Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Därför störs du av kollegans samtal

När kollegan pratar i telefon sjunker din produktivitet. Och allra värst är det om du inte hör vad den hen pratar med säger.
David Österberg Publicerad
Colourbox
Blir du störd av din kollegas telefonsamtal? Du är inte ensam ... Colourbox

Det finns goda skäl att hålla kontoret så tyst som möjligt. Flera forskningsstudier har visat att buller på jobbet sänker vår produktivitet och gör att vi sover sämre. Enligt Arbetsmiljöverket kan buller dessutom ge ökad hjärtfrekvens, förhöjt blodtryck och utsöndring av stresshormoner.  

Trots det finns det inga gränsvärden för störande ljud på kontor. I kommentarerna till bullerföreskrifterna nämns visserligen ett gränsvärde på 40 decibel om jobbet kräver koncentration – men då handlar det bara om buller från exempelvis kontorsmaskiner. För tangentborsknatter, prat och högljudda sörplingar finns med andra ord inga absoluta gränser.

Ändå är det just prat vi störs mest av. Forskare på högskolan i Gävle genomförde ett experiment där deltagarna fick utföra uppgifter samtidigt som de fick lyssna på prat av olika slag. Deltagarna blev bara störda om de förstod vad samtalet handlade om – och allra mest störda blev de av telefonsamtal där de bara kunde höra den ena parten prata.

– Om man bara hör den ena i ett telefonsamtal så väcks nyfikenheten, man undrar vad som saknas, och det triggar ett behov att försöka fylla i luckorna. Det blir också oväntat när personen man hör slutar eller börjar prata igen och vi vet att en plötslig förändring av tystnaden direkt drar till sig vår uppmärksamhet, säger John Marsh, en av forskarna bakom studien, i ett pressmeddelande.

I ett annat experiment skulle försökspersonerna ge ett signalement efter att de störts av telefonsamtal. Även här blev slutsatsen att samtal man förstår där man bara hör ena parten är mest störande.

– Om de hörde ett samtal de inte alls kunde förstå så påverkades inte deras minne och det är när man bara kan höra halva samtalet som man störs mest och båda våra studier pekar på detta, säger John Marsh.

Oavsett föreskrifter: ansvaret för ljudmiljön på kontoret ligger hos arbetsgivaren. John Marsh anser att kontor antingen ska vara tysta eller ha tysta zoner där man kan arbeta med koncentrationskrävande uppgifter. En nödlösning är att be kollegan slå på högtalartelefonen så att alla kan höra vad som sägs i luren.

Mät buller med Arbetsmiljöverkets app

Den som vill veta hur mycket det egentligen låter på jobbet kan ladda ner Arbetsmiljöverkets app ”Buller”. Den använder telefonens inbyggda mikrofon och är inte lika exakt som en professionell ljudmätare, men ger ändå en indikation på hur mycket det låter omkring dig.

Appen kan också ge ett genomsnittsvärde för mättiden.  

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

Från quiet quitting till revenge quitting

När statsepidemiologen Magnus Gisslén i slutet av sommaren sa upp sig med dunder och brak följde han en ny trend i arbetslivet – revenge quitting. Han använde uppsägningen för att visa sitt missnöje med arbetsgivaren.
Publicerad 3 oktober 2025, kl 06:01
Quiet quitting och revenge quitting som nya arbetslivstrender i Sverige. Tecknad bild på man med slips som slår sönder sitt skrivbord.
Fenomenet revenge quitting sprider sig på arbetsmarknaden när anställda öppet markerar missnöje med dåliga arbetsvillkor. Illustration: Colourbox.

I en video på Linkedin riktade Gisslén hård kritik mot sina chefer – och ifrågasatte Folkhälsomyndighetens förmåga att hantera en framtida pandemi.

– Med mitt engagemang i denna fråga har jag blivit så pass obekväm för myndigheten att man nu inte vill att jag fortsätter. Jag har därför valt att säga upp mig, förklarade han.

Tre skäl till varför anställda säger upp sig med buller och bång

Statsepidemiologens dramatiska avgång kan i stora stycken sorteras under begreppet revenge quitting – hämnduppsägning – en modell för uppsägning som fått spridning det senaste året. I en artikel i tidskriften Forbes tidigare i år anger psykologen Travers Mark tre skäl till varför anställda väljer att markera sitt missnöje och lämna jobbet med buller och bång:

•  Utbränd på grund av hård arbetsbelastning.

• Förväntningar på arbetsplatsen som inte infriats.

• Låg tolerans för dåliga arbetsvillkor.

Axel Gruvaeus.
Axel Gruvaeus. Foto: Kairos Future.

Axel Gruvaeus, analytiker och framtidsstrateg på Kairos Future, menar att fenomenet skulle kunna förstås som ett uttryck för en alltmer individualiserad arbetsmarknad.
– Du har höga krav på din arbetsgivare och känner kanske inte en lojalitet som gör att du stannar kvar på jobbet. Om dina förväntningar inte möts kan det leda till att du slutar, säger han.

I ett mer individualiserat samhälle är det fler som bygger sitt varumärke på sociala medier och vill ha kontroll över berättelsen om sig själv. Då kan det också ligga närmare till hands att säga upp sig på ett sätt som märks, menar Axel Gruvaeus.

Quiet quitting eller revenge quitting – vad är skillnaden?

I rapporten ”Svenskarna, vardagen och meningslöshetens mörker” visar Kairos Future att det 2023 endast var 18 procent av den arbetsföra befolkningen som tyckte att jobbet är en viktig källa till mening i livet. Andelen har sjunkit stadigt sedan början av 1980-talet.

Den som tycker att arbetet är meningslöst kan i vissa fall välja att jobba kvar, men med ett avtagande engagemang. Då är det snarare quiet quitting än revenge quitting det handlar om.
– Man kanske inte anstränger sig lika mycket eftersom man inte tycker att det lönar sig.

Brist på utvecklingsmöjligheter ökar missnöjet

I rapporten konstaterar Kairos Future att de personer som upplever livet som meningslöst oftare verkar vara fast i jobb som uppfattas som att de inte ger möjlighet att utvecklas.
– Apropå den breda samhällsdiskussionen om kompetensbrist är detta intressant. Möjligheten att utvecklas bör vara en viktig fråga att ta tag i på arbetsmarknaden, säger Axel Gruvaeus.

Flexibilitet som nyckel till att behålla talanger

Revenge quitting kopplas framför allt till yngre anställda, men också till mellanchefer som pressas av krav från både medarbetare och högre chefer. I uppsägningen finns ofta ett tydligt budskap till arbetsgivaren: utveckla verksamheten, lyssna på personalen, var mer flexibel.

Annars väntar en högljudd sorti inför öppen ridå. 

Text: Torbjörn Tenfält