Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Anställda på Telia återgår till kontoret

Anställda kommer tillbaka till ett förändrat arbetsliv efter coronapandemin. Under måndagen återgår en del av arbetsstyrkan till kontoret på telekombolaget Telia, där man redan har börjat planera möblering och ny teknik för att minska smittspridning i framtiden.
Lina Björk Publicerad
Hanna Franzén / TT
Från och med måndag är det frivilligt att gå tillbaka till kontoret för anställda på Telia. Som försiktighetsåtgärd genomgår alla en obligatorisk utbildning om vilka riktlinjer som gäller för att trygga arbetsplats med fortsatt social distansering. Hanna Franzén / TT

Enligt Sveriges Företagshälsor har arbetet med de anställdas hälsa prioriterats ned under coronapandemin. Telia går dock mot strömmen och har växlat upp arbetsmiljöarbetet.

Läs mer: Anställda drabbas när arbetsmiljön prioriteras ned

– Efter det som hände på Drottninggatan 2017, så skapade företaget en grund bakom sig, att jobba med hot. Även om det här är en helt annan typ av hot så fanns det en förberedelse, säger Helene Bohne Strauss, centralt huvudskyddsombud på Telia.

Företaget började tidigt att följa Folkhälsomyndighetens rekommendation om att jobba hemifrån. De anställda fick i den mån det behövdes ta med sig kontorsstolar och skärmar för att förbättra ergonomin. Tekniken fanns på plats för de flesta anställda och för andra så löstes det efterhand.

– Med hjälp av våra digitala verktyg är det ju i stort sett ingen skillnad på om man sitter hemma eller på kontoret. Våra kontor har varit öppna hela tiden men de flesta har distansarbetat under en längre period och då är det viktigt att skapa en känsla av att vi jobbar tillsammans även om man inte ses fysiskt. Här fungerar videomöten fantastiskt bra. Det är också viktigt att komma ihåg att ha avstämningsmöten regelbundet för att diskutera mål och förväntningar och fånga upp problem, säger Maria Rönnberg, HR chef på Telia.

Under tiden pandemin har pågått har Unionenklubben på Telia skickat ut en enkät bland sina medlemmar och frågat hur de ser på sin nya arbetssituation. Tjänstemännen på Telia jobbar vanligtvis i ett flexibelt och aktivitetsbaserat kontorslandskap, där ingen har sin egen arbetsplats, utan skiftar skrivbord beroende på arbetsuppgift.

– En del anställda har upplevt en stress att hitta en plats att sitta på och det har försvunnit nu när man jobbar hemma. Sedan tycker många att det är skönt att slippa pendlingstiden. Så det finns även positiva förbättringar i arbetsmiljön, säger Helene Bohne Strauss.  

Läs mer: Tummen ner för aktivitetsbaserat kontor

På minussidan saknar många tjänstemän sina arbetskamrater och de spontana samtalen, Ideér som utvecklas av en diskussion eller gemenskapen vid lunch och fika. Men jobbet de kommer tillbaka till kanske inte ser ut som det gjorde när de lämnade. Fackklubben och arbetsgivaren har diskuterat vilka förändringar som måste till när arbetsplatsen öppnar dörrarna igen. Från och med i dag kommer team som av tekniska skäl uttryckt svårigheter att arbeta hemifrån gradvis återgå till kontoret.

– Vi planerar för en långsam och kontrollerad återgång från och med i dag men återgår till ett normalläge först när myndigheternas rekommendationer ändras. Det är givetvis också frivilligt att gå tillbaka till kontoret i det här läget. Som försiktighetsåtgärd genomgår alla en obligatorisk utbildning om vilka riktlinjer som gäller för att vi ska kunna ha en trygg arbetsplats med fortsatt social distansering. Det handlar om allt från att undvika kollektivtrafik i rusningstid till att markera vilka skrivbord man får sitta vid så att man inte sitter för nära kollegan, säger Maria Rönnberg.

Man har även tagit in en resurs för att stötta medarbetare som jobbat i hemmiljöer som varit skadliga, som utvecklat eller fortsatt ett missbruk.

– Vi vill kunna fånga upp tidiga signaler för att kunna stötta på bästa sätt. Det är en del av det systematiska arbetsmiljöarbetet som kanske blir extra tydligt nu, säger Helene Bohne Strauss.  

Även om det är mycket som är nytt och ovant tror Helene Bohne Strauss att det nya sättet att jobba kommer att föra mycket gott med sig. Hon tror exempelvis att vi har har vant oss vid ny teknik och kommunicerar på ett annat sätt.

– En viktig sak handlar också om tillit. Vi ser att chefer litar på att de anställda jobbar hemma, vilket skapar motivation och självständighet. Det hoppas vi ta med oss i framtiden.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

”I slutändan handlar allt om självförtroende” – Björklöven-tränaren om målvaktens svåraste kamp

Tålamod, lyhördhet och känsla för detaljer – det är bra egenskaper att ha i jobbet, enligt Björklövens målvaktstränare Björn Bjurling. Men i slutändan handlar det om att få keepern att tro på sig själv.
Petra.Rendik Publicerad 16 januari 2026, kl 11:16
Björn Bjurling, målvaktstränare i hockeyallsvenskan för Björklöven. På isen och ger målvakten intsruktioner.
Björn Bjurling, målvaktstränare i Björklöven, arbetar med detaljer och positionering tillsammans med en hockeymålvakt under träning på is. Målvakten är en av ishockeyns mest krävande roller. Foto: Erik Abel

Du är gammal målvakt på elitnivå – är det en fördel? 

– Ja, för jag vet verkligen hur det känns att vara i deras situation. Har man spelat själv finns en djupare kunskap och känsla för de små detaljerna som måste sitta. Har du inte varit målvakt själv kan du ibland fastna i fel detaljer. Men det betyder inte att jag är duktigare för det, som tränare räcker det långt att vara lyhörd.

Hur ser en vanlig arbetsdag ut?

– En måndag börjar jag med att planera träningen och kör ispass med dem på hockeygymnasiet. Efter det planerar jag dagen för A-laget och går på is igen med målvakterna. Har vi spelat match dagen innan går vi igenom videoklippen. Sedan är det dags att ”scouta” motståndarna inför nästa match. Jag är med på alla hemmamatcher med A-laget och juniorerna spelar ofta på helgerna, då är jag också på plats.

Hur jobbar du med dina målvakter när de ska hantera motgångar?

– Det är olika coachning beroende på ålder och erfarenhet. Äldre har oftare en större kunskapsbank att ösa ur, då går det snabbare att gå igenom en match. De tar en förlust på ett annat sätt än yngre.

– En yngre målvakt kräver lyhördhet och att jag jobbar mer ”hands on”. Mycket av målvaktsspelet är mentalt, så i slutändan handlar det om att få dem att må bra.

Björn Bjurling, målvaktstränare i hockeyallsvenskan för Björklöven. På isen och ger målvakten intsruktioner.
Björklövens målvaktstränare Björn Bjurling instruerar en av lagets målvakter under ett ispass i Umeå. Repetition, detaljer och mental trygghet är centrala delar i arbetet med hockeyns kanske mest utsatta position. Foto: Erik Abel

Vad är roligast med ditt jobb?

– Det är helt klart komplexiteten och att hjälpa andra. Men också att jag får jobba med något som varit en del av mitt liv sedan jag var sex år gammal. Det är en blandning av nörderi med detaljer och att jobba med människor. Den mentala biten är jättestor. Hockeymålvakt är en av världens svåraste positioner, det krävs att hjärnan ska fatta beslut oerhört fort under en match. Det tar väldigt lång tid att bli fullärd.

Vad driver dig?

– Att vinna matcher och målvaktsligan. Men också, i vårt fall, att gå upp från hockeyallsvenskan till SHL (den högsta ligan, reds. anm.). Jag har ju varit borta från elitidrotten i nästan tio år, för jag blev less. Men känslan när man vinner – ja, det är därför man är tillbaka! Det är en sådan kick tillsammans med laget och supportrarna. Sedan är det alltid härligt att se våra yngre målvakter i klubben göra en nästintill perfekt match, det är ju ett resultat av vårt hårda arbete.

Så arbetar en målvaktstränare i elitishockey


Det svåraste för en målvakt är att träna upp spelsinnet och att kunna fatta snabba beslut.

För att bli målvaktstränare krävs behörig licens från Svenska ishockeyförbundet.

Ett skott kan komma upp i 150 kilometer i timmen. Vid ett skott från blå linjen har en målvakt då en halv sekund på sig att agera.

Björn Bjurling ansvarar för tio målvakter i Björklöven, från U16 till A-laget.

I hockeyallsvenskan och svenska hockeyligan, SHL, jobbar runt 28 målvaktstränare i klubbarna.

Ständiga repetitioner är nyckeln till att etablera målvakternas rörelsemönster och vanor. Att analysera inspelningar av matcher är också viktigt.

Björn Bjurling, målvaktstränare i Björklöven


GÖR: Målvaktstränare i hockeyallsvenskan för Björklöven. Tränar även klubbens juniorer. Har precis förlängt kontraktet med Umeåklubben i tre år till.

ÅLDER: 46.

BOR: Umeå.

BAKGRUND: Har spelat i bland annat Djurgårdens IF och Södertälje SK.