Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Därför störs du av kollegans samtal

När kollegan pratar i telefon sjunker din produktivitet. Och allra värst är det om du inte hör vad den hen pratar med säger.
David Österberg Publicerad
Colourbox
Blir du störd av din kollegas telefonsamtal? Du är inte ensam ... Colourbox

Det finns goda skäl att hålla kontoret så tyst som möjligt. Flera forskningsstudier har visat att buller på jobbet sänker vår produktivitet och gör att vi sover sämre. Enligt Arbetsmiljöverket kan buller dessutom ge ökad hjärtfrekvens, förhöjt blodtryck och utsöndring av stresshormoner.  

Trots det finns det inga gränsvärden för störande ljud på kontor. I kommentarerna till bullerföreskrifterna nämns visserligen ett gränsvärde på 40 decibel om jobbet kräver koncentration – men då handlar det bara om buller från exempelvis kontorsmaskiner. För tangentborsknatter, prat och högljudda sörplingar finns med andra ord inga absoluta gränser.

Ändå är det just prat vi störs mest av. Forskare på högskolan i Gävle genomförde ett experiment där deltagarna fick utföra uppgifter samtidigt som de fick lyssna på prat av olika slag. Deltagarna blev bara störda om de förstod vad samtalet handlade om – och allra mest störda blev de av telefonsamtal där de bara kunde höra den ena parten prata.

– Om man bara hör den ena i ett telefonsamtal så väcks nyfikenheten, man undrar vad som saknas, och det triggar ett behov att försöka fylla i luckorna. Det blir också oväntat när personen man hör slutar eller börjar prata igen och vi vet att en plötslig förändring av tystnaden direkt drar till sig vår uppmärksamhet, säger John Marsh, en av forskarna bakom studien, i ett pressmeddelande.

I ett annat experiment skulle försökspersonerna ge ett signalement efter att de störts av telefonsamtal. Även här blev slutsatsen att samtal man förstår där man bara hör ena parten är mest störande.

– Om de hörde ett samtal de inte alls kunde förstå så påverkades inte deras minne och det är när man bara kan höra halva samtalet som man störs mest och båda våra studier pekar på detta, säger John Marsh.

Oavsett föreskrifter: ansvaret för ljudmiljön på kontoret ligger hos arbetsgivaren. John Marsh anser att kontor antingen ska vara tysta eller ha tysta zoner där man kan arbeta med koncentrationskrävande uppgifter. En nödlösning är att be kollegan slå på högtalartelefonen så att alla kan höra vad som sägs i luren.

Mät buller med Arbetsmiljöverkets app

Den som vill veta hur mycket det egentligen låter på jobbet kan ladda ner Arbetsmiljöverkets app ”Buller”. Den använder telefonens inbyggda mikrofon och är inte lika exakt som en professionell ljudmätare, men ger ändå en indikation på hur mycket det låter omkring dig.

Appen kan också ge ett genomsnittsvärde för mättiden.  

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

Skitig toa smutsar ner kontoret

Två av tre kontorsanställda tycker att toaletten på jobbet inte håller måttet, visar en ny branschundersökning. Nästan en fjärdedel av de tillfrågade uppger att de har avstått från att använda toaletten trots att de behövde.
Torbjörn Tenfält Publicerad 17 december 2025, kl 06:00
Ostädad jobbtoalett med papper på golvet och dålig lukt – exempel på dålig arbetsmiljö.
Överfyllda papperskorgar och dålig städning gör att många undviker toaletten på jobbet, visar en ny undersökning från Essity. Foto: Colourbox.

Smuts, dålig lukt och pappershanddukar som växer på hög i en överfylld papperskorg.

Hygienen på jobbtoaletten handlar inte bara om renlighet. Den påverkar också hur människor upplever sin arbetsplats och i förlängningen hur de trivs och hur länge de väljer att stanna kvar. 

För att få en bild av statusen på toaletter på arbetsplatser och i offentliga miljöer har Tork, ett varumärke inom det globala hygien- och hälsoföretaget Essity, ställt frågor till cirka tusen personer i Sverige. Drygt 600 av de tillfrågade arbetade på kontor.

Två av tre missnöjda med jobbtoaletten

*Två av tre (66 procent) kontorsanställda anser att arbetsplatsens toaletter sällan eller aldrig lever upp till deras förväntningar.

*Nästan en fjärdedel (24 procent) uppger att de har avstått från att använda toaletten trots att de behövde.

*Fyra av tio (40 procent) säger att de spenderat mindre tid på jobbet till följd av dåliga toalettupplevelser.

Det här kräver Arbetsmiljöverket 2025

Arbetsmiljöverket ska nästa år börja följa upp de föreskrifter om utformningen av arbetsplatser (AFS 2023:12), som trädde i kraft den 1 januari 2025. Hur toaletterna utformas och hur tillgängliga de är hör till det föreskrifterna reglerar. Men också i vilket skick de är.

– I arbetsmiljölagen och i våra föreskrifter står att det ska vara en god arbetsmiljö på arbetsplatsen, det gäller även i alla toalettutrymmen, säger Ewa Krynicka Storskog, arkitekt och handläggare på Arbetsmiljöverket.

Hur stor toaletten på en arbetsplats ska vara finns det föreskrifter som reglerar – men inte att det måste finnas toapapper och tvål.

Att det finns tvål är en förutsättning för att kunna förebygga smittspridning

– Man får utgå från att det i begreppet en god arbetsmiljö också ingår tvål och toapapper. Men föreskrifterna är inte specificerade på den detaljnivån. Att det finns tvål är ju också en förutsättning för att kunna förebygga smittspridning.

Till en god arbetsmiljö på toaletten räknar Ewa Krynicka Storskog även pappershanddukar, papperskorg, bägare för dricksvatten, klädkrok, spegel och sophink för sanitetsbindor och liknande. 

Dålig hygien påverkar både hälsa och trivsel

Underhållet av toalettutrymmen är väldigt viktigt, understryker Ewa Krynicka Storskog. Hur ofta de behöver städas beror till viss del på verksamhetens art. Här måste varje arbetsgivare göra en riskbedömning och skapa tydliga rutiner för städningen.

– Har någon allergier kan toaletterna behöva städas oftare, men det står inte i föreskrifterna exakt hur ofta.

Att toalettmiljön är ren och välkomnande är viktigt för hur bra människor presterar på jobbet, menar Ewa Krynicka Storskog.

– Oroar man sig inför sina toalettbesök kan det skapa stress och ta fokus från arbetet. Känner man att man inte kan gå så ofta som man behöver kanske man dricker för lite och då finns en risk att man även drabbas medicinskt. 

Kissa så ofta och länge du behöver

Kollega berättade nyligen om en Unionenmedlem som fick avdrag på sin lön för toalettbesök. Arbetsgivaren, en kaféägare i centrala Göteborg, ansåg att medarbetaren tillbringade för lång tid på toaletten.

Unionen har stämt arbetsgivaren, som även bedrev omfattande kameraövervakning av personalen.

– Alla medarbetare har rätt att gå på toaletten på betald arbetstid. Man går när man behöver, några regler om hur många eller långa besöken får vara finns inte, säger Ewa Krynicka Storskog.

En toalett per 15 anställda – och andra regler

En toalett på 15 arbetstagare är ett allmänt riktmärke. Den ska vara avskild från övrig verksamhet och inte ha direkt förbindelse med matutrymme, men ändå ligga i närheten av platsen där arbetet utförs, pausutrymmen, och tvättutrymmen. Toaletten ska ha en låsbar dörr.

En tillgänglig toalett ska rymma en rullstol. Toaletten ska ha en fri golvyta på minst 2,2 x 2,2 meter och en dörröppning som är 0,8 meter. Larm och kontrastmarkeringar bör finnas. 

Om arbetsplatsen består av flera våningar ska det finnas minst en toalett på varje våningsplan. Ingen ska behöva gå till en annan våning eller byggnad för ett toabesök. 

Alla medarbetare har rätt att på betald arbetstid gå på toaletten när de behöver. Det är inte reglerat i antal eller hur långa toalettbesöken kan vara. 

Utformningen av toaletter arbetsplats regleras i Arbetsmiljöverkets föreskrift AFS 2023:12.

Källa: Arbetsmiljöverket