Inför att industrins parter i början av nästa år samlas för att förhandla fram ett nytt avtal som ska sätta ett nytt så kallat märke för lönebildningen i Sverige, beslutade Unionens förbundsråd nyligen vilka frågor som förbundet ska driva i avtalsrörelsen. Bland dem höjda reallöner genom ett siffersatt löneutrymme i de centrala avtalen.
Läs mer: "Situationen börjar bli ohållbar"
När nu också Svenskt Näringsliv klubbat sina mål inför avtalsrörelsen handlar det inte oväntat om att man vill se att löneökningstakten växlas ned från nuvarande nivå. Det så att den enligt arbetsgivarorganisationen bättre synkar med produktivitetstakten, vilket skulle öka konkurrenskraften.
Svenskt Näringsliv vill också att ingångslönerna ska vara lägre. Det därför att man anser att de nuvarande leder till att antalet jobb utan krav på förkunskaper minskar och skapar högre trösklar in på arbetsmarknaden för exempelvis ungdomar och personer med kort utbildning och bristande erfarenhet.
Arbetsgivarorganisationen anser också att möjligheterna för företags- och medarbetarnära lönebildning bör öka.
Dessutom borde de centrala avtalen ”utvecklas” vad gäller möjligheter till varierad arbetstidsförläggning och ökat utrymme för övertid, visstidsanställningar och inhyrning av personal menar Svenskt Näringsliv. Det eftersom man anser att den direkta konkurrens som allt fler branscher är utsatta för globalt kräver att företagen snabbt kan anpassa sig efter svängningarna.
"Märket"
Det så kallade märket är den löneöverenskommelse som industrins fack och arbetsgivare gör och som fungerar som norm för övriga arbetsmarknaden.
