Om du är medlem i Unionen och inte redan prenumererar på Kollegas populära nyhetsbrev så kan du passa på att registrera dig via länken nedan.
Då får du Kollegas bästa nyheter, avslöjanden och smarta tips om allt som rör arbetsmarknaden direkt i din inkorg varje vecka.
Måndagslunch: Yoghurt med lite skivad banan. Tisdag: Ostmacka. Onsdag: Yoghurt med lite skivad banan. Och så vidare.
Känner du som hemmajobbare igen dig i beskrivningen? Det är lätt att slarva med lunchen när man jobbar hemifrån under längre tid. Man har ju många bollar i luften och tycker inte att man hinner eller orkar lägga tid på matfiness.
Men att addera ytterligare en negativ faktor vid hemarbete är dumt. Vi vet ju sedan barnsben att vi behöver äta varierat för att få energi och må bra.
Vem f-n har tid att baka korvbröd, säger du kanske. Svar: Hemmajobbare.
Och det är faktiskt inga komplicerade grejer vi talar om här, tvärtom. Till och med barnfamiljernas basrätt nummer ett – pasta med köttfärssås – kan bli en kulinarisk upplevelse. Om du bara anstränger dig lite och har i oliver, lite hackade rotfrukter, soltorkade tomater, garnerar med parmesanost, ruccola och färsk basilika – det förhöjer inte bara smaken utan hela matupplevelsen.
Förutsättningen är förstås att du är förutseende och ser till att ha sådana förhöjande ingredienser hemma.
Samma sak med snabbmatens okrönta konung: korv med bröd. Baka brödet själv, välj en korv av hög kvalitet, toppa med surkål och du har inte bara en snabb och fullvärdig lunch utan också en väldigt god. Och du får ju många bröd att lägga i frysen för framtida måltider.
Vem f-n har tid att baka korvbröd, säger du kanske. Svar: Hemmajobbare. Själva bakandet tar ju inte lång tid, det är jäsningen – ju längre jäsningsprocess, desto smakrikare bröd – som kan ta tid. Sätt alarmet för varje gång degen ska bearbetas så får du automatiskt en välbehövlig paus från datorn.
Samma sak med långkok. Perfekt för den som jobbar hemma.
Ett självklart tips i matsvinnsdebattens tid är att ta tillvara även små mängder middagsrester. Antingen via en vakuumförpackare, som numera går att hitta för under 500 kronor och som kan förlänga matens livslängd i kylen upp till fem gånger. (Plasten kan diskas och återanvändas.) Eller så kan man frysa in (hett tips: skriv datum och innehåll och för att undvika det som brukar kallas Unidentified Frozen Object – att man inte vet vad påsen innehåller.)
Läs mer: Så kan vi minska matsvinn på jobbet
Och laga förstås gärna middag så att det BLIR rester över. Då är ju nästa dagens lunch redan fixad.
Rester kan med fördel ätas i till exempel tortillabröd. Antingen som en wrap eller gratinerad med ost.
Mikro är snabbt och enkelt när man värmer rester. Saknar du en sådan så skaffa ett grytlock till stekpannan. Tar bara aningen längre tid än mikron, men återigen: Med hemmet som kontor har du tid.
Kall kokt potatis är kanske hemmajobbarens bästa vän. Håller sig länge i kylen och kan i en handvändning bli olivoljestekta potatisstavar, mos, pytt i panna, stomp. Och det snabbt.
Har du grönsaker som börjar sjunga på sista versen? Grattis! När vatten avdunstat koncentreras smakerna. Rotfrukter gör sig utmärkt i en pytt.
PS: Asiatisk fisksås luktar illa, men en skvätt i maten sätter piff på det mesta. DS.
Tar inte många minuter att svänga ihop och är så gott, i synnerhet med en färsk brödbit att suga upp dressingen med. Ingredienserna – krångla inte till det med saker som inte hör hemma i en traditionell greksallad – är sådant som man oftast har hemma.
fetaost
kalamata-oliver
gurka
tomat
olivolja
rödvinsvinäger
rödlök
salt, peppar
mejram
Pasta är väl sinnebilden för snabblagat käk. Ta vad du har för svamp, färsk, fryst eller torkad. (I det sistnämnda fallet ska den blötläggas i några timmar innan vätskan steks bort i panna utan fett, sedan steks den vidare i smör eller olja.) Det är gott att blanda flera sorter, som champinjon, karljohan, ostronskivling (finfin att knapersteka), shiitake.
pasta (favorit: linguine)
svamp
fett (rapsolja, smör eller en blandning)
gul lök
grädde
svampsoja
salt och peppar
toppa med:
persilja
Koka pastan. Stek under tiden lök och svamp i fett, tillsätt grädde och en skvätt svampsoja, smaka av med salt och peppar. Blanda pasta och svampsås.
Om du har lite kycklingrester går den här grytan snabbt att få ihop.
kycklingrester eller halloumi
garam masala (eller curry)
kardemumma (helst hel = pricken över i:et)
gurkmeja
tomatpuré
kokosmjölk
paprika, tärnad
asiatisk fisksås
salt
servera med:
kokt ris (utan salt)
Värm kryddorna i torr panna, tillsätt lök och olja och låt löken mjukna under lock. I med paprika, lite tomatpuré, kokosmjölk och låt puttra. Smaka av. Tillsätt lite chili i flytande form om du vill ha lite hetta. Köttet, som ju redan är tillagat en gång, lägger du i strax innan du drar stekpannan från plattan, så att det inte blir torrt. Funkar förstås utmärkt även med andra sorters köttrester.
Visst går det bra med köpekorvbröd, men de består ofta mest av luft – inte mättande och utan tuggmotstånd. Hembakat är en HELT annan historia. Nätsök på korvbröd för recept. (Sök på ”kalljäst bröd med autolys” om du är finsmakare. Receptet är lite omständligare, men roligt, och bröden blir fantastiska.)
merquezkorv (färsk är godast)
korvbröd
surkål
dijonsenap
ketchup
Snabbt, lätt, billigt – och väldigt gott.
ägg
kokt potatis
gul lök eller purjolök
zucchini
tomat
olivolja
salt, peppar
toppa med:
parmesanost
persilja
Stek grönsakerna i olja så att de får lite färg, häll över vispade ägg (eventuellt med lite grädde och/eller mjölk i) och stek tills omeletten är krämig i konsistensen (den fortsätter att stelna även efter stekpannan).
Att något så enkelt kan vara så gott.
sardiner i tomatsås
smör
knäckebröd, typ Falu rågrut
tomat
svartpeppar
Att något så gott kan gå så snabbt.
En pust från Medelhavet när utlandssemestern känns avlägsen.
tonfisk i vatten
sallad, krispig sort
oliver
ägg, kokt
rödlök
oliver
champinjoner
körsbärstomater
kapris
persilja, färsk
avokado
bacon, stekt
dressing:
olivolja
vitvinsvinäger
dijonsenap
vitlök
salt, peppar
honung
Börja med dressingen. Mixa alla ingredienser och smaka av. Sedan kan du ta vad du har i kylen – det enda som känns väldigt viktigt om vill kalla rätten för tonfisksallad är – tonfisken.
Som att du ätit fem påsar chips och glömt borsta tänderna. Huvudvärk och trötthet. Uppvaknandet efter ett intensivt stirrande på skärm kan likna baksmälla. Hjärnforskaren Sissela Nutley, författare till boken Distraherad, vet hur digitala medier kan påverka hälsan, men också hur du tar kontroll över din skärmtid – om du vill det.
– Eftersom det finns hälsorelaterade bekymmer kopplade till vårt digitala liv är det bra att reflektera över hur det ser ut och påverkar vår hälsa, säger hon.
Det talas om hälsorisker med hög skärmanvändning för barn. De riskerna gäller även vuxna enligt Sissela Nutley. Skärmar tar tid från annat vi behöver, som sömn och motion. Forskning visar att hög skärmanvändning kan kopplas till sårbarhet för depression, spelberoende, sämre koncentrationsförmåga och svagare relationer.
Första steget för mer kontroll är att våga kolla i mobilen hur mycket skärmtid du faktiskt har – och fundera på om du vill använda timmarna i ditt liv till det.
– Vill jag det – fine. Men vill jag inte det – vad vill jag göra mer av? Läsa bok en timme per dag? Prata med vänner? Lära mig spela gitarr? säger Sissela Nutley.
Mår du bra kanske det inte alls är ett problem, resonerar hjärnforskaren. Få inte dåligt samvete i onödan. Men Sissela Nutley har några fler rannsakande frågor:
– Upplever jag att det går ut över viktiga saker som sömn? Orkar jag inte röra på mig? Är det en blockerare av andra lustfyllda saker som jag vill men inte får till?
Fundera även över hur innehållet i olika appar, spel och tv-serier får dig att må.
– Har jag kastat bort en och en halv timme av mitt liv, vad är eftersmaken?
Får nyheter dig att tro att världen bara är mörk, eller gör andras poster i sociala medier att du känner det som att de lever ett enklare liv, är snyggare och lyckligare?
– Om man jämför sig mycket och känner sig otillräcklig påverkar det våra tankar om oss själva, säger Sissela Nutley.
”Once you pop – you can’t stop”, löd en gammal chipsreklam. Att det är lika svårt att begränsa sitt skärmbegär som att sluta snacksa beror på att det skapar aktivitet i hjärnans belöningscentrum. Algoritmerna är gjorda för att hålla oss kvar och ge mer av det vi redan gillat eller sett.
Redan innan vi tar upp mobilen får vi en kick av signalsubstansen dopamin.
– Det verkar som ett bränsle för begär, eller förväntad belöning.
Dopamin gör att vi känner sug efter att upprepa ett beteende som belönar hjärnan igen. Får vi inte samma styrka i belöningen ökar vi på beteendet och plockar upp mobilen igen, trots att vi nyss kollade.
Vill du lyckas minska på mobiltiden ska du sätta upp nåbara mål och ställa in skärmbegränsningar precis som för barn.
– Jag har skärmtid för mig själv när jag har varit en timme på Insta. Då kan jag ta ett beslut att fortsätta eller inte. Det medvetandegör, säger Sissela Nutley.
4 tips: Så stoppar du skärmsuget
1. Kolla upp din skärmtid. Fundera på dina livsmål. Sätt ett görbart tidsmål.
2. Ställ in skärmtiden på tidsslukande appar. Överkurs: Ge tidskoden till en kompis.
3. Stäng av notiser.
4. Ställ in låst hemskärm med avskräckande bild. Skaffa greyscale - svart-vit skärm.
Ju större beroende du upplever, desto mer stöd kan du behöva, understryker hon.
– Höj tröskeln för det du vill göra mindre av och sänk den för det du vill göra mer av.
Skapa en paus innan du öppnar telefonen. Genom att ha en låst skärmbild tar den någon extra sekund att låsa upp. Lägg in en stoppsignal som skärmbild och varför inte en röd skärm med texten: ”Ska du verkligen öppna mig nu?” Hjärnforskaren föreslår även inställningen gråskala som gör skärmen svartvit.
– Då blir det tråkigt!
Den som lätt blir rastlös utan skärm kan behöva vänja popcornhjärnan vid att bara vara. Bara 40 minuter i naturen har visat sig göra stor skillnad för kreativitet, enligt en amerikansk studie.
– Hjärnan behöver tid för spontan aktivitet och inte alltid bearbeta information, säger Sissela Nutley.
Prova att promenera utan underhållning, strunta i podd när du transporterar dig. Klappa ett husdjur, skratta med en kompis, tomglo ut genom fönstret, basta, bada eller meditera, tipsar hon. Gör en sak i taget, sakta.
– Jag värnar alla stunder. Hänger jag tvätt gör jag bara det. ”Lean into it.”
Unga får dåligt mobilsamvete
Unga kvinnor får mer dåligt samvete än killar för att de använder mobilen mycket enligt en studie vid Göteborgs universitet. Kvinnor uppger mer oro än män även när de använder skärm mindre enligt Sissela Nutley.
Killar blir oftare beroende av dataspel än kvinnor och allt fler söker hjälp. Dataspelsberoende är i dag det enda digitala användande som är en diagnos med vårdprogram för patienter.
Det finns vissa hälsorisker för barn och unga med hög skärmanvändning och i höstas kom de första riktlinjerna för alla under 18 år.
Lästips:
Distraherad. Hjärnan, skärmen och krafterna bakom, av hjärnforskaren Sissela Nutley.
Skärmhjärnan. Hur en hjärna i osynk med sin tid kan göra oss stressade, deprimerade och ångestfyllda, av psykiatern Anders Hansen.
