Hoppa till huvudinnehåll
Stress

5 sätt att sluta skjuta upp

Är du en av dem som prokrastinerar, det vill säga skjuter upp saker till sista stund? Lugn, det finns hjälp att få. Här kommer handfasta tips för att få saker gjorda i god tid.
Niklas Hallstedt Publicerad
colourbox
Kom till insikt och försök förstå varför du skjuter upp saker. colourbox

Prokrastinerare är vi allihopa påstås det. Det vill säga att vi föredrar att skjuta upp saker för att i stället ägna oss åt andra, mindre viktiga saker. Med följd att vi blir stressade och får ångest.

Men det går att motstå impulsen att prokrastinera. Ett av de vanligaste råden är att försöka förstå varför du skjuter upp vissa saker. När man väl har gjort det blir det lättare att handskas med problemet. Det är också produktivitetsexperten och författaren Chris Baileysutgångspunkt när han berättar om fem forskningsbaserade strategier i en artikel i Harvard Business Review.

  1. Tänk om. Det kan vara att du uppfattar uppgiften som tråkig, svår, tvetydig, frustrerande, ostrukturerad, icke-belönande eller sakna mening. Fundera vilken ”trigger” det rör sig om den här gången och försök tänka annorlunda om uppgiften. Ska du exempelvis skriva en rapport om något som du tycker är tråkigt – förvandla arbetet till en lek där du ser hur många ord du kan få ur dig på 20 minuter.
     
  2. Dela upp uppgiften. Ta reda på hur stort ditt motstånd mot att utföra uppgiften egentligen är. Om du till exempel är tvungen att läsa igenom ett stort antal dokument, prova först att se om du kan läsa en timme. Inte det, då kanske du kan stå ut 30 minuter? Minska tiden tills du inte längre känner något motstånd mot uppgiften.
     
  3. Sätt igång! Ofta är det början som är svår, och det är sällan som det är så illa som vi tror att det ska vara innan vi börjat. Har du väl påbörjat en uppgift är det troligt att du kommer att slutföra den.
     
  4. Räkna ut vad du förlorar. Den taktiken fungerar bäst när det handlar om större saker, exempelvis ditt pensionssparande. Lägg till hur uppskjutandet av att ta i tu med det skulle påverka inte bara din ekonomi,  även sådant som ditt välbefinnande och stressnivå.
     
  5. Koppla ur. Vi omges av mängder med möjligheter till distraktion i form av e-post, sms och sociala medier. När du märker att du använder dem för att prokrastinera – stäng av! Tycker du att det är svårt, se till att placera telefonen i ett annat rum och stäng av nätuppkopplingen på datorn.

Så långt Harvard Business Review. Det finns naturligtvis många andra som också skrivit om hur man ska övervinna sin längtan att skjuta upp saker. Ett som ofta förs fram är att man inte ska sätta igång att jobba när man är trött. I det läget finns risk att det inte blir mycket gjort. Ett annat råd är att man inte ska förledas att tro att arbetet blir bättre utfört bara för att det görs i sista stund. Sannolikt blir kvaliteten tvärtom sämre eftersom du jobbar under stress. Ytterligare ett råd är att bryta ned uppgiften i olika delmål, då känns de mer hanterbara och inte längre lika ångestladdade.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Stress

Forskning: Det här är veckans sämsta dag

Alla hatar ju måndagar. Eller? Forskare i England har frågat 49 000 personer vilken veckodag och tid på dagen de mår som sämst. Och svaret är oväntat.
David Österberg Publicerad 15 september 2025, kl 06:00
Man som gråter
Vilken är veckans bästa dag? Och vilken är den sämsta? Ny forskning ger oväntat svar. Colourbox

Forskare vid University College London lät under två år 49 000 personer svara på frågor om välbefinnande. Deltagarna fick ranka hur lyckliga de kände sig, hur nöjda de var med sina liv, hur deprimerade och ångestfyllda de var och hur ensamma de kände sig. Forskarna undersökte sedan om det fanns samband mellan välbefinnande och tid på dygnet, veckodag och årstid.

 Bäst mådde deltagarna på morgonen och sämst vid midnatt. 

– Resultaten kan få viktiga praktiska konsekvenser. Stödtjänster för psykisk hälsa kan överväga att anpassa resurser för att matcha varierande behov under dygnet – till exempel genom att prioritera tillgänglighet sent på kvällen, säger Feifei Bu som lett studien, i en kommentar.

Måndagar och fredagar är bra dagar

Hur vi mår beror också på vilken veckodag det är, enligt studien. Lyckligast är vi, kanske lite oväntat, på måndagar. På andra plats kommer fredagar, följt av tisdagar, lördagar, söndagar och onsdagar. Veckans allra sämsta dag är torsdag.

Studien hittade också samband mellan lycka och årstider. Vintern är den årstid då vi mår sämst – och bäst mår vi på sommaren.

Att vi mår olika beroende på tid på dygnet kan ha biologiska förklaringar. Nivåerna av kortisol är till exempel högst direkt efter uppvaknandet och lägst sent på kvällen.

Att lyckan varierar mellan veckodagarna tror forskarna beror på yttre faktorer som jobb och andra aktiviteter. Mitt i veckan har vi till exempel ofta mycket att göra och helgen känns samtidigt långt borta.