Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Därför störs du av kollegans samtal

När kollegan pratar i telefon sjunker din produktivitet. Och allra värst är det om du inte hör vad den hen pratar med säger.
David Österberg Publicerad
Colourbox
Blir du störd av din kollegas telefonsamtal? Du är inte ensam ... Colourbox

Det finns goda skäl att hålla kontoret så tyst som möjligt. Flera forskningsstudier har visat att buller på jobbet sänker vår produktivitet och gör att vi sover sämre. Enligt Arbetsmiljöverket kan buller dessutom ge ökad hjärtfrekvens, förhöjt blodtryck och utsöndring av stresshormoner.  

Trots det finns det inga gränsvärden för störande ljud på kontor. I kommentarerna till bullerföreskrifterna nämns visserligen ett gränsvärde på 40 decibel om jobbet kräver koncentration – men då handlar det bara om buller från exempelvis kontorsmaskiner. För tangentborsknatter, prat och högljudda sörplingar finns med andra ord inga absoluta gränser.

Ändå är det just prat vi störs mest av. Forskare på högskolan i Gävle genomförde ett experiment där deltagarna fick utföra uppgifter samtidigt som de fick lyssna på prat av olika slag. Deltagarna blev bara störda om de förstod vad samtalet handlade om – och allra mest störda blev de av telefonsamtal där de bara kunde höra den ena parten prata.

– Om man bara hör den ena i ett telefonsamtal så väcks nyfikenheten, man undrar vad som saknas, och det triggar ett behov att försöka fylla i luckorna. Det blir också oväntat när personen man hör slutar eller börjar prata igen och vi vet att en plötslig förändring av tystnaden direkt drar till sig vår uppmärksamhet, säger John Marsh, en av forskarna bakom studien, i ett pressmeddelande.

I ett annat experiment skulle försökspersonerna ge ett signalement efter att de störts av telefonsamtal. Även här blev slutsatsen att samtal man förstår där man bara hör ena parten är mest störande.

– Om de hörde ett samtal de inte alls kunde förstå så påverkades inte deras minne och det är när man bara kan höra halva samtalet som man störs mest och båda våra studier pekar på detta, säger John Marsh.

Oavsett föreskrifter: ansvaret för ljudmiljön på kontoret ligger hos arbetsgivaren. John Marsh anser att kontor antingen ska vara tysta eller ha tysta zoner där man kan arbeta med koncentrationskrävande uppgifter. En nödlösning är att be kollegan slå på högtalartelefonen så att alla kan höra vad som sägs i luren.

Mät buller med Arbetsmiljöverkets app

Den som vill veta hur mycket det egentligen låter på jobbet kan ladda ner Arbetsmiljöverkets app ”Buller”. Den använder telefonens inbyggda mikrofon och är inte lika exakt som en professionell ljudmätare, men ger ändå en indikation på hur mycket det låter omkring dig.

Appen kan också ge ett genomsnittsvärde för mättiden.  

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

Han har Sveriges glassigaste jobb

Som marknads- och innovationschef på Sia Glass är Dan Bengtsson med och tar fram alla nya sorter. Och får mumsa fritt på arbetstid.
Joachim Stokstad Publicerad 22 juni 2026, kl 06:01
I slutet av 1950-talet startades Sia som ett sysselsättningsprojekt i Slöinge. Här har det producerats glass sedan 1961 - bland annat klassikern Glassbåten. Men marknadschefen Dan Bengtsson testar varje år nya sorter. Foto: Anders Andersson

Vad gör du som marknads- och innovationschef i glassbranschen? 

– Jag är med och tar fram nya produkter, från ax till limpa – trendspanar och är med när nya smaker tas fram. Varje måndag har vi provsmakning. Det är ett fantastiskt roligt jobb. Och jag älskar glass!

Din största utmaning?

– Runt två tredjedelar av glassen säljs under vår och sommar. Vi vill öka försäljningen under övriga året. Bland annat har vi tagit fram en julkollektion. 

Det bästa med ditt jobb?

– Att få jobba med en produkt som nästan enbart väcker positiva associationer. Enda gången vi möter motsatsen är när någon glass utgår ur sortimentet.

DAN BENGTSSON

GÖR: Marknads- och innovationschef på Sia Glass AB sedan 2019.

ÅLDER: 41 år. 

UTBILDNING: Marknadsföring, företagsekonomi och en master i international marketing.

KARRIÄR: Marknadsförare på bland annat Microsoft och inom medtech.

Vågade floppen ost-glass

Så ni har aldrig misslyckats totalt med någon sort?

– Vi gjorde en glass med smak av getost, chèvre, tänkt som kall förrätt på krogar, den slog inte stort. Men man måste våga testa.

Hur viktigt är det att skapa nyheter?

– Försäljningen drivs av säsongens nya sorter. Nu tar vi fram vad som ska lanseras nästa år. 

Vem hittar på nya smaker?

– Produktchefer, produktutvecklare och så har vi interna workshoppar och trendspaningsgrupper.

Nästan alla mindre glasstillverkare är uppköpta av livsmedelsjättar – kommer Sia kunna stå emot?

– Vi ingår i familjeföretaget Bertegruppen med anor från 1569, jag tror på minst 450 år till.

Hur skiljer man ut sig med så många konkurrenter?

– Vi marknadsför hårt att vi tillverkar i Sverige, med svenska produkter – vi har till och med egna mjölkkor. Ett år lanserade vi en jordgubbsglass där gubbarna både plockats och blivit till sylt fem minuter från fabriken. Den storyn kan vi berätta – både i reklam och när våra säljare är ute. Sedan gjorde vi om samma grej, men med blåbär.

Glassbåten går aldrig ur

Hur ser trenderna inom glass ut?

– Svenskproducerat – sedan pandemin och insikten om landets självförsörjning, men också med tanke på djurhållning och klimat. Vardagslyx – när inflationen gör att man väljer bort en ny tv unnar man sig lite extra i det lilla. Och nostalgi – i oroliga tider vill man tillbaka till det bekanta och trygga. Vår glassbåt har till exempel ökat med 2 miljoner om året och slog rekord 2023 med 21 miljoner glassar.

Vilken glass kommer aldrig utgå ur sortimentet?

– Glassbåten, förstås.

Är det fri glass på jobbet?

– Ja, på arbetstid är det faktiskt det – en bra förmån. Men vi har friskvårdsbidrag också.

Sia Glass och fabriken i Halland

  • I fabriken i Slöinge produceras 25 miljoner liter per år. Med en nytillbyggd fabriksanläggning kan kapaciteten nästan fördubblas.
  • När ett lokalt slakteri i Slöinge lade ner i slutet av 1950-talet startades Sia som ett sysselsättningsprojekt. Här har producerats glass sedan 1961. I dag är man 165 anställda.
  • I Sverige sätter vi i oss mycket glass – tolv liter person och år. Konsumtionen ökade rejält under pandemin, men har efteråt backat något.
  • Sia:s marknadsandel är cirka 16 procent, en andraplats man delar med Triumfglass. Unilever-ägda GB Glace har ungefär hälften av marknaden.
  • Konsumenterna är trogna sina gamla favoritglassar, men ändå tar företaget varje säsong fram 15–20 nya sorter.