Du har anställt en ung ingenjör. Personen är nyexaminerad från Chalmers med fina betyg, är trevlig och socialt kompetent. Med andra ord ett riktigt kap i en tid med ingenjörsbrist. Efter några veckor börjar du märka att personen saknar grundläggande teknisk kompetens och har svårt att samarbeta med de andra ingenjörerna på företaget. Orsaken visar sig vara att kandidaten ljugit om sin examen och att rekryteringen därmed varit ett kostsamt misstag.

En felrekrytering kostar en arbetsgivare i snitt 700 000 kronor, enligt en uträkning från bemanningsföretaget Poolia. Det finns med andra ord flera bra anledningar att göra noggranna kontroller av den man funderar på att anställa.

Nära 60 procent av alla arbetsgivare har varit med om att kandidater har förvanskat uppgifter om sig själva i en rekryteringsprocess, enligt en rapport från Stockholms handelskammare. Vanligast är att ljuga om erfarenheter, tidigare lön och examen. Rapporten visar också att fyra av tio arbetsgivare har låtit bli att gå vidare med en kandidat på grund av att personen lämnat felaktiga uppgifter.

Polisanmälan krävs för att vi ska kunna stävja verksamheten

De senaste åren har det blivit vanligare att personer försöker fuska sig till jobb genom att skicka in falska utbildningsdokument. En anledning är att det numera är lätt att nå personer som vill köpa förfalskningarna via webbplatser och sociala medier, enligt Universitets- och högskolerådet, UHR.

– Det här förekommer över hela världen och är inget unikt för Sverige. Med sociala medier och internet får förfalskare lättare att marknadsföra sig. De får ett forum, en plattform och kan nå väldigt många kunder, säger Cecilia Ulfsdotter, enhetschef på UHR.

Myndigheten ansvarar bland annat för att bedöma utländska utbildningar och att göra äkthetskontroller. Enligt UHR förekommer i huvudsak tre typer av förfalskningar:

I den första kategorin finns företag som säljer utbildningsdokument utan att erbjuda någon utbildning. Ibland måste köparen skicka in någon enklare uppgift eller uppsats, men oftast skickar bluffuniversitetet examensbeviset utan motprestation.

I den andra kategorin finns företag som säljer förfalskningar av examensbevis från riktiga universitet, både svenska och utländska.

Slutligen förekommer det också att privatpersoner själva gör förfalskningar av gymnasiebetyg eller andra utbildningsdokument.

För en arbetsgivare gäller det att lägga lite tid på att kolla att dokumenten verkligen stämmer, enligt Cecilia Ulfsdotter.

– Det är viktigt att begära in utbildningsbevisen, helst i original. Åtminstone från dem som går vidare i rekryteringsprocessen. Vi är medvetna om att det tar lite tid, men anser att det är väl investerad tid. Handlar det om svenska lärosäten går det att ringa och fråga om en person verkligen har en examen därifrån. Handlar det om utländska lärosäten är det lite svårare. Då kan man vända sig till oss, vi är medvetna om att det inte är så lätt. Vi har lång erfarenhet av att granska utbildningsdokument och har kontakter med lärosäten över hela världen.

Varför är det viktigt att upptäcka förfalskningar?
– Om någon hävdar att han eller hon har en viss utbildning men inte har det kan det få ödesdigra konsekvenser. Att använda sig av falska utbildningsdokument är kriminellt och kallas för åberopande av falsk urkund. Det är inte heller moraliskt okej att lura sig till en anställning.

Finns det en gråzon här? Är det kriminellt att hävda att man kan Excel eller är en fena på Powerpoint, trots att man inte är det?

– Det vi pratar om är förfalskningar av hela examina eller andra utbildningsdokument, inte om att överdriva sina kunskaper i Excel. Det handlar om förfalskningar.

UHR anser att arbetsgivare ska polisanmäla om de upptäcker att en kandidat använder sig av falska dokument.

– Polisanmälan krävs för att vi ska kunna stävja den här typen av verksamhet. Det gäller också om man har insett att man har anställt någon som använt sig av falska utbildningsdokument.

Myndigheten vill också se ett namnskydd av begreppen universitet och högskola. I dag får vem som helst kalla sin verksamhet för exempelvis universitet, vilket kan vara en förklaring till att det finns bluffuniversitet även i Sverige. I Danmark, Norge och Island är begreppet skyddat och länderna har också betydligt färre bluffskolor än Sverige, enligt UHR.

När Stockholms handelskammare frågade arbetsgivare vilken typ av bakgrundskontroll de gör kom referenstagning på första plats. Drygt 97 procent av de företag som gör kontroller kollar kandidaternas referenser.

Att ta reda på mer om tidigare anställningar var också ganska vanligt: 77 procent av arbetsgivarna gjorde det. Utbildningshistorik kom på tredje plats – 60 procent av de arbetsgivare som gör bakgrundskontroller tar reda på om kandidaten verkligen har den utbildning hen säger sig ha.

Det är däremot ovanligt att kolla kandidaternas inkomstuppgifter, frånvaro via Försäkringskassan eller privatekonomi.