukten av sprit på en kollega då har det gått ganska långt. I de allra flesta fall har det funnits andra orossignaler långt tidigare, säger Moa Minischetti, psykolog och klinisk chef på Alna.

Alna är som en företagshälsovård specialiserad på så kallat skadligt bruk och ger stöd på olika sätt i frågor som rör alkohol, läkemedel, droger och spel i arbetslivet, till företag som tecknat avtal med företaget. Merparten av de som ringer är arbetsgivare, men de tar även emot samtal från medarbetare.

– Det kan röra sig om att man själv inser att man har problem och undrar hur man ska få hjälp, men vi får också samtal från anställda som är oroliga över en kollega som utvecklat någon typ av beroende eller riskbruk, förklarar Moa Minischetti.

Enligt Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning, CAN, har inte alkoholkonsumtionen i Sverige ökat under coronapandemin. Vid förbundets mätningar låg konsumtionen under mars-april på samma nivå som motsvarande månader i fjol. Men Moa Minischetti menar att det finns uppgifter som tyder på att drickandet minskat i vissa grupper medan de ökat i andra.

– De som ligger i riskzonen dricker mer, det rör sig ofta om sköra personer som har lätt att tippa över när de vanliga rutinerna ruckas och det blir lättare att komma undan med att konsumera mer och oftare. Det kanske funkar bra ett tag, men över tid börjar det märkas och det är då vi får samtal.

– Hemarbetet gör att det finns färre möjligheter att plocka upp orossignaler. Det betyder att de signaler vi ändå ser blir desto viktigare att agera på, säger Moa Minischetti.

Alna har listat 18 signaler man som chef och kollega kan ge akt på under hemarbete. Det rör sig om alltifrån att medarbetare är irriterade och har humörsvängningar till att man låter kameran vara avstängd vid videomöten. Ökad korttidsfrånvaro, sämre prestation och onormal trötthet är andra tecken. Liksom att man ser ovårdad ut, visar upp opassande bakgrund i videomötet eller surfar på webbsidor med olämpligt innehåll.

– Över lag handlar det om förändringar från personens vanliga standard. Allt som avviker för mycket från det normala ska man vara uppmärksam på, säger Moa Minischetti.  

– Man ska framför allt lita på sin magkänsla. Man ska ta det man ser på allvar och inte släppa orossignalerna.

Misstänker man missbruk är det mest omtänksamma man kan göra att kontakta sin chef, sitt arbetsmiljöombud eller HR – det beror lite på hur organisationen ser ut och vem man har bäst förtroende för, menar Moa Minischetti. Däremot ska man inte kräva uppföljning eller återkoppling – problemet kanske redan är känt av arbetsgivaren, det finns kanske redan en plan för personen i fråga.

– Det värsta man kan göra är att täcka upp för sin kollega. Man kanske tror att man gör denne en tjänst, men det blir en björntjänst, säger Moa Minischetti.  
 

Tips till dig som är chef

  • Policyn kring alkohol och droger gäller oavsett var arbetet utförs.
  • Du bör vara tillgänglig och kunna nås på telefon. Uppmuntra även att kontakta kollegor vid behov.
  • Du bör skapa en struktur för uppföljning genom att boka upp avstämningar med samtliga medarbetare på video eller om inte det går på telefon. Syftet med dessa samtal är att säkerställa att arbetet fungerar och blir utfört men är också något som hjälper medarbetaren att fatta goda beslut kvällen innan.
  • Gruppavstämningar på videokonferens ger en möjlighet att fysiskt få se sina kollegor och skapa känslan av tillhörighet och att bli sedd. Dessa möten/avstämningar ger även en möjlighet för dig att notera eventuella förändringar i beteende eller andra förändringar.
  • Du bör vara vaksam på signaler på ohälsa och förändrat beteende som kan vara desamma som signaler på skadligt bruk.
  • Du bör beakta att arbetsmiljön oftast är bättre på arbetsplatsen än i det egna hemmet. Därför kan det vara bra att uppmana medarbetarna att i största möjliga mån gå ut och ta pauser och röra på sig. Om medarbetare har nära till varandra och inte har symptom kan de kanske träffas utomhus.
  • Vi bör fråga varandra om oro och prata om hur vi mår, för att uppmärksamma och ta hand om eventuell oro eller stress.

Alna

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning
C&K 2-25

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

Klart: Nu ska koldioxiden fångas in

Sveriges första och en av världens största anläggningar för att fånga in koldioxid från atmosfären har fått klartecken att byggas. Men den nya tekniken är riskfylld – ett gasläckage kan bli förödande.
Publicerad 16 april 2025, kl 06:01
Underhållsingenjören Jonas Karlsson till vänster, rök stiger ut från kraftvärmeverkets skorsten till höger
Underhållsingenjören Jonas Karlsson är ständigt redo att rycka ut om något fel uppstår inne i kraftvärmeverket i Värtahamnen i Stockholm. En ny anläggning ska fånga in koldioxiden från verkets torn. Foto: Oskar Lind

Med hinken full av verktyg tar underhållsingenjören Jonas Karlsson trapporna de 68 metrarna upp genom pannhuset inuti kraftvärmeverket i Värtahamnen i Stockholm. När han når ända upp visar pulsmätaren 160.

Budskapet går hem. Stockholm Exergis ledning inser att bolaget måste installera hissar i de två höga torn som kommer att resa sig nästan hundra meter mot skyn när den nya anläggningen för koldioxidinfångning är på plats.

Bild på underhållsingenjör Jonas Karlsson.
Jonas Karlsson. Foto: Oskar Lind

– Säkerheten är a och o. Ingen skulle orka jobba efter att ha gått trapporna hela vägen, säger Unionenmedlemmen Jonas Karlsson när han beskriver det pedagogiska experiment han utförde för några månader sedan. 

Tornen blir den mest synliga delen av anläggningen, som ska fånga in 800.000 ton koldioxid per år. Det är mer än vad Stockholms vägtrafik släpper ut under samma period. Samtidigt har tornen väckt en del protester från närboende.

Beslut om att satsa på att fånga koldioxid 

I slutet på mars kom beskedet: Styrelsen för Stockholm Exergi beslutade att bygga en av världens största anläggningar för infångning och permanent lagring av koldioxid, så kallad bio-CCS. Bygget börjar omgående och målsättningen är att vara i drift under 2028.

Röken som i dag stiger ur kraftvärmeverkets skorsten ska då i stället ledas i ett rör över Lidingövägen och ner till koldioxidinfångningen i den nya anläggningen i Energihamnen, en del av Norra Djurgårdsstaden. 

Den koldioxid som fångas in från biokraftvärmeverket ska komprimeras till flytande form. Från kajen transporteras den sedan med fartyg till permanent lagring under havsbottnen utanför Bergen i Norge. Där mineraliseras koldioxiden och blir en del av berggrunden.

– Koldioxidinfångningen är ett tekniskt pilotprojekt, men även ett pilotprojekt i säkerhetstänk. Tekniken är ny och innebär nya risker, säger Jonas Karlsson när Kollega besöker forskningsanläggningen som varit i gång sedan 2019.

På kajen kommer det att stå åtta cylinderformade tankar på 2000 kubikmeter styck där den flytande koldioxiden kommer att förvaras i väntan på nästa fartyg. I miljötillståndet bedöms risken för läckage som liten men det kommer ändå finnas en skyddsbarriär för att skydda boende i området.

– Skulle det bli ett läckage trycks koldioxiden ut över havet. Den är tyngre än luft och lägger sig ovanpå vattenytan. Är det minsta lilla vind kommer koldioxiden att lösas upp, säger Jonas Karlsson.

Stockholm Exergis forskningschef Fabian Levihn framför forskningsanläggningen för att fånga in koldioxid.
Forskningschef Fabian Levihn framför den lilla forskningsanläggningen. Han vet allt om infångning av koldioxid. Foto: Oskar Lind

Ska leda till negativa utsläpp

Utanför kraftvärmeverket öppnar Fabian Levihn dörrarna till den containerstora forskningsanläggning som visar hur avskiljningen går till. Han är chef för forskning och utveckling på Stockholm Exergi och van vid att lägga orden så att de många besökare bolaget har förhoppningsvis ska förstå, från skolklasser till kungaparet och EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen.

Även forskningsanläggningen har två torn, men i betydligt mindre skala. Rökgasen komprimeras och förs in i det ena tornet som fylls upp med rökgas. Från toppen av tornet rinner sedan en vätska som består av kaliumkarbonat löst i vatten. 

Efter en kemisk reaktion förs vätskan vidare till det andra tornet. När blandningen värms till 105 grader separeras koldioxiden från rökgaserna.

– Vi har gjort alla tester som krävs. Men det går att förbättra tekniken och vi kommer att fortsätta med det även efter 2028 när fullskaleanläggningen tas i bruk, säger Fabian Levihn, som i testerna samarbetar med KTH, där han är docent i energisystemens ekonomi och företagande.

Genom att skilja av koldioxid från bioeldad värmeproduktion likt den i Värtan skapas så kallade negativa utsläpp. 

– De behövs eftersom det inte går att minska alla fossila utsläpp. För att vi ska ha en chans att klara Parisavtalet behövs 600 anläggningar av den här typen i världen, säger Fabian Levihn. 

Parisavtalet 

  • Ett globalt klimatavtal som trädde i kraft 2016. 
  • Kärnan i avtalet är att begränsa den globala uppvärmningen genom att minska utsläppen av växthusgaser. 
  • Ett av målen i avtalet är att hålla den globala uppvärmningen långt under 2 °C och sträva efter att begränsa den till 1,5 °C.

Källa: Stockholm Exergi och Naturvårdsverket

Kritik från andra forskare

Men satsningen får också kritik. Alexander Olsson, forskare vid Linköpings universitet, anser att försöket i Värtan görs utan tillräcklig diskussion om riskerna:

– Man använder en ny teknik och det finns alltid risker med det. Samtidigt finns det inte riktigt någon plan B. Vad händer om tekniken inte funkar som den ska, kommer målet att ändras i så fall?

Han är också bekymrad över att takten i det övriga miljöarbetet i Stockholmsområdet kan stanna av och att politikernas ambition att minska utsläppen från bland annat biltrafiken och sopförbränningen minskar.

– Politikerna förlitar sig på att koldioxidinfångningen räcker för att klara stadens klimatmål, säger Alexander Olsson.

Även när det gäller lagringen finns en del osäkerhet, menar han.

– Vi vet inte om tekniken fungerar säkert. Just i Stockholms fall är kanske inte lagringen något problem eftersom det är ganska små mängder det rör sig om. Det blir dock ett problem senare när många intressenter vill lagra koldioxid på ett begränsat utrymme.

Är det inte viktigt att någon går före?

– Absolut. Tekniken är av allt döma helt nödvändig, men vi tycker man ska ha en kritisk inställning och se hur koldioxidinfångningen kan påverka den övriga klimatpolitiken.

Exergis vd håller inte med om kritiken

Stockholm Exergis VD Anders Egelrud tillbakavisar kritiken.

– Jag tycker att den har ett för snävt perspektiv. Det är ingen tvekan om att koldioxidinfångning kommer att krävas, men vi behöver också andra tekniker som motverkar klimatuppvärmningen, säger han.

Är det risk att man förlitar sig för mycket på koldioxidinfångningen?

– Stockholms stad har en väldigt ambitiös plan för trafiken och andra områden, men ska vi vara ärliga finns det inte en stad och inte ett företag med höga klimatmål som inte också kommer behöva köpa teknisk kolsänka för att nå sina mål, till exempel genom koldioxidinfångning.

Är du trygg med att det kommer finnas den lagringskapacitet ni behöver?

– Att lagra på det här sättet i porös berggrund med ett fast berglager ovanpå som blir tätslutande är otroligt säkert. 

Bärbara gasvarnare ett måste

En gul liten dosa ligger på en avsats inne i forskningsanläggningen och påminner om risken för gasläckage, en av de främsta arbetsmiljöriskerna i den nya anläggningen. 

– Dosan är ett gaslarm. Alla som jobbar i byggnaden ska ha en dosa på sig, framför allt för att ha koll på koldioxiden. Det kommer även finnas fasta gasvarnare, både inne i anläggningen och utanför, säger Jonas Karlsson. 

Luften vi andas in innehåller 0,04 procent koldioxid. Är halten 10 procent blir du förgiftad på en minut (se ruta).

– Det är en riskfylld verksamhet och vi kommer att vara många på en liten yta under byggnationstiden. När vi bestämmer nivån på den personliga skyddsutrustningen tittar vi även på möjligheten att ha en liten lufttub i fickan på skyddskläderna. Ser du ett vitt moln är det koldioxid och då ska du stoppa tuben i munnen.

Bolagets devis är att jobba säkert eller inte alls. 

– Alla har mandat att stoppa jobb om det skulle behövas av säkerhetsskäl, säger Jonas Karlsson.

Torbjörn Tenfält

Förgiftning vid 10 procent koldioxid 

  • 90 procent av koldioxiden från Värtaverket ska anläggningen fånga in. I dag släpps 18 procent koldioxid ut. Målet är alltså att släppa ut 1,8 procent.
  • I Sverige finns ett 40-tal anläggningar som är lämpliga för koldioxidinfångning. Det handlar främst om pappersbruk och kommunala och privata energibolag. Drygt 20 är i gång och provar tekniken, men Stockholm Exergi har kommit längst.
  • Luften vi andas innehåller 0,04 procent koldioxid, medan den vi andas ut innehåller 3,8 procent. Du kan vara i ett rum instängd med 5 procent koldioxid i max en timme, därefter blir du förgiftad. Är halten koldioxid i rummet 10 procent blir du förgiftad på en minut.

Källa: Stockholm Exergi och Naturvårdsverket