Hoppa till huvudinnehåll
Hälsa

Därför ska du dagdrömma mer

Skäms inte för att du brukar förlora dig i tankarna. Drömmarna gör dig nämligen kreativ och leder till att du får mer gjort på jobbet.
David Österberg Publicerad
Glada nyheter för fantasifantaster – dagdrömmarna gör dig mer kreativ. Illustraion: Saw Brewster

Jaså, minsann. Du sitter och fantiserar med ett fånigt leende på läpparna. På jobbet! Fast du borde svara på mejl och ringa en viktig kund och förbereda morgondagens möte och skriva klart rapporten.

Ända sedan vi var små har vi fått lära oss att dagdrömmeri möjligen kan vara mysigt, men knappast produktivt. Den som har tankarna någon annanstans gör ju inte det hen ska, utan sitter och latar sig.

Men det finns anledning att tänka om. Forskare vid Georgia Institute of Technology frågade 112 personer hur ofta de brukade dagdrömma. Sedan fick de ligga och stirra i fem minuter medan forskarna undersökte deras hjärnor med magnetkamera. Studien visade att personer som dagdrömde mycket presterade bättre i både kreativa tester och IQ-tester.

På bilderna av deras hjärnor kunde forskarna dessutom se att olika delar av dem synkade bättre jämfört med hos personer som sällan dagdrömde.

Liknande resultat nådde israeliska forskare vid Bar-Ilan University. De kunde stimulera sina försökspersoners dagdrömmeri genom att ge dem milda elstötar i frontalloben. Efteråt förbättrades personernas kognitiva förmågor.

– Vår studie visade att yttre stimulans innebar att försökspersonernas tankar började vandra. I stället för att minska personernas förmåga att utföra uppgifter ökade denna stimulans förmågan något, säger Moshe Bar, en av forskarna bakom studien, till tidningen Daily Mail.

Det finns för övrigt även forskning som visar att tv-tittande är bra för hälsan – om man inte skäms för sitt tittande. I artikeln ”The guilty couch potato”, publicerad i den vetenskapliga tidskriften Journal of Communication, visar tre forskare att soffhäng framför tv:n ger mental återhämtning.

Men de personer som bäst behövde den typen av återhämtning kände ofta skuld för att de satt och latade sig i soffan. Skuldkänslorna innebar i sin tur att de inte återhämtade sig så bra som de annars hade gjort.

Varje år anordnas en tävling i vem som är bäst på att drömma sig bort

I Sverige finns en stark förespråkare för dagdrömmeri i psykoterapeuten Åsa Fe Kockum. Hon har skrivit en bok som bland annat lär läsarna hur de kan hantera stress med hjälp av dagdrömmar – och menar att det är både meningsfullt och viktigt för ett hälsosamt psyke att dagdrömma.

Och i Sydkorea – som har ett av världens hårdast arbetande folk – har man insett att det är bra att koppla ifrån. Där anordnas varje år Space Out Competition, som är ett slags tävling i vem som är bäst på att drömma sig bort. Deltagarna samlas på en stor gräsmatta för att under 90 minuter göra absolut ingenting. Det är inte tillåtet att titta på mobilen, prata, sova eller röra på sig. Vinner gör den som har jämnast puls. Syftet med tävlingen är att belysa hur vi överanstränger våra hjärnor och hur bra vi mår av en paus.

Space Out Competition skapades av konstnären Woops Yang efter att hon drabbats av utmattningssyndrom.

– Jag var utbränd men kände starkt obehag av att göra ingenting, av att inte vara produktiv. Då tänkte jag att vi skulle må bättre om vi satt och gjorde ingenting tillsammans, säger hon till tidskriften Vice.

Seså, strunta i mejlen nu och lägg ifrån dig telefonen. Låt blicken vandra och fantisera om något fint. Om någon klagar vet du vad du ska svara: ”Jag sitter faktiskt här och blir kreativ”.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Kvinna sitter på huk och tittar på en hund, som tittar tillbaka på henne
Hundträning kan räknas som friskvård, men arbetsgivaren gör bedömningen. Emmelie Tilly får bidrag för att träna hunden Exa på Botkyrka Brukshundklubb. Foto: Anders G Warne

Det är en halvsolig dag när Kollega möter upp teamledaren Emmelie Tilly och hennes ena hund, schäfertiken Exa, på Botkyrka Brukshundklubb. I dag ska matte och hund träna brukslydnad, som ingår i hundsporten bruksspår.

Bruksspår innebär att hunden lär sig följa en människodoft i terräng och hitta apporter, alltså utplacerade föremål. Emmelie Tilly har även hönsehunden Ebbe som hon tränar hundsporten specialsök med. Den går ut på att hunden söker efter och markerar en specifik doft i olika miljöer, exempelvis rum, fordon eller utomhusområden.

Hundträningen ger både motion och återhämtning

Emmelie Tilly, porträttbild
Emmelie Tilly. Foto: Anders G Warne.

Emmelie Tilly och hennes hundar tränar två , tre gånger i veckan. Delar av kursavgiften finansierar hon med sitt friskvårdsbidrag.

– Att träna med sin hund är klockren friskvård och jag kan verkligen rekommendera hundägare att använda bidraget till hundsport.

– Man rör sig mycket, är ute i naturen och det är mentalt väldigt avstressande eftersom du bara fokuserar på hunden och kommunikationen er emellan.

Men hon har inte alltid kunnat använda friskvårdspengen på det här sättet. På sin tidigare arbetsplats fick hon avslag till att träna sina hundar. Varför hon blev nekad fick hon aldrig reda på, men hon tror att en anledning kunde vara att arbetsgivaren själv inte kände till sporten eller hade hund.

Förra jobbet sa nej, nya arbetsgivaren sa ja

När Emmelie Tilly i höstas bytte arbetsgivare och hamnade på en hundvänlig arbetsplats var det inga problem att få friskvårdsbidraget hon önskade.

Det var genom sin lokala hundklubb som hon fick reda på att man kunde ansöka om friskvårdsbidrag för att träna sina hundar.

– Det finns en mängd träningsformer man kan göra med sin hund men jag tror att agility (där hunden springer en hinderbana, red:s anm) är vanligast att få friskvårdsbidrag för då det har stått på Skatteverkets specifika lista länge, till skillnad från andra hundsporter.

Skatteverkets lista är borta, men reglerna finns kvar

Listan med exempel på godkända friskvårdsaktiviteter avskaffades dock av Skatteverket för några år sedan. Ansvaret att bedöma vad som räknas som friskvård flyttades från myndigheten till arbetsgivarna. Det enda kravet nu är att det måste handla om motion, kostrådgivning, hälsofrämjande eller avstressande aktiviteter/behandlingar.

Men fullt så enkelt är det alltså inte. Olika aktiviteter kan tolkas på olika sätt beroende på arbetsgivare.

– Så ska det såklart inte vara. Hundsporter är friskvård, det borde varje arbetsgivare förstå, säger Emmelie Tilly.

Regler för friskvårdsbidrag

• Arbetsgivaren bestämmer – utifrån den praxis och lagstiftning som finns – om personalen ska erbjudas ett friskvårdsbidrag.

• Alla i personalen ska erbjudas samma villkor.

• Du får använda friskvårdsbidraget till aktiviteter med inslag av motion eller för behandling som är avstressande eller motverkar ömhet och stelhet.

• Du kan också använda det till kostrådgivning och rådgivning i samband med rökavvänjning.

• Du får inte använda friskvårdsbidraget för att hyra eller köpa utrustning, för medlemsavgifter, teorikurser, diplom, hälsovård, sjukvård eller skönhetsvård.

• Bidraget är på maximalt 5 000 kronor per år.

• För aktiviteter utan inslag av motion, till exempel massage, får aktiviteten kosta maximalt 1 000 kronor per tillfälle för att vara av mindre värde och skattefritt.

Källa och mer info: Skatteverket