I dag måste den som blir arbetslös ha varit med i a-kassan i tolv månader för att få a-kassa. Dessutom måste man visa att man har jobbat genom att lämna in arbetsgivarintyg. Nu föreslår en statlig utredning att de reglerna ändras.
Alla som har jobbat ska få ersättning, enligt förslaget. Ersättningen ska baseras på vilken inkomst man har haft i stället för hur mycket man har arbetat. På så sätt blir det enklare för personer som har flera olika arbetsgivare, jobbar deltid eller är frilansare. Dessutom underlättas handläggningen av a-kassan.
Den som inte är med i a-kassan eller har varit med kortare än sex månader får 50 procent av sin tidigare lön. Har man varit med mer än sex månader men mindre än tolv månader får man 65 procent och har man varit medlem i mer än tolv månader får man 80 procent.
Taket (som tillfälligt är förhöjt på grund av coronakrisen) är dock fortsatt 25 000 kronor i månaden. Den som har tjänat mer än så får alltså inte 80 procent av sin tidigare lön.
Om det går snabbare att få rätt till a-kassa är förhoppningen att det ska leda till att fler – även personer med korta antällningar – ska gå med i a-kassan.
Som längst kan man, precis som i dag, få a-kassa i 300 dagar. Men om förslaget blir verklighet blir ersättningsperioden kortare om man inte har haft en stadig inkomst. Den som har haft en inkomst i mellan fyra och åtta månader får 100 dagar, den som har haft inkomst i mellan åtta och tolv månader får 200 dagar och den med inkomst i fler än tolv månader får 300 dagar. Tanken är att den som har jobbat länge kan behöva längre tid för att hitta ett jobb som motsvarar det jobb man har blivit av med.
Utredaren föreslår också att ersättningsnivåerna ska trappas av kraftigare än i dag. Efter 100 dagar sänks ersättningen till 70 procent och efter ytterligare 100 dagar till 65 procent av den tidigare inkomsten.
Tomas Eriksson är kanslichef på Sveriges a-kassor. Han välkomnar förslaget om att ersättningen ska baseras på inkomst i stället för arbetad tid.
– Det möjliggör för betydligt fler arbetsvarianter att omfattas av försäkringen. I dag är det i princip bara personer med stämpelklocka som kan få ersättning. Dessutom gör det försäkringen mer förutsägbar. Om ersättningen baseras på inkomst får försäkringstagaren en bra uppfattning av hur stor ersättningen blir om man blir arbetslös, säger han.
Sveriges a-kassor hade också velat se ett förslag om en årlig indexering av ersättningen. På så vis skulle ersättningen höjas i takt med löneutvecklingen. Något sådant förslag finns dock inte i utredningen.
– Det är synd. En indexering skulle skapa större trygghet och motverka de ryckigheter som uppstår när det är regeringen som beslutar om ersättningsnivåerna, säger Tomas Eriksson.
Han tycker inte heller att det behövs en skarpare avtrappning av ersättningen baserad på arbetslöshetens längd.
– Det är sannolikt inte den mest effektiva påtryckningen för att få en arbetslös att hitta ett nytt jobb.
Nu ska utredningen ut på remiss. Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2023.