Prenumerera på Kollegas nyhetsbrev
Är du medlem i Unionen? Vill du få alla våra nyheter, tips och granskningar direkt i din inkorg?
Enkelt! Anmäl dig via länken
Anställda drabbas när arbetsmiljö prioriteras ned
Under tider av oro och förändrade arbetsvillkor är arbetsmiljöarbetet särskilt viktigt. Men trots att insatserna skulle behöva stärkas under coronakrisen ser Sveriges Företagshälsor motsatt trend: arbetsmiljön prioriteras ned vilket påverkar de anställdas hälsa.
Coronakrisen har påverkat arbetslivet på ett sätt som inte gick att förutsäga. Hundratusentals anställda har fått hemmet som arbetsplats, med en annorlunda och i många fall ansträngd arbetsmiljö. Företag prioriterar sin basverksamhet och att överleva, medan arbetsmiljöarbetet sätts på paus.
Bland Sveriges Företagshälsor har man sett en oroande nedgång på efterfrågan av hälsofrämjande arbete. Utbildningar ställs in, riskbedömningar av arbetsmiljön bokas av, man jobbar mindre med rehabilitering och det systematiska arbetsmiljöarbetet ligger nere.
Läs mer: Så riskbedömer du att jobba hemifrån
– Det är inte konstigt att företag prioriterar att överleva, men jag är orolig för vad som kommer sedan när de här verksamheterna ska komma tillbaka till ett normalläge. Hur mår de anställda då om man har prioriterat bort stora delar av hälsoarbetet? Det får effekter både nu och i framtiden, med medarbetare som är oroliga, mår dåligt och levererar sämre vilket även påverkar företagets resultat, säger Peter Munck af Rosenschöld, vd för Sveriges Företagshälsor.
En ökning som däremot har skett, trots de totalt sett minskade volymerna är efterfrågan av stöd och stödsamtal och behov av att hantera oro på arbetsplatserna.
Läs mer: Så stöttar du en orolig kollega
– Frågorna som kommer till företagshälsan nu domineras av oro för coronaviruset. Exempelvis är det många som undrar om det går att ta reda på om en anställd varit sjuk och hur man ska hantera det. Vi får också frågor kring arbetsbelastning och återhämtning för de grupper som jobbar närmast virusets epicentrum.
Det branschorganisationen har kunnat se är att de företag som jobbade aktivt med hälsan för de anställda innan covid-19 har haft en bättre krisplan medan de företag som inte ägnade arbetsmiljön så mycket energi nu har backat ytterligare.
– En del företag har inte ägnat en tanke åt att deras personal blivit hemförlovade och vad det får för effekter. När den här akuta fasen är över har många anställda varit hemma väldigt länge. När arbetsplatsen sedan öppnar upp behöver arbetsgivaren ha resurser att stötta upp för dem som tvingats sköta sitt arbete från en hemmamiljö som kanske inte har fungerat och varit direkt skadlig, säger Peter Munck af Rosenschöld.
Obehagliga frågor som arbetsgivare redan nu måste fundera på är också om medarbetare på grund av covid-19 avlidit, förlorat en nära anhörig eller blivit så sjuka att de behövt intensivvård.
– Det här arbetet bör påbörjas redan nu för det finns bra insatser att göra. Vi vet att arbetsplatsen har en skyddande effekt och kan fungera som en ventil, men då måste den också få förutsättningar att göra det, säger Peter Munck af Rosenschöld.
Företagshälsovården
Cirka 65 procent av alla arbetsplatser har tillgång till företagshälsovård. Vilken typ av tjänster som arbetsgivaren har upphandlat kan dock skilja sig rejält från föreag till företag.
Enligt Sveriges Företagshälsor är det uppskattningsvis endast en miljon av de anställda som har tillgång till företagsvård som på ett effektivt sätt verkligen kan göra skillnad på såväl grupp, organisation och individnivå i svenskt arbetsliv.
Störst täckning har branschen i den offentliga sektorn, industrin och i storföretagen. Ungefär 1,4 miljoner anställda står helt utan möjlighet till företagsvård och bland dem arbetar hälften i företag med mindre än 50 anställda.
Arbetsgivaren har ett omfattande arbetsmiljö- och rehabiliteringsansvar men har du inte tillgång till företagshälsovård via jobbet är du hänvisad till den offentliga vården även om dina besvär beror på brister i arbetsmiljön.
Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar
Ericsson kräver mer kontorsnärvaro på mindre jobbyta
Efter sommaren bestämde sig ledningen på Ericsson för nya riktlinjer – de anställda ska vara på kontoret mer. Det uppskattas inte av all personal. Framför allt inte då företaget har minskat sina kontorsytor.
I augusti gick ett internt mejl ut till de anställda på Ericsson där ledningen informerade om nya riktlinjer. I stället för en kontorsnärvaro på 50 procent skulle de anställda vara på kontoret 60 procent, eller tre dagar i veckan.
Det togs inte emot med glädjesång, speciellt då företaget just krympt sina kontorslokaler med två byggnader i Kista. Enligt Per Östberg, Unionens klubbordförande på Ericsson, har kravet på ökad kontorsnärvaro orsakat en del bekymmer.
– Det finns tillräckligt med platser för att alla ska kunna ha en arbetsplats. Däremot finns det inte tillräckligt med enskilda rum där man kan ta möten eller telefonsamtal, säger han.
– Det orsakar en del stress bland dem som har globala kontakter och behöver leta rum så fort de kommer till jobbet.
Svårt att hitta enskilt rum
En av dem som brukar ha bekymmer att hitta ett rum är utvecklaren Anna Sjöberg. De dagar hon åker in till kontoret i Kista bokar hon sin kontorsplats via en app. Telefonrum eller mötesrum går dock inte att boka.
– I appen ser det ut som att det ska vara fullt med folk på kontoret, men när man kommer dit så sitter alla i mötesrummen och det ekar tomt i det öppna landskapet.
– Jag måste alltid komma till jobbet i god tid för att hitta ett rum när jag har möten, det kan vara stressigt, säger hon.
Anna Sjöberg jobbar bland annat med internationella kontakter och sajter i andra delar av landet. Var hon sitter rent fysiskt spelar egentligen ingen roll.
– När jag väl är på arbetsplatsen så är mina kollegor ofta på andra möten, så jag ser egentligen ingen vits med att åka in oftare. Dessutom får jag mer gjort när jag är hemma. Däremot kan jag förstå om man vill skapa en ”Ericssonanda” för nyanställda på plats.
Ericsson: Hybridarbetet bestäms i dialog
Enligt Ericssons pressavdelning, som svarar via mejl, så menar arbetsgivaren att även om det finns en ”kontoret först”-policy är det fortfarande upp till varje chef, team och anställd att bedöma hur och var de arbetar bäst.
– Ericssons hybrida riktlinje har alltid gett möjligheten att i dialog komma fram till hur och var man arbetar bäst och att alla förstår vikten av och fördelarna med att träffas, utifrån ett individuellt och teamperspektiv.
Samtidigt som fler ska komma in till kontoret har ni krympt er kontorsyta det senaste året. Hur går det ihop?
– Ericssons kontorsstrategi bygger på att skapa rätt lokaler som ger rätt förutsättningar för verksamheten att utföra arbetet. Ericsson har många kvadratmeter kontorsyta och arbetar ständigt med att utveckla våra kontor. Vi bedömer att vi har gott om kontorsyta för de som vill jobba på kontoret.
Kommer ni att kontrollera att anställda är 60 procent av sin arbetstid på kontoret?
– Policyn ska ses som en rekommendation snarare än ett strikt krav där vi vill att våra anställda förstår betydelsen av möten mellan människor. Ericsson litar på sina anställda.
Hybridarbete effekt av coronapandemin
Synen på hybridarbete har ändrats efter coronapandemin. Att kunna jobba flexibelt har blivit en förmån som arbetsgivare kan erbjuda. För att få anställda att vilja komma tillbaka till kontoret måste arbetsgivaren kunna erbjuda något mer än en sittplats och ett skrivbord, tror Unionens klubbordförande Per Östberg.
– Ericsson försökte spara pengar genom att ta bort kaffeautomater på några våningar. Så får man till exempel inte folk att komma tillbaka till kontoret. Men de fick backa där, det blev protester, säger han.
För utvecklaren Anna Sjöberg är gemenskapen med kollegor det som skulle få henne att komma till kontoret mer.
– Om arbetsgivaren anordnade aktiviteter som skapade gemenskap mellan kollegor så skulle det kännas meningsfullt att åka till kontoret.
