Hoppa till huvudinnehåll
Ledarskap

Hurra för gnällspiken

Det finns inga problem – bara utmaningar. Eller? Allt fler gör nu uppror mot det positiva tänkandets tyranni. Det finns nämligen mycket att vinna på att släppa fram tvivel och negativitet.
Publicerad
Kristian Ingers
Arbetsplatser behöver en viss dos av kritiskt tänkande för att fungera optimalt. Kristian Ingers

Ida Hallgren är psykolog och doktorand i praktisk filosofi. Hon driver även företaget Rent a Philosopher och arbetar som filosofisk praktiker, bland annat gentemot företag.

Hösten 2016 höll hon en kurs i negativt tänkande som kom att bli startskottet för en negativ motrörelse som nu drar fram som en prärie-brand över landet. Allt fler tycks ha tröttnat på klämkäcka tillrop om att möta varje motgång som en framgång.

Det har till exempel startats ”gnällkaféer” och fulltecknade studiecirklar där människor som gör motstånd mot kraven på att ständigt vara glada och positiva samlas.

Negativitetsaposteln Ida Hallgren håller numera också föredrag och kurser för att lära chefer och ansvariga för personalfrågor mer om konsten att tänka negativt.

– Det är förstås trevligt att upprätthålla en positiv anda på jobbet. Men ibland är det läge att stanna upp och inte skygga för problem. Det ökar förmågan att se mer realistiskt på saker och ting. För att kunna fatta kloka beslut är det nödvändigt att känna in varningssignaler och med hjälp av kritiskt tänkande kunna jämföra olika handlingsalternativ, även de negativa. Det kan till exempel handla om frågor som riskhantering, konfliktlösning och att skapa en långsiktig hållbarhet för personalen, förklarar hon.

Ibland fångas essensen i ordet ”negativt” så att det kan ersättas med ord som ”kritiskt”, ”analytiskt”, ”rationellt” och ”realistiskt”. Men ofta handlar det om att lära sig tän­kande och förhållningssätt inför sådant som kallas negativt därför att det känns obehagligt, svårt, osäkert eller komplicerat.

Och en komplex värld kräver förstås komplexa lösningar. Att våga släppa positivitetshetsen är också ett sätt att öka takhöjden och öppna utrymmet för att se olika perspektiv och dessutom att bättre kunna förutse problem.

För att kunna fatta kloka beslut är det nödvändigt att känna in varningssignaler

 Annars kan det gå rejält åt pipsvängen. Ida Hallgren nämner IT-kraschen, finanskrisen och bostadsbubblan som exempel. Då fanns det ”nejsägare” som varnade, men ingen lyssnade. Samma fenomen gjorde också att så många vägrade tro annat än att Hillary Clinton skulle väljas till USA:s president.

Sensmoral: Världen behöver negativisternas klagosånger. De gör oss bättre rustade att klara katastrofer och att bli mer handlingskraftiga och de får oss att i tid lägga ner dåliga projekt, resonerar Ida Hallgren.

Därför behöver även arbetsplatser en avvägd dos negativitet för att fungera optimalt. ”Gnällspikarna” kan till och med bli en tillgång eftersom beredskapen att hantera problem blir större om de negativa rösterna tas på allvar. Att välgrundade beslut, där man vridit och vänt på saken, kan få mer snurr på effektiviteten är kanske inte så svårt att förstå.

Men att negativism också skulle kunna göra det lät­tare för dig som chef att skapa ökad trivsel – och till och med få mer motiverade medarbetare – är troligen lite svårare att greppa.

Vi lever ju i det positiva tänkandets förlovade tidevarv, där de människor som framhärdar i att det inte enbart finns möjligheter utan också problem riskerar att stämplas som trista surpuppor eller jobbiga bakåtsträvare. Eller med den lite mer moderna benämningen – som energitjuvar.

– Det är lätt att vifta bort sådant som skapar friktion och känns lite obekvämt. Men vi behöver ha tillgång till alla våra känslor, såväl positiva som negativa. Det svåra och obehagliga är en del av livet för oss alla, vare sig vi vill det eller inte. En chef som vill leva i en ensidigt positiv miljö och avfärdar missnöje, tvivel och kritik riskerar att få omotiverade och till och med utbrända medarbetare.

– Att i stället ta människor på allvar, låta dem tala till punkt och därefter verkligen fundera över vad de säger gör att du kan lära dig att se fler perspektiv. Det får dessutom människor att känna sig sedda och peppade. Och du själv blir på så sätt en mer empatisk chef, förklarar Ida Hallgren.

 I dag finns en utbredd beröringsskräck mot det negativa, som i det närmaste uppfattas som en smittsam sjukdom, menar Ida Hallgren.

– Men negativt tänkande är inte detsamma som att vara bitter eller sur utan handlar om att acceptera verkligheten som den är.

Hon är övertygad om att vi alla – inte minst chefer – har mycket att vinna på att trimma upp det negativa tänkandet och citerar tänkaren Tage Danielsson: ”Utan tvivel är man inte klok.”

TEXT:  Gertrud Dahlberg

 

Positivt med negativt tänkande

Diskussionsklimatet blir mycket mer öppet och tillåtande när alla röster tillåts att höras. Det gör i sin tur att motivationen och trivseln på arbetsplatsen ökar, vilket i sin tur på sikt också kan påverka personalens hälsa. Att hela tiden tro att allting är möjligt kan nämligen skapa orealistiska krav och stress.

Du blir en mer empatisk chef om du lyssnar på dina medarbetare och låter dem tala till punkt utan att försöka vifta bort all form av kritik eller avvikande åsikter.

Att ge sken av att allt är bra hämmar utveckling och kreativitet. En lagom dos negativt tänkande stimulerar nya syn- och tankesätt och ökar därigenom effektiviteten och arbetsglädjen på arbetsplatsen.

Risker blir lättare att förutse och kan därmed undvikas i tid.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Ledarskap

Fråga mentorn: ”Hur får jag teamet att våga på nytt?”

Hur får man ett team som tappat geisten att komma igen?
Charlotta Wikström har i 25 år haft ledande befattningar inom marknadsföring och försäljning. Utifrån egna erfarenheter reflekterar hon kring läsarfrågor.
Ola Rennstam Publicerad 2 oktober 2026, kl 06:00
En chef i svart kostym drar fyra medarbetare framåt med en stor pil, mot en färgstark bakgrund.
Hur får man ett team som tappat självförtroendet att våga testa igen? Mentorn Charlotta Wikström ger chefen konkreta råd. Illustration: Dennis Eriksson.

FRÅGA: Jag är chef över en grupp som har gått igenom en tuff period med flera motgångar i verksamheten. Vårt misslyckande har påverkat teamets initiativförmåga och geist, vilket inte är så konstigt.

Men jag upplever att vi har fastnat i en försiktighet där ingen längre bidrar med nya idéer till vår utveckling och vår verksamhet har tappat tempo. Det jag undrar är: Hur ska jag som chef kunna återuppbygga självförtroendet och initiativförmågan i organisationen så att medarbetarna vågar ta nya tag och testa?

Jag inser förstås att jag själv har ett stort ansvar för att gå i bräschen för den utvecklingen – men hur ska jag konkret gå till väga för att lyckas?

MENTORN SVARAR: Det jobbigt när självförtroendet i en grupp sviker och rädslan för att göra fel tar över. Nu ställs ditt ledarskap på prov och här följer några handfasta råd som jag hoppas du har nytta av för att få tillbaka drivet och öka den psykologiska tryggheten som är viktig för att medarbetarna ska våga ta egna initiativ igen.

Börja med en workshop med syftet att lära av misstagen och ladda gruppen med ny energi och trygghet. Din uppgift blir att avdramatisera motgångar, som är en naturlig del i jobbet. Det viktiga är hur man hanterar dem och vad man lär sig för framtiden.

Utvärdera

→ Diskutera vad det är som gått fel och skapa en gemensam bild av läget. → Försök förstå varför det har gått fel. Här är nyckelorden ofta målsättningar, förutsättningar, ansvar och befogenheter, samt hur samarbetet fungerat. Låt alla komma till tals och få redovisa sin syn utan att peka ut några syndabockar. → Summera lärdomar och slutsatser.

Förslag på förbättringar

→ Vilka mindre förbättringar kan gruppen testa de kommande veckorna? Vilka arbetsuppgifter är på agendan och hur kan ni tillsammans förbättra ert arbetssätt? Det är viktigt att ta små steg för att återta självförtroendet och tryggheten.

Återställ fokus framåt – öka den psykologiska tryggheten

→ I denna sista fas är det viktigt att du är extra tydlig med vad gruppen ska uppnå och vad som därmed ska prioriteras.

Det kan behövas mer styrning än vanligt så att ni återtar initiativet och blir drivande och kreativa igen. Förändringarna måste ske i det dagliga arbetet, det räcker förstås inte med en workshop.

Nu måste du som ledare verkligen leda – visa att du tar kalkylerade risker och inte uppfattas som försiktig. Berätta om egna misstag, uppmuntra gruppen att komma med synpunkter, att våga framföra halvfärdiga idéer och att experimentera.

Fokusera på medarbetarnas beteenden och belöna beteenden som visar på lite högre riskvillighet och inte bara resultat. Till exempel någon som vågar ifrågasätta ett beslut eller erkänner att hen faktiskt behöver hjälp. Det är de här faktorerna som skapar psykologisk trygghet i gruppen.

Glöm aldrig bort – att göra misstag ibland är en förutsättning för utveckling!

CHARLOTTA WIKSTRÖM

→ GÖR: Senior advisor på Stardust Consulting.

→ ÅLDER: 68.

→ KÄND FÖR: Har skrivit bästsäljaren Vinnande mentorskap – en praktisk handbok.

→ KARRIÄR: Civilekonom DIHR, 15 år inom SAS-koncernen. Har jobbat på Telia, Comhem och Stockholmsbörsen, samt som HR-direktör på Eniro.