Hoppa till huvudinnehåll
Arbetstid

Tysklands största fack vill ha fyradagarsvecka

Det tyska fackförbundet IG Metall vill korta arbetsveckan till fyra dagar. Syftet är att rädda jobb som försvinner när arbetsuppgifter automatiseras. Även i Sverige kan kortare arbetstid bli en het fråga i årets avtalsrörelse.
David Österberg Publicerad
Jens Meyer / AP Photo / TT
Det tyska industrifacket IG Metall, med medlemmar på bland annat Volkswagen, hoppas kunna rädda jobb som hotas av automatiseringen. Jens Meyer / AP Photo / TT

Nästa år drar avtalsrörelsen igång i Tyskland. Då vill fackförbundet IG Metall, med 2,3 miljoner medlemmar, förhandla om att sänka arbetstiden från fem till fyra dagar per vecka, rapporterar TT. På så vis hoppas förbundet rädda industrijobb som hotas av automatiseringen. Bilindustrin är särskilt drabbad på grund av övergången till elbilar som inte består av lika många komponenter som fossilbilar.

Enligt förslaget ska lönerna också sänkas, men inte lika mycket som arbetstiden. Även arbetsgivarna gynnas därmed genom sänkta lönekostnader och möjligheten att behålla kompetent personal.

I Sverige finns än så länge inga planer på att kräva en så omfattande förkortning av arbetstiden, enligt Martin Wästfelt, förhandlingschef på Unionen. Men även här är arbetstidsförkortning ett prioriterat mål för fackföreningsrörelsen.

– I andra länder har det kanske mer varit en fråga om att försöka få till alexanderhugg i arbetstiden medan vi har varit mer försiktiga. Men jag tror att många inte är medvetna om att vi på flera håll har fått till ganska omfattande förkortningar, exempelvis med tidbanker som kan användas när man behöver följa med barnen någonstans eller göra något annat under arbetstid.

På sikt vill de fem förbund som ingår i Facken inom industrin sänka arbetstiden med 100 timmar per år.

– Kortad arbetstid är något medlemmarna verkligen uppskattar och något många efterfrågar. Det är inte så konstigt med tanke på att samhället bygger på att de båda vuxna i en familj arbetar heltid, säger Martin Wästfelt.

Blir det en stor fråga även i årets avtalsrörelse?
– Ja, det skulle jag säga. De mål vi satte upp i december förra året ligger ju kvar, med utbyggd flexpension som en variant av arbetstidsförkortning.

Kan det bli lättare att få till kortare arbetstid än höga löner i årets avtalsrörelse, med tanke på det ekonomiska läget?
– Jag vill inte spekulera i det. Det finns ett principiellt motstånd på arbetsgivarsidan att betala för icke arbetad tid. Frågan om löneförhöjning är het, men frågan om arbetstidsförkortning är ännu hetare. Det finns oftast en större acceptans för löneförhöjningar än arbetstidsförkortningar.

Facken kräver 3 procent

Årets avtalsrörelse skulle ha avslutats den 31 mars men blev uppskjuten på grund av coronakrisen. Förhandlingarna återupptas den 1 oktober och ska avslutas den 31 oktober.

Unionen kräver löneökningar på 3 procent, fortsatta avsättningar till flexpension (mer pengar till tjänstepensionen och möjlighet att gå ner i tid mot slutet av arbetslivet), bättre arbetsmiljö och ekonomisk utfyllnad vid vab.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Kollega nummer 1 2025 omslag

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetstid

Distansjobbare sover mer

Jobbar du hemifrån? Grattis! Då sover du 24 minuter mer per dygn än den som pendlar till jobbet. Det visar en ny undersökning av brittiska Office for National Statistics. Distansarbetare ägnar sig också mer åt motion.
Torbjörn Tenfält Publicerad 27 januari 2025, kl 06:01
En kvinna sträcker på sig efter en god natts sömn till vänster, till höger en kvinna i videomöte vid sitt köksbord.
Distansarbete ger bättre sömn: Forskning visar att hemmajobbare sover mer och mår bättre. Läs mer om hur distansarbete påverkar din hälsa. Foto: Colourbox.

Mer än en fjärdedel av de yrkesverksamma britterna arbetade en eller flera dagar på distans under hösten 2024. Tack vare hybridarbetet frigjorde de nästan en timme om dagen och knappt hälften av tiden tillbringade de i sängen.

Det framgår av svaren på de frågor som Office for National Statistics ­– Storbritanniens motsvarighet till svenska SCB ­– ställde i en "time use study" under oktober till drygt 3000 britter. Drygt 500 av svaren ligger till grund för slutsatserna.

Hemmajobbare tränar mer

Förutom i genomsnitt 24 minuter extra sömn varje natt får hemmajobbarna också tid att ägna en kvart mer åt träning och motion än de skulle hinna om de dagligen pendlade till arbetsplatsen.

Att enbart arbeta hemifrån har gradvis blivit mer ovanligt under åren efter pandemin. I oktober var det bara 13 procent av de yrkesverksamma britterna som fullt ut jobbade på distans.

Fler föräldrar jobbar hemifrån

Av de totalt 28 procent som nu har någon form av hybridlösning med arbete både hemifrån och på jobbet är andelen föräldrar högre (35 procent) än andelen personer utan barn (24 procent).

Siffrorna från Office for National Statistics (ONS) visar även att papporna distansarbetar i högre grad (41 procent) än mammorna (30 procent). Vad skillnaden beror på har ONS ingen förklaring till.

Chefer, högutbildade och personer över 30 jobbar också mer på distans än andra grupper.

Undersökningen omfattar personer som arbetar minst sju timmar per dag. Resultatet tyder på att de som jobbar hemifrån i genomsnitt ägnar tio minuter mindre åt arbeta än de som är på arbetsplatsen. Samtidigt framhåller ONS att de svarandes uppskattningar i det fallet inte var tillräckligt exakta för att det ska gå att dra några säkra slutsatser.