Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Stress värst för arbetsmiljön

Var tionde arbetsplats bedriver inte något systematiskt arbetsmiljöarbete. Det visar fackförbundet Unionens Arbetsmiljöbarometer där 7 av 10 pekar ut stress och arbetsbelastning som det största problemet.
Ola Rennstam Publicerad
Motortion/Colourbox
Unionens medlemmar har hög arbetsbelastning och jobbar mycket övertid. Motortion/Colourbox

Vart tredje arbetsmiljöombud tycker att arbetsgivarens kunskaper om riskerna i den psykosociala arbetsmiljön är dåliga eller mycket dåliga. Det framkommer i Unionens Arbetsmiljöbarometer, en årlig undersökning där förbundets arbetsmiljöombud, motsvarande skyddsombud, svarat på frågor om arbetsmiljön och arbetsmiljöarbetet på sin arbetsplats.

Läs mer: Därför blir fler unga utbrända

7 av 10 pekar ut stress och arbetsbelastning som den i särklass viktigaste frågan att jobba med. Vart femte arbetsmiljöombud bedömer den psykosociala arbetsmiljön som dålig eller mycket dålig. Och sämst ser det ut inom service- och tjänstesektorn samt i  IT och telekom. Samtidigt visar Arbetsmiljöbarometer att det på var tionde arbetsplats inte bedrivs något systematiskt arbetsmiljöarbete över huvud taget.

Läs mer: "Jag älskade mitt jobb"

Hälften av arbetsmiljöombuden anser dock att att den psykosociala arbetsmiljön på arbetsplatsen är mycket bra eller bra. Det innebär en liten förbättring jämfört med tidigare undersökningar. Den positiva utvecklingen kan, enligt Unionen, till viss del förklaras av införandet av föreskrifterna om organisatoriska och sociala arbetsmiljö (OSA).

Läs mer: Jobbstressen minskar - men vi sover sämre

Tjänstemännen inom Unionens område har en hög arbetsbelastning, jobbar mycket övertid och arbetar gränslöst. Enligt föreskrifterna om organisatorisk och social arbetsmiljö ska arbetstidsfrågor följas upp varje år. Trots det anger endast tio procent av arbetsmiljöombuden att arbetstidsfrågor uppmärksammas i det systematiska arbetsmiljöarbetet på arbetsplatsen. En dryg femtedel svarar att det inte görs någon årlig uppföljning alls.

Läs mer: Övertid motsvarande 16 400 tjänster

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

Från quiet quitting till revenge quitting

När statsepidemiologen Magnus Gisslén i slutet av sommaren sa upp sig med dunder och brak följde han en ny trend i arbetslivet – revenge quitting. Han använde uppsägningen för att visa sitt missnöje med arbetsgivaren.
Publicerad 3 oktober 2025, kl 06:01
Quiet quitting och revenge quitting som nya arbetslivstrender i Sverige. Tecknad bild på man med slips som slår sönder sitt skrivbord.
Fenomenet revenge quitting sprider sig på arbetsmarknaden när anställda öppet markerar missnöje med dåliga arbetsvillkor. Illustration: Colourbox.

I en video på Linkedin riktade Gisslén hård kritik mot sina chefer – och ifrågasatte Folkhälsomyndighetens förmåga att hantera en framtida pandemi.

– Med mitt engagemang i denna fråga har jag blivit så pass obekväm för myndigheten att man nu inte vill att jag fortsätter. Jag har därför valt att säga upp mig, förklarade han.

Tre skäl till varför anställda säger upp sig med buller och bång

Statsepidemiologens dramatiska avgång kan i stora stycken sorteras under begreppet revenge quitting – hämnduppsägning – en modell för uppsägning som fått spridning det senaste året. I en artikel i tidskriften Forbes tidigare i år anger psykologen Travers Mark tre skäl till varför anställda väljer att markera sitt missnöje och lämna jobbet med buller och bång:

•  Utbränd på grund av hård arbetsbelastning.

• Förväntningar på arbetsplatsen som inte infriats.

• Låg tolerans för dåliga arbetsvillkor.

Axel Gruvaeus.
Axel Gruvaeus. Foto: Kairos Future.

Axel Gruvaeus, analytiker och framtidsstrateg på Kairos Future, menar att fenomenet skulle kunna förstås som ett uttryck för en alltmer individualiserad arbetsmarknad.
– Du har höga krav på din arbetsgivare och känner kanske inte en lojalitet som gör att du stannar kvar på jobbet. Om dina förväntningar inte möts kan det leda till att du slutar, säger han.

I ett mer individualiserat samhälle är det fler som bygger sitt varumärke på sociala medier och vill ha kontroll över berättelsen om sig själv. Då kan det också ligga närmare till hands att säga upp sig på ett sätt som märks, menar Axel Gruvaeus.

Quiet quitting eller revenge quitting – vad är skillnaden?

I rapporten ”Svenskarna, vardagen och meningslöshetens mörker” visar Kairos Future att det 2023 endast var 18 procent av den arbetsföra befolkningen som tyckte att jobbet är en viktig källa till mening i livet. Andelen har sjunkit stadigt sedan början av 1980-talet.

Den som tycker att arbetet är meningslöst kan i vissa fall välja att jobba kvar, men med ett avtagande engagemang. Då är det snarare quiet quitting än revenge quitting det handlar om.
– Man kanske inte anstränger sig lika mycket eftersom man inte tycker att det lönar sig.

Brist på utvecklingsmöjligheter ökar missnöjet

I rapporten konstaterar Kairos Future att de personer som upplever livet som meningslöst oftare verkar vara fast i jobb som uppfattas som att de inte ger möjlighet att utvecklas.
– Apropå den breda samhällsdiskussionen om kompetensbrist är detta intressant. Möjligheten att utvecklas bör vara en viktig fråga att ta tag i på arbetsmarknaden, säger Axel Gruvaeus.

Flexibilitet som nyckel till att behålla talanger

Revenge quitting kopplas framför allt till yngre anställda, men också till mellanchefer som pressas av krav från både medarbetare och högre chefer. I uppsägningen finns ofta ett tydligt budskap till arbetsgivaren: utveckla verksamheten, lyssna på personalen, var mer flexibel.

Annars väntar en högljudd sorti inför öppen ridå. 

Text: Torbjörn Tenfält