Hoppa till huvudinnehåll
Sjukförsäkring

Unionen vill se enklare regler för sjukskrivna

Att jobba fler timmar ena dagen och färre andra dagar kan vara ett bra sätt att komma tillbaka efter en sjukskrivning. Men det kan också innebära indragen sjukpenning på grund av Försäkringskassans regler. Något Unionen vill ändra på.
Lina Björk Publicerad
Christine Olsson/TT
Christine Olsson/TT

Att vara sjukskriven på deltid och arbeta deltid är ofta en bra form av rehabilitering. Grundprincipen är att du ska arbeta lika många timmar varje dag, men den lösningen passar inte alla. Om du exempelvis varit sjukskriven för stressrelaterade besvär kanske vissa arbetsuppgifter kräver mer återhämtning än andra. Då kan det passa bättre att arbeta en hel dag för att sedan vila en dag mellan arbetsdagarna.

Läs mer: Sjukskriven ingenjör fick rätt mot Försäkringskassan

– Många av våra medlemmar är sjukskrivna på grund av psykisk ohälsa och där ser vi att det kan vara bättre att ha mer flexibla arbetstider och jobba mer en dag för att få tid för återhämtning. Då orkar man vara deltidssjukskriven, säger Kerstin Burman, förbundsjurist på Unionen.

Det finns dock möjlighet att göra avsteg från huvudregeln. Om det är medicinskt motiverat kan en läkare beskriva hur sjukdomsbilden ser ut och varför rehabiliteringen skulle tjäna på att arbetstiden förläggs på annat sätt.

– Syftet är ju att ta tillvara på arbetsförmågan och deltidssjukskrivning kan vara ett bra sätt att göra det, säger Kerstin Burman.

Sjukförsäkringen har varit under lupp en längre tid och har från fackligt håll fått kritik för att vara både rättsosäker och otydlig. Regeringen beslöt sig därför för att se över regelverket och presenterade för några veckor sedan en rad förlag om hur rätten till sjukpenning ska prövas. Den 30 april kommer ett nytt delbetänkande, som ska handla om deltidssjukskrivning. Unionen ser gärna att den innehåller förslag om lättnader.

– Vi vill se en flexiblare lösning kring hur man får förlägga sin arbetstid utifrån sitt mående men också utifrån vad arbetsuppgifterna tillåter. Det vill säga att du kan jobba en del av en dag eller endast vissa dagar i veckan utan att riskera att få sjukpenningen indragen. Flexibiliteten ska helt ta sikte på att främja rehabiliteringen och inte ses som en möjlighet för arbetsgivaren att förlägga arbetstiden på ett sätt som passar verksamheten.

En annan problematisk regel för sjukskrivna är att du ska jämföras mot ditt ordinarie arbete i sex månader och i vissa fall, när det är medicinsk motiverat, i upp till tolv månader. Om Försäkringskassan därefter anser att du klarar av ett annat jobb än ditt ordinarie, så blir du av med sjukpenningen. Men många sjukskrivna trappar upp arbetstiden stegvis under lång tid.

– Det är en fråga som hänger ihop med deltidssjukskrivning. Vi vill att det ska bli lättare att jämföras mot sitt ordinarie arbete under en längre tid så det finns utrymme för rehabilitering. Då har du en större möjlighet att komma tillbaka, säger Kerstin Burman.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Sjukförsäkring

De har redan skrotat karensen – ”En besparing”

Organisationen Sverok slopade karensavdraget för flera år sedan. Martin Odh, generalsekreterare, rekommenderar andra arbetsgivare att göra samma sak.
– Det är en besparing snarare än en kostnad, säger han.
David Österberg Publicerad 8 oktober 2026, kl 06:00
Martin Odh, generalsekreterare Sverok
Sverok har slopat karensen. Effekten är mindre sjuknärvaro och gladare medarbetare. Sjukskrivningarna har inte ökat, enligt Martin Odh, generalsekreterare. Foto: David Österberg

Frågan om karensavdraget är just nu en het politisk fråga. Partierna till vänster – S, V och MP – vill avskaffa avdraget, medan övriga partier vill behålla det.

På spelkulturförbundet Sverok slopade man karensen redan 2018.

– Vi slöt en överenskommelse med fackklubben. Det handlade om att möta medarbetarnas behov av flexibilitet och skapa en attraktiv arbetsplats, säger Martin Odh som sedan i våras är generalsekreterare på förbundet.

Bedömningen 2018 var att förändringen varken skulle kosta pengar eller spara pengar åt arbetsgivaren. Men i dag tror Martin Odh att förändringen har inneburit en besparing. Därför rekommenderar han andra arbetsgivare, åtminstone på tjänstemannasidan, att göra likadant.

– Ur ett långsiktigt perspektiv tror jag att slopad karens är en besparing i form av friskare medarbetare och en attraktivare arbetsplats. Det dyraste man kan göra är att behöva rekrytera ny personal.

Så mycket kan ett slopat karensavdrag kosta

Arbetsgivarorganisationerna i Sverige motsätter sig slopat karensavdrag. Att betala sjuklön från första dagen skulle leda till ökade kostnader och minskade intäkter för företagen på upp till 40 miljarder kronor om året, enligt Svenskt Näringsliv.

Andra kalkyler är försiktigare. Enligt Riksdagens utredningstjänst skulle ett slopat avdrag öka sjuklönekostnaderna med mellan tolv och 21 miljarder kronor.

De fackliga organisationerna är splittrade i sin syn på karensavdraget. Paraplyorganisationen LO, som samordnar 13 fack på arbetarsidan, anser att det bör tas bort, medan de 12 TCO-förbunden tycker olika.

Unionen vill sänka karensavdraget

Det största tjänstemannaförbundet Unionen förespråkar en medelväg, där karensavdraget blir mindre än i dag men inte tas bort helt. Då minskar pressen att jobba när man är sjuk, utan att sjukförsäkringen riskerar att missbrukas.

Enligt Unionen slår karensavdraget olika hårt mot olika människor. Den som ofta träffar andra på jobbet eller har ett yrke med hög smittorisk drabbas hårdare. Kvinnor har också fler sjukdagar än män. Dessutom är ersättningen lägre i Sverige än i många andra länder. Vid exempelvis tre dagars sjukfrånvaro ersätts i Sverige cirka 53 procent av inkomsten – medan flera jämförbara länder ligger på mellan 80 och 100 procent.

På Sverok har man inte haft ökade sjuklönekostnader sedan avdraget slopades.

– Vi kan inte se att medarbetare sjukskriver sig när de inte är sjuka. Slopad karens innebär dels att man slipper känna sig tvingad att komma till kontoret när man är sjuk, dels att smittorisken minskar. Dessutom visar vi att vi är en attraktiv arbetsplats som bryr oss om våra medarbetare, säger Marin Odh.

Så fungerar karensavdraget

  • Karensavdraget är ett avdrag på sjuklönen när en anställd blir sjuk.
  • Avdraget motsvarar 20 procent av den sjuklön som den anställde beräknas få under en genomsnittlig arbetsvecka.
  • Avdraget är ungefär 1 500 kronor för den som tjänar 40 000 kronor i månaden.