Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Unionen förlorade tvist om uppsägningtid

UPPDATERAD. Arbetstagare som följer med vid en verksamhetsövergång får inte tillgodoräkna sig anställningstiden hos den förra arbetsgivaren om de skulle sägas upp. Det har Arbetsdomstolen slagit fast, vilket innebär slutet på en mångårig tvist mellan Unionen och Almega.
Ola Rennstam Publicerad
Copyright ISS World Services A/S
Copyright ISS World Services A/S

I de flesta av Unionens kollektivavtal har personer som är äldre än 55 år och tio års sammanhängande anställningstid dubbel uppsägningstid, det vill säga ett helt år. Detta med anledning av att äldre anses ha svårare att hitta nytt jobb.

Men vad gäller om man blir uppsagd efter att verksamheten lagts ut på entreprenad, det vill säga efter att man följt med till en ny arbetsgivare men har exakt samma arbetsuppgifter som tidigare? Det är detta som Arbetsdomstolen nu har prövat efter en sju år lång tvist mellan Almega och Unionen.

Det var 2011 som fyra Unionenmedlemmar blev uppsagda från sina jobb vid ISS Facility Services. Samtliga hade ett par år tidigare följt med när ISS tagit över växel, reception och vaktmästeri från deras tidigare arbetsgivare, Astra Zeneca och Apoteket AB.

De fyra Unionenmedlemmarna var över 55 år när de blev uppsagda, och hade sammanlagt varit anställda mellan 13 och 41 år. Unionen ansåg därmed att de hade rätt till ett års uppsägningstid enligt avtalet. Men det gjorde inte Almega som hävdade att kollektivavtalets dubbla uppsägningstid för äldre inte gäller vid övergång av verksamhet, såvida den anställde inte uppnått tio års anställning även där.

Redan 2012 drev Unionen målet till Arbetsdomstolen som i sin tur skickade ärendet vidare till EU-domstolen för få ett förhandsavgörande. Det beror på att det är EU:s överlåtelsedirektiv som styr när en ny huvudman tar övertar en verksamhet men behåller personalen.

Efter att EU-domstolens avgörande kom förra våren gick både Unionen och Almega ut och utropade sig till segrare. Men nu har alltså Arbetsdomstolen kommit fram till att man går på Almegas linje och tolkar EU-domstolens förhandsavgörande som att förlängd uppsägningstid kräver tio års sammanhängande anställningstid hos den nya arbetsgivaren. Domstolen var dock oenig, två ledamöter anser att detta strider mot EU-rättenatt att låta arbetstagarna hamna i en sämre situation bara för att verksamheten har överlåtits. Unionen måste nu betala rättegångskostnaderna på närmare 1,4 miljoner kronor.

På Unionens bord ligger ett tiotal liknande ärenden vilande i väntan på Arbetsdomstolen besked. Förbundets jurister ser nu över hur dessa fall ska hanteras utifrån den nya domen.

– Medlemmarna är förstås besvikna och vi beklagar att AD kom till den slutsats de gjorde. Men hade vi inte drivit ärendet hade läget ändå varit som det är nu, så alternativet att inte driva det hade inte varit bättre. Nu får förhålla oss till det här och hitta vägar framåt, säger Martin Wästfelt, Unionens chefsjurist.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning
C&K 2-25

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Övervakades via webbkamera under hela arbetsdagen

Kvinnan tvingades ha sin webbkamera på under hela arbetsdagen, då chefen ville se att hon jobbade. Övervakningen var så närgången att hon blev sjukskriven. Unionen stämmer företaget för brott mot EU:s dataskyddsförordning.
Lina Björk Publicerad 24 april 2025, kl 09:44
Kameraövervakning med webcam. Till vänster en stor och lite hotfull webbkamera, till höger en kvinna vid en dator. Ser rädd och obekväm ut.
Övervakades av chefen med webbkamera - varje dag. Kvinnan tvingades ha sin webbkamera på hela arbetsdagarna då chefen ville se att hon "verkligen jobbade". En övervakning som kan vara olaglig. Foto: Colourbox.

Får arbetsgivare övervaka sina anställda under arbetstid? Nej, inte i det här fallet menar Unionen som har lämnat in en stämning till Stockhoms tingsrätt om brott mot EU:s dataskyddsförordning. 

Tvisten handlar om en kvinna som skötte bokningar via kundtjänst och sades upp i maj förra året. Under uppsägningstiden krävde hennes arbetsgivare att hon skulle ha ett digitalt möte, med kamera och ljud påslaget under hela arbetsdagen, medan hon ringde upp kunder. 

Hon var ständigt i bild, medan hennes chef hade sitt ljud avslaget. 

–  Övervakningen har varit väldigt närgången och gjort att hon mått så dåligt att hon fått sjukskriva sig, säger Cecilia Arklid, Förbundsjurist på Unionen och företräder medlemmen i tingsrätten. 

Övervakning av anställda okej – ibland

Ibland kan det vara befogat att bevaka sina anställda, men då kräver lagen specifika grunder. Exempelvis kan det vara okej om det krävs för att fullgöra en rättslig förpliktelse eller att det finns ett samtycke. Som huvudregel gäller dock inte samtycke när det rör sig om en situation mellan arbetsgivare och anställd, då den ena är i beroendeställning till den andra. 

Arbetsgivaren informerade inte vad webbinspelningen skulle leda till, eller undersökte om det fanns mindre ingripande åtgärder för att uppnå sitt mål- exempelvis mer aktiv arbetsledning. Nu stämmer Unionen företaget för brott mot EU:s dataskyddsförordning och kräver 50 000 kronor i skadestånd till medlemmen. 

Dom kan bli prejudicerande

Tvisten är den första i sitt slag som går till domstol och en dom kommer att vara prejudicerande, alltså bli vägledande för hur liknande tvister ska avgöras. 

–  Om det blir en dom kommer den att förtydliga hur en arbetsgivare får, eller inte får övervaka sina anställda i realtid, säger Cecilia Arklid.