Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Anställda drabbas när arbetsmiljö prioriteras ned

Under tider av oro och förändrade arbetsvillkor är arbetsmiljöarbetet särskilt viktigt. Men trots att insatserna skulle behöva stärkas under coronakrisen ser Sveriges Företagshälsor motsatt trend: arbetsmiljön prioriteras ned vilket påverkar de anställdas hälsa.
Lina Björk Publicerad
AP Photo / TT, Shutterstock
Coronakrisen har lett till att företag prioriterar ned arbetsmiljöarbetet, vilket riskerar att gå ut över anställdas hälsa. AP Photo / TT, Shutterstock

Coronakrisen har påverkat arbetslivet på ett sätt som inte gick att förutsäga. Hundratusentals anställda har fått hemmet som arbetsplats, med en annorlunda och i många fall ansträngd arbetsmiljö. Företag prioriterar sin basverksamhet och att överleva, medan arbetsmiljöarbetet sätts på paus.

Bland Sveriges Företagshälsor har man sett en oroande nedgång på efterfrågan av hälsofrämjande arbete. Utbildningar ställs in, riskbedömningar av arbetsmiljön bokas av, man jobbar mindre med rehabilitering och det systematiska arbetsmiljöarbetet ligger nere.  

Läs mer: Så riskbedömer du att jobba hemifrån

– Det är inte konstigt att företag prioriterar att överleva, men jag är orolig för vad som kommer sedan när de här verksamheterna ska komma tillbaka till ett normalläge. Hur mår de anställda då om man har prioriterat bort stora delar av hälsoarbetet? Det får effekter både nu och i framtiden, med medarbetare som är oroliga, mår dåligt och levererar sämre vilket även påverkar företagets resultat, säger Peter Munck af Rosenschöld, vd för Sveriges Företagshälsor.

En ökning som däremot har skett, trots de totalt sett minskade volymerna är efterfrågan av stöd och stödsamtal och behov av att hantera oro på arbetsplatserna.

Läs mer: Så stöttar du en orolig kollega

– Frågorna som kommer till företagshälsan nu domineras av oro för coronaviruset. Exempelvis är det många som undrar om det går att ta reda på om en anställd varit sjuk och hur man ska hantera det. Vi får också frågor kring arbetsbelastning och återhämtning för de grupper som jobbar närmast virusets epicentrum.

Det branschorganisationen har kunnat se är att de företag som jobbade aktivt med hälsan för de anställda innan covid-19 har haft en bättre krisplan medan de företag som inte ägnade arbetsmiljön så mycket energi nu har backat ytterligare.

– En del företag har inte ägnat en tanke åt att deras personal blivit hemförlovade och vad det får för effekter. När den här akuta fasen är över har många anställda varit hemma väldigt länge. När arbetsplatsen sedan öppnar upp behöver arbetsgivaren ha resurser att stötta upp för dem som tvingats sköta sitt arbete från en hemmamiljö som kanske inte har fungerat och varit direkt skadlig, säger Peter Munck af Rosenschöld.

Obehagliga frågor som arbetsgivare redan nu måste fundera på är också om medarbetare på grund av covid-19 avlidit, förlorat en nära anhörig eller blivit så sjuka att de behövt intensivvård.

– Det här arbetet bör påbörjas redan nu för det finns bra insatser att göra. Vi vet att arbetsplatsen har en skyddande effekt och kan fungera som en ventil, men då måste den också få förutsättningar att göra det, säger Peter Munck af Rosenschöld.

Företagshälsovården

Cirka 65 procent av alla arbetsplatser har tillgång till företagshälsovård. Vilken typ av tjänster som arbetsgivaren har upphandlat kan dock skilja sig rejält från föreag till företag.

Enligt Sveriges Företagshälsor är det uppskattningsvis endast en miljon av de anställda som har tillgång till företagsvård som på ett effektivt sätt verkligen kan göra skillnad på såväl grupp, organisation och individnivå i svenskt arbetsliv.

Störst täckning har branschen i den offentliga sektorn, industrin och i storföretagen. Ungefär 1,4 miljoner anställda står helt utan möjlighet till företagsvård och bland dem arbetar hälften i företag med mindre än 50 anställda.

Arbetsgivaren har ett omfattande arbetsmiljö- och rehabiliteringsansvar men har du inte tillgång till företagshälsovård via jobbet är du hänvisad till den offentliga vården även om dina besvär beror på brister i arbetsmiljön.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

Anställda övervakas – utan att veta om det

Övervakas på jobbet i stor skala. 63 procent av cheferna kontrollerar anställda digitalt, men många saknar insyn i hur det går till. Det visar ett pågående forskningsprojekt.
David Österberg Publicerad 21 april 2026, kl 06:01
Webbkamera framför datorskärm med kod – symboliserar digital övervakning av anställda.
Digitala verktyg gör det möjligt för chefer att följa anställdas aktivitet i realtid. Forskning visar att många anställda inte känner till hur de övervakas på jobbet. Foto: Colourbox.

Jobbar du som tjänsteman? Då är sannolikheten stor att din chef använder digitala hjälpmedel för att övervaka dig. Just nu pågår ett treårigt forskningsprojekt om digital övervakning vid Linköpings universitet. Forskarna har samlat in enkätsvar från 1 000 chefer och 2 000 medarbetare. De första resultaten visar att det är vanligt att chefer övervakar sina medarbetare.

Daniel Lundqvist, forskare Linköpings universitet

– 63 procent av cheferna säger att de använder någon form av program för att övervaka sina medarbetare. 40 procent av medarbetarna känner till att de blir övervakade eller tror sig bli övervakade. Det finns med andra ord en tydlig diskrepans mellan vad cheferna gör och vilken uppfattning medarbetarna har av vad som görs, säger Daniel Lundqvist, biträdande professor vid Linköpings universitet och den som leder studien.

Vanligast: kontroll i Teams och andra system

Vanligast är det som Daniel Lundqvist kallar ”soft övervakning”. Det handlar om att cheferna exempelvis kollar om en medarbetare är inloggad i ett visst program eller står som ”tillgänglig” i Teams. Men det finns också mer avancerade program för övervakning. Mellan 20 och 25 procent av cheferna använder program som kan analysera hur medarbetarna uttrycker sig i chattar och vilka fraser de använder sig av. 

– Det finns också program som med hjälp av biometri kan läsa exempelvis koncentrations- och stressnivåer. Det är inte vanligt, men förekommer. Runt sju procent av cheferna svarar att de använder biometri. Under en procent av medarbetarna känner till att deras chefer gör det, säger Daniel Lundqvist.

Är det den tillgängliga tekniken som gör att chefer övervakar, eller behovet att övervaka?

– I chefsrollen finns ett kontrollbehov. Nu har tekniken nått så långt att det är otroligt lätt att genomföra kontrollen. Skulle vi ha gjort den här undersökningen innan pandemin tror jag inte alls att kontrollen hade varit lika utbredd. Chefsrollen förändrades när arbetsplatserna förändrades så att cheferna nu inte kan se sina medarbetare på samma sätt som tidigare.

Projektet avslutas nästa år

Forskarna ska nu analysera enkätsvaren och intervjua chefer och medarbetare. Forskningsprojektet heter WATCH och avslutas nästa år. Syftet är att undersöka hur digitala verktyg används för att få information om anställdas arbete och aktiviteter. Projektet ska också undersöka vilken betydelse användningen av sådana digitala verktyg kan ha för medarbetare och arbetsgrupper.

 

Så många övervakas på jobbet

  • 63 procent av cheferna övervakar sina medarbetare digitalt, men bara 40 procent av medarbetarna vet om det.
  • Många tjänstemän övervakas i jobbet utan att känna till det.
  • Den vanligaste övervakningen är att chefer kontrollerar närvaro i system som Microsoft Teams.
  • Cirka 7 procent av cheferna använder biometriska verktyg som kan mäta stress och koncentration.
  • Forskningen visar en tydlig klyfta mellan vad chefer gör och vad medarbetare uppfattar.