Hoppa till huvudinnehåll
Arbetstid

Kortade arbetstiden – fick lika mycket gjort

Sex timmar i stället för åtta. Under 18 månader kortade personalen på Östersundshem sin arbetstid – och upplevde att de fick lika mycket gjort och mer tid för återhämtning. Men på måndag är allt som vanligt igen.
David Österberg Publicerad
Tobias Nykänen / TT
Under de första åtta-nio månaderna sjönk sjuktalen drastiskt på Östersundhem. Tobias Nykänen / TT

Vintern 2018 inleddes ett försök med arbetstidsförkortning på bostadsbolaget Östersundshem. Alla anställda fick, om de ansåg att det var möjligt, jobba sex timmar per dag i stället för åtta. Projektet avslutas den här veckan och har följts av forskare från Mittuniversitetet. Enligt deras delrapport går det att se flera positiva resultat.

– De största fördelarna var upplevelsen av ökat välbefinnande och bättre sömnkvalitet, säger Ingrid Zakrisson, professor vid institutionen för psykologi och socialt arbete och en av forskarna bakom studien.

Särskilt påtaglig var effekten för kvinnor.

– Vår studie ger ingen förklaring till varför det är så. Men annan forskning har visat att kvinnor ofta tar större ansvar för hemarbete, har högre sjukfrånvaro och upplever att de har mindre flexibilitet i livet.

Av resultaten går inte att utröna om de anställda verkligen fick lika mycket gjort som tidigare, men personalens uppfattning var att de hann med sitt arbete på kortare tid. En förklaring skulle kunna vara att de kortare arbetsdagarna medförde mer tid för återhämtning.

– Många av deltagarna poängterade att de hade möjlighet att återhämta sig och därför orkade jobba när de väl var på jobbet. Behovet att ta långa kaffepauser minskade till exempel, säger Ulrika Danielsson, lektor vid institutionen för psykologi och socialt arbete.

Ett av syftena med arbetstidsförkortningen var att få ner sjuktalen. Under de första åtta-nio månaderna sjönk också sjuktalen drastiskt, men ökade sedan igen. Förklaringen till ökningen är troligtvis den turbulens som funnits kring Östersundshem.

– Det är den mest rimliga förklaringen. Nedgången var stabil och siffrorna väldigt slående. I enkäterna svarade många att arbetstidsförkortningen gjorde att de trots allt orkade med jobbet under den jobbiga perioden, säger Ulrika Danielsson.

Att resultaten från Östersundshem pekar på positiva effekter av en kortare arbetsdag betyder inte att modellen passar alla företag, enligt forskarna.

– Det är väldigt svårt att avgöra vilken arbetstid som är rimlig, det beror helt på vilken verksamhet det handlar om. En förklaring till att försöket på Östersundshem blev lyckat var att personalen och ledningen hade gjort ett grundligt förarbete där de bland annat tittade på vilka uppgifter som kunde effektiviseras, säger Ingrid Zakrison.

Unionens representanter, Gunilla Nilsson och Maria Bergsten, är positiva till försöket. De är övertygade om att personalen fick lika mycket gjort på kortare tid.

– Jag tycker personligen att det har varit mycket lättare att hålla fokus en hel arbetsdag. Jag kan räkna antalet raster jag har behövt ta på ena handen. Men tar en snabb kopp kaffe och så kör man igen. Man orkar jobba när man väl är på jobbet. Och får tid för återhämtning, säger Maria Bergsten.

Försöket avslutas på måndag och då är det åttatimmarsdagar som gäller igen. Men projektet ska utvärderas internt och personalen hoppas på att arbetstidsförkortningen permanentas.

– Jag tror att utvärderingen kommer att visa fördel för sextimmarsdagen. Från personalens sida finns absolut ett önskemål om att fortsätta, men det är ju upp till ledning och styrelse, säger Gunilla Nilsson.

Även forskarna ska analysera materialet djupare.

Läs mer: Vad hände med debatten om förkortad arbetstid?

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Kollega nummer 1 2025 omslag

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetstid

Distansjobbare sover mer

Jobbar du hemifrån? Grattis! Då sover du 24 minuter mer per dygn än den som pendlar till jobbet. Det visar en ny undersökning av brittiska Office for National Statistics. Distansarbetare ägnar sig också mer åt motion.
Torbjörn Tenfält Publicerad 27 januari 2025, kl 06:01
En kvinna sträcker på sig efter en god natts sömn till vänster, till höger en kvinna i videomöte vid sitt köksbord.
Distansarbete ger bättre sömn: Forskning visar att hemmajobbare sover mer och mår bättre. Läs mer om hur distansarbete påverkar din hälsa. Foto: Colourbox.

Mer än en fjärdedel av de yrkesverksamma britterna arbetade en eller flera dagar på distans under hösten 2024. Tack vare hybridarbetet frigjorde de nästan en timme om dagen och knappt hälften av tiden tillbringade de i sängen.

Det framgår av svaren på de frågor som Office for National Statistics ­– Storbritanniens motsvarighet till svenska SCB ­– ställde i en "time use study" under oktober till drygt 3000 britter. Drygt 500 av svaren ligger till grund för slutsatserna.

Hemmajobbare tränar mer

Förutom i genomsnitt 24 minuter extra sömn varje natt får hemmajobbarna också tid att ägna en kvart mer åt träning och motion än de skulle hinna om de dagligen pendlade till arbetsplatsen.

Att enbart arbeta hemifrån har gradvis blivit mer ovanligt under åren efter pandemin. I oktober var det bara 13 procent av de yrkesverksamma britterna som fullt ut jobbade på distans.

Fler föräldrar jobbar hemifrån

Av de totalt 28 procent som nu har någon form av hybridlösning med arbete både hemifrån och på jobbet är andelen föräldrar högre (35 procent) än andelen personer utan barn (24 procent).

Siffrorna från Office for National Statistics (ONS) visar även att papporna distansarbetar i högre grad (41 procent) än mammorna (30 procent). Vad skillnaden beror på har ONS ingen förklaring till.

Chefer, högutbildade och personer över 30 jobbar också mer på distans än andra grupper.

Undersökningen omfattar personer som arbetar minst sju timmar per dag. Resultatet tyder på att de som jobbar hemifrån i genomsnitt ägnar tio minuter mindre åt arbeta än de som är på arbetsplatsen. Samtidigt framhåller ONS att de svarandes uppskattningar i det fallet inte var tillräckligt exakta för att det ska gå att dra några säkra slutsatser.