Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Tänk på det här om du jobbar hemma

Jobbar du hemifrån till följd av corona? Även om du jobbar utanför kontorets väggar har din arbetsgivare fortfarande ansvar för din arbetsmiljö. Är du hemma en längre period finns en del att tänka på.
Lina Björk Publicerad
Volodymyr Shtun/Colourbox
Det är ofta svårare att få till rätt ergonomi om du jobbar hemifrån. Volodymyr Shtun/Colourbox

Många tjänstemän har möjlighet att jobba hemifrån någon dag i månaden. Med risk för smittspridning av det nya viruset covid-19, har dock fler och fler arbetsplatser beslutat att anställda ska undvika kontoret i den mån det går.

Eftersom arbetsgivaren fortfarande har ansvaret för din arbetsmiljö, är det också rimligt att det görs vissa justeringar i ergonomin om karantänen blir långvarig.

Läs mer: Svagare skydd om du skadar dig när du jobbar hemma

– Så här i coronatider får man kanske tänka proportionerligt kring vad som är rimligt. Exempelvis att få låna hem hjälpmedel från kontoret i form av mus, tangentbord, handledsskydd eller handsprit, säger Mikael Bäckström, utredare på Unionen.

Sitter du i soffan och arbetar har du sämre ergonomi än på kontoret, och då kan det vara en god idé att ta fler och längre pauser för att röra på dig. Dels för att inte bli stel, men också för att minska risken för långvariga skador.

– Är det så att produktiviteten går ner för att du tar fler pauser så får arbetsgivaren acceptera det i det här fallet, eftersom du ofrivilligt är på en plats som inte är anpassad att arbeta på.

Hur mycket du som anställd ska rapportera in när du sitter hemma och jobbar finns det egentligen inga regler för utan hamnar under arbetsgivarens rätt att leda och fördela arbetet.

– Även här får man nog tänka vad som är rimligt. Att rapportera in dina arbetsuppgifter varje timme ökar inte produktiviteten.

Skulle karantänen fortsätta under en längre tid och anställda blir tvungna att jobba hemifrån även fortsättningsvis, kan det kosta mer för arbetsgivaren att se till att arbetsmiljön håller måttet. Ska ergonomin vara god krävs då kanske andra hjälpmedel som höj- och sänkbara skrivbord eller bättre datorskärmar.

– Det är extraordinära omständigheter nu och vi hoppas att alla tar sitt ansvar i det. Vi hoppas att det här inte blir långvarigt både för de anställdas, men också för arbetsgivarnas skull. Vi är i samma båt i det här, säger Mikael Bäckström.

Arbetsgivarens ansvar

  • Arbetsgivaren har huvudansvaret för arbetsmiljön oavsett om arbetstagaren själv vill jobba hemifrån eller om det sker på arbetsgivarens initiativ.
  • Ju större krav arbetsgivaren ställer på att arbetstagaren ska arbeta på distans, desto större ansvar har arbetsgivaren att tillgodose en god arbetsmiljö och tillhandahålla arbetsutrustning som till exempel dator, skrivbord, stol och belysning.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

Ozempic-ödlans gift är Eric Sundmans arbetsmiljö

Djurvårdaren Eric Sundmans favoritrum är reptilariet på hans arbetsplats Universeum, ”ett hus fullt av nördar” enligt honom själv. Här bor de riktigt giftiga ormarna och ödlorna. Som gilaödlan vars gift är otroligt smärtsamt att uppleva, men som också gett oss läkemedlet Ozempic.
Sandra Lund Publicerad 2 april 2026, kl 06:01
100 000 människor dör varje år av ormbett. Eric Sundman och hans kolleger bär en särskild handske som skydd för ormar som känner av kroppsvärme. – Den är inte helt säker mot bett men ganska, säger han. Foto: Nora Lorek

Varför blev du djurvårdare?

– Det självklara svaret är ju att man brinner för djur. Men här får jag också utbilda besökarna om vilken roll den biologiska mångfalden spelar, och hur den hotas. Ibland handlar det om att arten är hotad, ibland är det miljön den lever i. Som den blå palmhuggormen som lever i träden på Komodoöarna i Indonesien, en hotad ögrupp på grund av klimatförändringarna.

Eric Sundman håller i en stor ödla framför ett skåp i ett arbetsrum.
I studier av Gilaödlan upptäckte man att den äter extremt sällan, men ändå har jämn blodsockernivå. Ur den insikten föddes läkemedlet Ozempic, som alltså härstammar från ödlans gift, som också är väldigt smärtsamt att uppleva. Varje morgon före öppning kontrolleras alla djur, samtliga är journalförda. Eric Sundman ser till deras allmäntillstånd, kollar ögon och duschar dem vid behov.

Foto: Nora Lorek

Hur länge har du varit just här?

– I tio år nu, jag stannar inte på ett jobb jag inte trivs på. Jag har jobbat på djurpark och Västra djursjukhuset tidigare, innan jag blev headhuntad hit. Men jag även arbetat med it och som makeupartist.

 

En färgglad leksaksorm i ett plaströr, som kallas för tubningsrör
Bland hjälpmedlen som finns i reptilariet finns tubningsrör i olika grovlekar. Röret används för att undersöka giftiga reptiler, på så sätt kan de aldrig vända sig och hugga. Då kan veterinären som kommer två gånger varje vecka till Universeum ta blodprov, röntga och ibland även mjölka dem på gift. Foto: Nora Lorek

Varför är ormar kul?

– Det intresset kom redan i femårsåldern, då började jag rita dem. Jag älskade ju djur, men var pälsallergiker. Och så förstod jag inte varför jag skulle tycka illa om dem när så många gör det. Det är vanligt att fascineras av schimpanser för att de är så lika oss, jag är fascinerad av ormar för att de är så olika oss.

Du fascineras också av deras gift.

– Ja, framför allt vad det innehåller. Där finns grunden till nya läkemedel. Som Gilaödlans gift som gett oss succémedicinen Ozempic.

Eric Sundman sitter framför en dator, ovanför hänger en stor skylt med texten "Djurtransport"
80 procent av tiden sitter Eric Sundman vid datorn. Bland annat ansvarar han för djurtransporter. Till sin hjälp har han en enorm databas som i stort sett alla världens djurparker är kopplade till. Här ska han snart skicka ett prov med hajblod till Nerdeländerna. Foto: Nora Lorek

Har du giftormar hemma?

– Jag har haft orm sedan 12-årsåldern, men när jag fick barn rök giftormarna på grund av platsbrist. Ormrummet fick bli barnrum. Men giftormarnas beteendemönster och miljön de kräver är mer intressanta. Det är spännande att få vara med och bygga upp sådana habitat. 

– Däremot tycker jag det är viktigt att barn ska möta orm. Vid ett tillfälle la jag med respekt  för ormen, ned en snok i mitt barns vagn så att han kunde studera den. Mitt barn är inte rädd för ormar alls.

En mörk bild på världens minsta krokodildjur pansarkajmanen som ligger helt stilla i vattnet.
I regnskogsområdet på Universeum i Göteborg finns världens minsta krokodildjur pansarkajmanen. Den kan ligga så här blickstilla ett bra tag. Foto: Nora Lorek

Fobier är ju väldigt vanligt med de här djuren, vad göra?

– Fobi är inte nedärvd utan social. Sorry, men den är någons fel. En professor i psykologi från Göteborgs universitet brukar komma hit med sina studenter och två patienter med fobi. Det har aldrig slaget fel – efter 30–40 minuter håller båda i en orm eller spindel.

Eric Sundman står framför en vägg med olika verktyg som tänger och krokar.
– Mitt favoritverktyg är kroken. Den är lika viktig för mig som penseln är för målaren. Tänger plockar man mest ömsade skinn med, säger Eric Sundman. Foto: Nora Lorek

Om Eric Sundman

GÖR: Djurvårdare på Universeum i Göteborg.

ÅLDER: 46.

BOR: Mölnycke

UTBILDNING: Djurvårdare, läst fristående kurser som etologi på universitet.

FACKLIGT: Klubbordförande och arbetstagarledamot i styrelsen för Universeum AB. 

LÖN: Djurvårdare tjänar normalt mellan 26 300 och 33 400 kronor i månaden, enligt SCB.

Eric Sundman i Unverseums regnskogsmiljö framför en fågel.
En gång i månaden jobbar Eric Sundman helg, då ”driftar man” och utfordrar bland annat djuren i Universeums autentiska regnskogsmiljö. Foto: Nora Lorek